Här röstar SD i Putins intresse – med Le Pen

En vecka före den ryska invasionen av Ukraina vill Jimmie Åkesson (SD) inte välja mellan Putin och Biden.

– Det beror på kontexten, säger Åkesson i SVT.

Kontexten är 100 000 ryska soldater vid Ukrainas gräns.

En månad in i kriget twittrar den tidigare SD-toppen Erik Almqvist, att Putin och Hitler ”båda inledde krig som i slutänden försvårade för kritik av det moderna, liberala samhället”.

Om man ser Putin som en (tidigare) allierad i kulturkriget
mot ”det liberala samhället” är det rimligt att inte ifrågasätta ryska geopolitiska intressen, att i sitt valmanifest betona vikten av ”balans mellan supermakterna”, samt rösta nej till stöd till Ukraina och till associeringsavtal som knyter landet närmare EU.

Det är ”seger eller död” som gäller i kulturkriget, ”en existentiell kamp om vår kulturs och vår nations överlevnad”, som Mattias Karlsson (SD) skrev efter valet 2018. Fotsoldater i kulturkriget är alternativmedierna och EU ett av slagfälten.

Tittar man på vilka SD-nära personer som medverkat i den nu av EU blockerade propagandakanalen Russia Today, så finns där Kent Ekeroth (i dag på Samnytt) och Chang Frick (Nya Tider).

En vecka före invasionen skriver Kent Ekeroth i Samnytt:

”Ser man anklagelserna mot Ryssland i ljuset av anklagelserna mot Ungern börjar man undra. För samma epitet som man klistrar på Ungern, ’antidemokratiskt’, ’totalitärt’, ’diktatur’ med mera, klistrar man på Ryssland.”

 När SD kommer in i EU-parlamentet 2014 har Ryssland annekterat Krim. Trots det är SD ett av de partier som i störst utsträckning röstar i linje med Rysslands intressen.

”SD, UKIP & FN (Front national) röstar nästintill kompakt NEJ på resolutioner och avtal som kan anses gå emot Kremls intressen. SD & UKIP säger aldrig JA till något som kan störa Kreml”, skriver EU-bloggen 2015. 

– Att utmåla oss som lakejer till Vladimir Putin är djupt oseriöst. Däremot har vi olika uppfattningar i Sverigedemokraterna och Centerpartiet när det gäller EUs östutvidgning och annat, säger Mattias Karlsson (SD) i en replik till Annie Lööf (C) i partiledardebatten i januari 2015.

Men en omröstning i EU-parlamentet 10 juni 2015, om en kritisk resolution om Ryssland efter annekteringen av Krim, ger en annan bild. 

SD-ledamöterna Kristina Winberg och Peter Lundgren lägger ned sina röster i slutomröstningen, och hänvisar till EU-kritik.

Men bilder från omröstningen avslöjar att SD agerar aktivt för att hindra åtgärder mot rysk desinformation, propaganda och stöd till högerextrema partier. 

Den högerpopulistiska gruppen EFFD buar ut resolutionen. Winberg (SD) säger till Aftonbladet efteråt att hon inte var medveten om vilka andra som deltog i protesten. Men parlamentets tv-bilder visar motsatsen.

SD-ledamöterna vänder sig flera gånger bak mot Front Nationals Marine Le Pen, som sitter tre rader bakom dem, och skrattar.  Winberg (SD) och Lundgren (SD) reser sig upp vid Le Pens sida varje gång de högerextrema vill stoppa tilläggsförslag.

När Heidi Hautala, från de Gröna i Finland, kräver EU-lagstiftning om full insyn i politisk finansiering och finansiering av politiska partier i Europeiska unionen, skriker Marine Le Pen rakt ut i salen i protest. 

Front National som legitimerat den ryska annekteringen, har fått ett lån på 49 miljoner euro, vilket Le Pen medger i debatten.

SD-ledamöterna reser sig upp med Le Pen för att stoppa att röstning om tillägget tillåts, men eftersom det är färre än 40 ledamöter som stöder invändningen går den till omröstning och tillstyrks.

SD var alltså ett av få mycket europeiska partier som tog strid för Front Nationals ryska finansiering. 

Peter Lundgren (SD) kritiserar i sitt anförande att Ryssland portar vissa politiker, men hjälper i voteringen samtidigt Le Pen att stoppa en skärpt protest mot den ryska lag som portar internationella organisationer som ses som ett hot mot rysk försvarsförmåga.

– Vi måste vara medvetna om det inflytande inom EU som det ryska ledarskapet försöker vinna, för att splittra oss så att vi inte ska stå eniga. Vi har hört det – en del av det i dag, här i detta hus – från vissa politiker som om de stod under Kremls inflytande, säger EU-parlamentets litauiske rapportör Gabrielius Landsbergis.

2020 blir Erik Almqvist inbjuden att agera valobservatör, på Krim av alla ställen, i den kritiserade ryska folkomröstning som ska konfirmera grundlagsändringar som ger Putin möjlighet att sitta kvar till 2036. 

På Facebook skriver Almqvist:

”Eftersom den ryska folkomröstningen tycks gå korrekt till så frågar svenskar mig om det inte råder demokratiskt underskott i Ryssland kopplat till andra maktstrukturer i landet. Det kan jag tyvärr inte bedöma vad avser Ryssland, men givetvis är detta ett reellt problem i såväl Sverige som Västeuropa och USA. Se t ex svensk mediakoncentration eller alla NGO:er som nu försöker genomdriva en kulturrevolution i Västvärlden under täckmanteln ”Black Lives Matters”.”

Efter 24 februari 2022 är Putin, som Almqvist påpekar, inte längre en tillgång i kulturkriget. SD öppnar för flyktingmottagande från Ukraina och krishanterar sitt agerande i EU-parlamentet.