Anne-Marie Lindgren: Kan inte någon företagare förbarma sig över Moderaterna?
Som många redan påpekat berör det M-KD-SD-förslag riksdagen slutligen antog bara en mindre del av statsbudgeten. Den budget regeringen Andersson har att arbeta efter svarar till dominerande del mot det förslag som S-MPmp-regeringen lade fram i höstas.
Med det sagt finns det ändå skäl att granska dokumentet i fråga, eftersom det säger en hel del om den ideologi och samhällssyn som tydligtvis förenar de tre högerpartierna och som väl kommer att formuleras mer kraftfullt och expressivt om olyckan skulle inträffa att de får bilda regering.
En samhällssyn som litet för ofta innebär att de förordar lösningar som är ideologiskt bestämda, inte grundade i några sakliga analyser av hur problemen faktiskt ser ut.
Den inledande texten om det ekonomiska läget är förhållandevis neutralt skriven, fast givetvis formulerat ur moderat infallsvinkel vad gäller problemdefinitionerna. Därefter kommer det som både M och SD vill göra till valrörelsens huvudfråga, brottsligheten och ökade resurser till rättsväsendet. Här plussar man genomgående på S-MP-budgetens förslag, men ibland mest med symboliska belopp. Några hundra miljoner må låta mycket, men i stora organisationer – som polisen, eller tullen – är det faktiskt marginella belopp.
Att moderater och sverigedemokrater trotts sitt höga tonläge om alla bristerna i regeringens kriminalpolitik i praktiken ändå bara föreslår marginella förstärkningar litet här och där säger kanske att det höga tonläget är taktiskt, snarare än sakligt, betingat.
Det räcker inte ens till personalkostnaderna för en (1) socionom.
Talande är givetvis också tystnaden om andra åtgärder än rent polisiära/straffande mot gängkriminaliteten. Man kan förstås invända att när rubriken är ”Upprätta lag och ordning” så står rättsväsendet i fokus, men de övriga nödvändiga åtgärder som inte minst polisen efterlyser finns inte på något annat håll i dokumentet heller. Möjligen kan man se ett förslag om förstärkning av kommunernas föräldrastöd som ett förslag av förebyggande slag.
Dock, det anvisade beloppet är 100 miljoner kronor; utslaget på Sveriges 290 kommuner blir det knappt 345000 kronor vardera. Det räcker inte ens till personalkostnaderna för en (1) socionom.
Vad som däremot återfinns under avsnittet om lag och ordning är ett avsnitt om skärpt migrationslagstiftning. Det känns faktiskt direkt osmakligt. Avsnittet har över huvud taget ingenting att göra i en budgetmotion, eftersom där inte finns några som helst förslag om ökning eller minska av någon utgiftspost.
Sedan kommer den vanliga moderata predikotexten om socialförsäkringarnas skadlighet, som vanligt med etiketten bidrag. Och de vanliga moderata kraven på dels ännu mer sänkta ersättningar, dels ännu större subventioner till arbetsgivare som anställer långtidsarbetslösa. Det vill säga den gamla vanliga moderata vanföreställningen att bara det blir tillräckligt ekonomiskt jävligt att vara arbetslös så kommer folk raskt att börja jobba igen.
Den naturliga slutsatsen av det borde vara att öka möjligheterna till kompetensutveckling och yrkesutbildning – men den slutsatsen är tydligen för svår för moderater och sverigedemokrater.
Dock, här finns en märklig inkongruens. I det inledande avsnittet om det ekonomiska läget heter det, korrekt, att många långtidsarbetslösa saknar den utbildning och övriga kvalifikationer som arbetsgivarna efterfrågar. Den naturliga slutsatsen av det borde vara att öka möjligheterna till kompetensutveckling och yrkesutbildning – men den slutsatsen är tydligen för svår för moderater och sverigedemokrater.
För de föreslår faktiskt en neddragning av anslaget till arbetsmarknadsutbildning!
Deras slutsats är i stället att det behövs sänkta kostnader för att anställa långtidsarbetslösa. På vilket sätt lägre kostnader för arbetsgivaren kompenserar för den brist på yrkeskunnande som arbetsgivaren behöver framgår inte.
Kan inte någon Moderaterna närstående företagare förbarma sig över dem och förklara att om ett företag behöver en svetsare, eller en kock, eller en lastbilsförare, så anställer man inte någon som inte har licens för att svetsa, eller inte kan laga mat och eller inte har körkort
Kan inte någon Moderaterna närstående företagare förbarma sig över dem och förklara att om ett företag behöver en svetsare, eller en kock, eller en lastbilsförare, så anställer man inte någon som inte har licens för att svetsa, eller inte kan laga mat och eller inte har körkort – hur litet man än behöver betala för anställningen?
Om man vill ”bryta utanförskap” och få fler att ”kunna försörja sig” är det kontraproduktivt att minska anslagen till arbetsmarknadsutbildning.
Det är en lång eländesbeskrivning av köer och brister – men som vanligt inte ett ord om att det grundläggande problemet är resursbrist.
Ett långt avsnitt, antagligen på initiativ av KD, handlar om sjukvården. Det är en lång eländesbeskrivning av köer och brister – men som vanligt inte ett ord om att det grundläggande problemet är resursbrist. Som inte botas med några kömiljarder. Naturligtvis finns inte heller något ord om att sjukvården är regionalt styrd, inte regeringsledd, och att 19 av 21 regioner är borgerligt ledda. Och har möjligheter att åstadkomma förändringar utan att först motionera i riksdagen.
Som stockholmare fråga jag mig dessutom allt oftare varför inte de moderata och kristdemokratiska partiledningarna, som uppenbart har så fantastiskt överlägsna kunskaper om hur sjukvård ska organiseras och ledas, inte kan offra några timmar på att förmedla dessa kunskaper till den moderata och kristdemokratiska ledningen i Region Stockholm.
Där bristerna i sjukvården är en lång och dyster följetong.
Anne-Marie Lindgren