Ida Karkiainen: Samtalsklimatet är symptom på något

När det tidigare miljöpartistiska språkröret Peter Eriksson här i höstas fyllde 65 år sa han till TT att politiken inte lockar längre. ”I dag upplever han att den politiska kulturen försämrats kraftigt, och det är ytterligare en orsak till att han inte lockas av att återkomma till den världen.

– Det började nog med sociala medier och kommentarsfält där folk plötsligt kunde säga vad de ville utan att ta ansvar för det. Det har spridit sig till politiken i stort, det har blivit gnälligt, taffligt och småaktigt på ett sätt som jag inte känner igen. Jag har ingen lust att verka i det samtalsklimat som råder i dag.” 

Det är svårt att inte hålla med Peter Eriksson. Då och då loggar jag in på plattformen X för att scanna av debatten. Det brukar sluta med att jag loggar ut rätt snabbt. Rent av med en känsla av att jag tappar en del hopp om mänskligheten. Karl-Anders Lindahl beskrev det bra i en tidigare krönika här i AiP: ”Kort sagt; den som ger sig in på X utsätter sig i praktiken för en ständigt pågående högerextrem påverkansoperation. Åsikterna som dominerar på plattformen speglar inte hur vanligt folk tycker.”

Det hände något intressant nu i december. Threads gjorde sin entré och en diskussion om det destruktiva samtalsklimatet på sociala plattformar tog fart. Många verkar tycka att det är befriande med en anständig, saklig debatt men jag undrar hur länge det tar innan Threads präglas av samma klimat som på X? Visserligen kanske algoritmerna ser annorlunda ut än på X och andelen trollkonton är färre – men vi är fortfarande samma människor bakom tangenterna och ytterst är det vi som är ansvariga för hur vi uttrycker oss.

I en undersökning i oktober i år frågade Novus hur svenskarna ser på demokratins läge i Sverige. Resultaten visar att en betydande majoritet, närmare bestämt 65 procent, känner att de demokratiska grundprinciperna har hotats under de senaste tolv månaderna. Det är en signifikant ökning jämfört med de 40 procent som uppgav detta föregående år. En större andel är också oroliga för att Sverige kan vara på väg mot att bli ett mer odemokratiskt land jämfört med år 2022. Denna andel har ökat med 15 procentenheter (från 44 procent till 59 procent). Resultat från en annan Novus-undersökning gjord i mars i år visar att 68 procent inte kan tänka sig att bli politiker. Lägg därtill att 34 procent tycker att politiker försvagar demokratin. Samtalsklimatet vi skapar spelar säkerligen en roll i resultaten.

Det är känslan av att samhället drar sig undan, att den egna ekonomin blir sämre, att välfärden inte fungerar och att gängkriminaliteten sprider skräck som skapar en grogrund för hat och mottaglighet för konspirationsteorier samt desinformation.

Ida Karkiainen

Vi har med andra ord problem. Och vi som har fått förtroendet att axla politiska uppdrag bär ett stort ansvar för att lösa det. Samtalsklimatet är givetvis också symptom på något annat. Missnöjet i ojämlikhetens spår skulle jag säga. Det är känslan av att samhället drar sig undan, att den egna ekonomin blir sämre, att välfärden inte fungerar och att gängkriminaliteten sprider skräck som skapar en grogrund för hat och mottaglighet för konspirationsteorier samt desinformation. Det är sådant som gör att människor röstar på antidemokrater. Dock spelar ordvalen i den politiska debatten en stor roll för samtalsklimatet i övrigt.

Bara för att någon social medieplattform lägger ner och någon ny startas upp så kommer det inte innebära att människor slutar vara missnöjda. Politiken behöver en ny regering och en ny riktning men tills dess kan vi försöka ta ansvar för samtalsklimatet så att det blir mindre gnälligt, taffligt och småaktigt. Så kanske fler får hopp om en bättre demokratisk framtid och kan tänka sig bära politiska uppdrag?

Ida Karkiainen (S) är ordförande i konstitutionsutskottet