Annika Strandhäll: Stefan Löfven ställde sig med självklarhet bakom feminismen
2014 valdes Stefan Löfven till Sveriges statsminister med en tydlig vision – att bilda Sveriges och världens första uttalat feministiska regering. I sitt tal i Almedalen citerade han den amerikanska skribenten Marie Shear ”Feminism är den radikala uppfattningen att kvinnor är människor”. Han konstaterade att ”Sverige ska vara en feministisk förebild i världen. Människor ska behandlas som människor. Det är inte bara vårt löfte, det är vår plikt”.
En bra bit in på 2000-talet var feminism ett omdebatterat och laddat ord. Det ansågs fortfarande kontroversiellt att vara uttalad feminist. Inte minst bland högerpartierna var de flesta politiker uttalat inte feminister. De ville helt enkelt inte använda det ordet som de tyckte var för laddat och omtvistat.
Den vision och handlingskraft som Stefan Löfven visade när han med sådan självklarhet ställde sig bakom feminismen som en del av kampen för jämställdhet och jämlikhet, satte tonen för jämställdhetsdebatten i Sverige. När vi ser tillbaka på hans år som statsminister och regeringschef, har det varit helt avgörande för hur vi kunnat driva och hitta stöd för frågor om flickor och kvinnors rättigheter.
Vi hade plötsligt en regering där alla ministrar med självklarhet talade om att integrera jämställdhet i respektive politikområde.
Det har bidragit till att normalisera feminismen som begrepp och vände på många sätt även opinionen att prioritera frågor om flickors och kvinnors rättigheter. Vi hade plötsligt en regering där alla ministrar med självklarhet talade om att integrera jämställdhet i respektive politikområde.
I dag är det få politiker som inte står bakom feminismen som idé, det är för de flesta inte konstigare än att stå bakom allmän och lika rösträtt eller allas lika värde. Förutom längst ut på högerkanten, där vi fortfarande hittar konservativa motsträvare som vrider på sig och inte tänker kalla sig feminister. Det är förstås helt rimligt – eftersom de inte heller är det.
I slutänden handlar det inte bara om fina ord, utan om att också genomföra de reformer som krävs, helt enkelt att gå från ord till handling. Under sina år som statsminister har Stefan Löfven också genomfört radikala förändringar och reformer som gynnat jämställdheten, på alla politikområden. Såväl omstridda som obekväma beslut har tagits, för en mer jämställd föräldraförsäkring, en tryggare arbetsmarknad, stärkta pensioner och stärkt lagstiftning mot kvinnofridsbrott.
Där är inte högern mogen nog att göra det som krävs, det är helt tydligt. Vi har en samlad höger som ständigt röstar ner jämställdhetsreformer, vilket är en av de främsta anledningarna till att det inte alltid går så fort som vi önskat. Men arbetet för jämställda livsvillkor fortgår enträget, det är att ta ansvar för Sverige.
Under sina år som statsminister har Stefan Löfven också genomfört radikala förändringar och reformer som gynnat jämställdheten, på alla politikområden.
Förra veckan fick sidoorganisationerna möjligheten att tacka av Stefan Löfven och visa vår tacksamhet för hans insatser. Som statsminister har Löfven navigerat mellan ekonomiska kriser, terrorattentat, flyktingkriser, pandemi och regeringskriser. Det är vår övertygelse att vi genom dessa år haft helt rätt person vid rodret. Oavsett vilka stormar som blåst upp så har siktet alltid varit tydligt inställt på att steg för steg fortsätta bygga ett tryggare starkare samhälle.
Ett samhällsbygge han nu med trygg hand lämnat över till Magdalena Andersson att utveckla, vilket hon gör med orubbligt förtroende och stabilitet. Den socialdemokratiskt ledda regeringen fortsätter arbetet för kvinnors rättigheter och för att sätta jämställdheten och feminismen på agendan än tydligare, såväl i Sverige som i världen.
Annika Strandhäll är ordförande för S-kvinnor
