Linde vill att EU spelar en aktiv roll

En fredlig lösning på Israel-Palestinakonflikten är en hjärtefråga hos många socialdemokrater.  Istället hotas en fördjupning av krisen av de tilltagande militära insatserna och beskjutningarna.

Det eskalerande våldet mellan Israel och Hamas skapar stor internationell oro med intensiva försök att får till stånd en vapenvila. EU höll ett extra utrikesministermöte på tisdagen.

– Det var en stor enighet. Alla fördömde terroristorganisationen Hamas raketbeskjutningar mot Israel. Det är en självklarhet att Israel har rätt att försvara sig mot dessa beskjutningar. Samtidigt förklarade nästan samtliga att Israel måste göra sitt yttersta för att undvika civila offer, säger utrikesminister Ann Linde (S) direkt efter mötet.

Bestörtningen över att så många har dödats är stor.

– Det är så många barn som har dött, på israeliska sidan är det tio döda vara två barn och på den palestinska sidan är det ungefär 212 döda och över 60 barn. Det händer saker hela tiden.

– FN-organet har identifierat över 100 civila offer. Det är oerhört upprörande. Och kravet på ett omedelbart eldupphör stöddes av alla EU-länder utom ett.

Ungern vägrade skriva under med motiveringen till att man då inskränker självförsvarsrätten. Detta försvagar EU:s röst, enligt Ann Linde.

– Jag tycker är väldigt synd att EU:s inflytande och möjligheter att spela en global roll, inte minst i Mellanösternfrågan, har minskat för att det finns en mindre enighet.

Färre åberopar idag EU:s tidigare tydliga positionering.

– Jag upprepade det ställningstagande som EU gjorde 2009, som handlar om att bosättningspolitiken måste få ett slut, om skyddet för de heliga platserna och de som bor i det ockuperade östra Jerusalem. Och stopp för de vräkningar och demoleringar som sker, säger Linde.

Många socialdemokrater runt om i landet har kommenterat det eskalerande våldet som kostat ett stort antal människoliv däribland över 30 barn.

Hamas raketattacker fördöms men Israels bosättningspolitik ges stor skuld till konflikten.

”Vi ska inte bara visa solidaritet med krigets offer utan också ge vårt aktiva stöd till den nödlidande palestinska befolkningen, till civila offer i Israel och till de krafter i Israel och i Palestina som arbetar för försoning. Men avspänning och försonande samtal är svåra att inleda så länge den ena sidan håller den andra instängd och under tvingande ockupation”, skriver Sara Kukka Salam och Jesper Eneroth i ett uttalande för Socialdemokrater för tro och solidaritet.

”Nu krävs ett gemensamt och starkt engagemang från det internationella samfundet, inte minst FN, EU och USA, för att omedelbart få stopp på det upptrappade våldet”, säger Palmecentrets generalsekreterare Anna Sundström framhåller i ett uttalande tillsammans med andra biståndsorganisationer.

”Det våld som vi också ser sprider sig på Västbanken och i Israel visar att det är det så kallade status quo som har lett fram till denna eskalering. Det är ojämlikhet, diskriminering, uppvigling och maktmissbruk som har invaggat vissa i en falsk känsla av säkerhet och lett andra till förtvivlan.”

FN:s tidigare vice generalsekreterare, Jan Eliasson, kritiserar på Twitter premiärminister Benjamin Nethanyahus nej till vapenvila på lördagen.

”Israels militära överlägsenhet är överväldigande. Vad vinner Netanyahu på att inte gå med på eldupphör? Fler döda och skadade, större förstörelse, större hat o hämndbehov – och Hamas som symbol för palestiniernas kamp?”

En tvåstatslösning med Jerusalem som gemensam huvudstad blev mer avlägset under Donald Trumps presidentperiod. Frågan många ställer sig nu är om president Joe Bidens kan skapa ny kraft i fredsprocessen. Biden samtalade med parterna i helgen.

Simon Adams, ordförande för människorättsorganisationen Global Centre for the Responsibility to Protect, säger till nyhetsbyrån IPS att USA:s utnyttande av vetorätten för att skydda Israel har gjort säkerhetsrådet maktlöst – och att det nu är hög tid för en förändring.

– Den nya Biden-administrationen måste tydligt visa att USA inte längre är berett att erbjuda diplomatiska ursäkter för israeliska brott mot internationella lagar, kollektiva bestraffningar av civila eller apartheid-liknande politik. Annars kommer säkerhetsrådet att stå vid sidan om medan både israeliska och palestinska civila dödas i ytterligare ett meningslöst krig, säger han.

Vad kan Sverige göra? Utrikesministern är skeptisk till att dra in bistånd.

– Jag tror inte att det skulle någon roll. Det går ju inte några pengar till Hamas. De pengar som går till Gaza går till framför allt till hälsocentraler och utbildning, och genom olika hjälporganisationer och FN-organ. Skulle man dra in biståndet till hjälporganisationerna och FN-organen i Gaza skulle det ju inte straffa Hamas, utan det skulle drabba framför allt barn och ungdomar som deltar i utbildningar och får sjukvård, säger Linde till SvD.

På kort sikt gäller det för att stödja fredsinsatser och medlingsförsök som finns. EU:s utrikeschef Josep Borrell har varit i kontakt med parterna.

Därefter vill hon att EU spelar en mer aktiv roll.

– När den mer omedelbara situationen är deeskalerad, att man då går in och försöker bidra till en hållbar fred och en tvåstatslösning.

Jan Söderström

Thalif Deen/IPS