Blerta Hoti: Förortsbor måste få mer makt
Det är juli månad år 2022, mindre än två månader kvar till valet. Högsommarvärmen sveper över miljonprogrammen i våra svenska storstäder.
Trots sommarlov och industrisemester ekar fotbollen mellan höghusens gårdar fulla av barn som sparkar spontanfotboll. I förorten är det inte många som har någon sommarstuga att koppla av i, eller råd med utlandssemester. Som mest har kanske grannens barn åkt på släktsemester till länderna på Balkan som föräldrarna en gång flydde ifrån.
Resorna till släkten utanför Europa är för långa och dyra. I miljonprogrammets högsommarvärme är många andra kvar. Att åka till dyra nöjesparker, skärgårdsresor, campingar eller härliga vandringsturer i fjällen eller skogen är sällan ett alternativ. Knappt så att föräldrarna har råd att ta barnen till stranden med kollektivtrafikens och bensinens chockhöjda priser.
I miljonprogrammets högsommarvärme, när även delar av arbetarrörelsen och valrörelsen gått i ide – samlas mammor och ungdomar i Folkets Hus i Hammarkullen för möte om problemen i våra förorter.
I stället för att kräva mer satsningar för en bättre skola och en meningsfull fritid till barnen – går energin åt till att planera en god och stark motståndskraft mot högerextremismen, mot förmodan att Paludan får polistillstånd för sina planer på koranbränningar i Angered.
I miljonprogrammets högsommarvärme är medborgarna trötta på att alla pratar om förorten men få pratar med förortsborna. Att släcka bränder blir viktigast i nuet. Jag förstår det, för vem kan fokusera på högerns utförsäljningar av hyresrätterna när en koranbränning, polisvåld eller en dödskjutning just ägt rum?
Om inte dödsskjutningarna, exkluderingen, ojämlikheten och segregationen ständigt vore närvarande – då kanske fler skulle se politiken som förändringens bäringskraft och fler skulle bli en del av den, tänker jag.
I miljonprogrammets högsommarvärme i juli månad lyser dock inte civilsamhället med sin frånvaro. I stället tar ungdomar och lokala föreningar initiativ till fotbollsturneringar som ”Ortens bästa lirare” i Angered.
Här finns en stark vilja till organisering. En vilja till att kollektivt och solidariskt kompensera för orättvisa uppväxtvillkor och den barnfattigdom som växer i vårt land, samtidigt som välfärden sönderprivatiserats och svenska miljardärer blir allt fler. För att Sverige ska bli mer jämlikt och tryggt måste denna vilja och kraft fångas upp av arbetarrörelsen och socialdemokratin.
Om vi ska vända på varenda sten för att bryta segregationen måste de människor som lever i dess kölvatten få mer makt att forma både sina liv och samhället i stort.
Svensk socialdemokrati har gjort det förut. Det är tack vare mobiliseringen och politiska organiseringen av arbetarklassen i över ett sekel som vi format en av världens längsta demokratier. En demokrati full av reformer för jämlikhet och jämställdhet. Nu måste fler av den nya underklassen inkluderas in i en större och starkare socialdemokratisk folkrörelse. Fler förortsbor måste få mer makt.
Blerta Hoti (S) är oppositionsråd i Göteborg