Pensionerna sviker – vi behöver en reform nu

Pensionsångest. Ordet används allt oftare. Människor oroar sig för om pensionen ska räcka, för hur de ska klara sig ekonomiskt efter ett långt arbetsliv. De har rätt att vara oroliga. Det svenska pensionssystemet levererar inte vad som utlovades när det infördes på 90-talet. Vi ser nu effekterna: låga pensioner, ökande fattigdom bland äldre och ett system som inte möter människors förväntningar.

Vid vårt webbinarium i Förändring i Fokus, arrangerat av Umeå Socialdemokratiska Tjänstemannaförening och PRO, var det tydligt att något måste göras – och att det finns lösningar. Håkan Svärdman, en av Sveriges främsta pensionsexperter, beskrev systemet som ett “haveri”. Joel Stade från PRO kallade det ”en övervuxen trädgård som behöver en trädgårdsmästare”. Frågan är varför regeringen och riksdagens pensionsgrupp låter ogräset växa medan pensionerna urholkas år för år.

När det nuvarande pensionssystemet infördes lovades en kompensationsgrad på 60 procent av slutlönen. Verkligheten är en annan. Dagens pensionärer får i snitt 44 procent, och den siffran sjunker för varje generation. För unga i arbetslivet kan pensionen landa under 40 procent av slutlönen om inget görs.

Detta är ett direkt svek. Många har arbetat ett helt liv men får ändå en pension som knappt går att leva på. Ensamstående kvinnor drabbas hårdast – med en genomsnittlig pension som ligger under fattigdomsgränsen. Hur kan vi acceptera att de som byggt vårt land tvingas vända på varenda krona medan överskottet i pensionssystemet växer till 2 000 miljarder kronor?

Samtidigt som pensionerna är för låga går miljardbelopp som betalas in till pensionssystemet rakt in i statskassan. Arbetsgivarna betalar pensionsavgifter för hela lönen, men den del som överstiger inkomsttaket används inte till pensioner. Det är en dold beskattning som urholkar systemets legitimitet.

Dessutom finns det ett enormt överskott i AP-fonderna. Dessa fonder är avsedda att säkra pensionerna, men i stället ligger pengarna orörda samtidigt som dagens pensionärer kämpar med ökade kostnader för mat, el och boende. Vi måste införa ”pensionsgasen”, en mekanism som gör det möjligt att använda överskottet för att höja pensionerna. Det finns ingen anledning att bygga en ännu större buffert när människor redan nu inte klarar sig på sina pensioner.

För många blir tjänstepensionen den enda räddningen. Men detta skapar orättvisor. Alla har inte lika goda möjligheter att förhandla fram bra tjänstepensionsavtal. 

För många blir tjänstepensionen den enda räddningen. Men detta skapar orättvisor. Alla har inte lika goda möjligheter att förhandla fram bra tjänstepensionsavtal. Den allmänna pensionen ska vara grundplattan, inte en svältkost som kräver komplettering. Staten får inte abdikera sitt ansvar och lämna pensionerna helt i arbetsmarknadens händer.

Pensionsgruppen, där åtta partier ingår, har visat sig vara ett hinder snarare än en lösning. Om en enda part säger nej kan inga reformer genomföras. Det har lett till en politisk låsning där viktiga reformer skjuts på framtiden medan pensionerna sjunker. Om gruppen inte kan leverera högre pensioner nu, måste frågan lyftas till riksdagen och hanteras som vilken annan politisk fråga som helst.

Det finns lösningar som kan genomföras direkt:

• Höj pensionsavgiften till 18,5 procent – i dag är den bara 17,2 procent, vilket inte räcker.
• Inför pensionsgasen – låt överskottet i AP-fonderna höja pensionerna.
• Jämställ skatt på arbete och pension – dagens system är oöverskådligt och orättvist.
• Säkra garantipensionen – ingen ska behöva leva i fattigdom efter ett långt arbetsliv.

Dessa reformer är fullt möjliga. De hotar varken ekonomin eller statsfinanserna. Det enda som krävs är politisk vilja.

Förändring sker inte av sig själv. Passivitet är en aktiv handling. Vi måste göra pensionsfrågan till en valfråga 2026. Socialdemokraterna har ett särskilt ansvar att driva på för reformer – inte minst vid den kommande partikongressen. Pensionssystemet var en gång en av arbetarrörelsens största landvinningar. I dag är det en av våra största besvikelser.

Det är dags att ta ansvar. Det är dags att förändra. Svenska pensionärer förtjänar bättre.

Thomas Hartman
ordförande Umeå Socialdemokratiska Tjänstemannaförening