Coronakrisen öppnar för ideologisk strid om vården
Den stora vårdskulden och personalkrisen inom vården öppnar för en ny ideologisk attack på den svenska modellen med vård efter behov.
– Vi står inför ett vägval, säger Stockholms oppositionsregionråd Talla Alkurdi (S).
Stockholmsregionen var mest utsatt i coronapandemin. Detta samtidigt som dess sjukvård var i kris.
Underskott, rekordvarsel, ständiga larm från personalen. Socialdemokraterna menar att bristerna i marknadsstyrningen blivit uppenbar, medan Moderaterna öppnar för mer marknad och privata vårdförsäkringar.
Regeringen, L och C ger nu ytterligare välfärdsmiljarder. Trots det går Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm vidare med sina varsel av 250 läkare och undersköterskor. I stället ska personal hyras in för att korta köerna i spåren av pandemin, vilket fått facket att rasa.
S menar att varslen är politiskt motiverade medan regionledningen hänvisar till tjänstemän och strukturförändringar. Därför ska heller inte de extra tillskotten från staten gå till att slopa sparkraven på sjukhusen.
Vårdvalen, i dag ett 40-tal i regionen, hade en kostnadsökning på 6,4 procent 2018, medan vårdcentraler och akutsjukhus fick en kostnadsuppräkning på 1,5 procent.
– Ni hör ju var prioriteringarna har gått här i regionen när det kommer till stockholmarnas sjukvård. Vårdmarknaderna är inte bara kostnadsdrivande utan också ineffektiva och inte alltid så särskilt kvalitetshöjande, säger Alkurdi.
Region Stockholm är rikspolitiskt intressant som Moderaternas skyltfönster. Finansregionrådet Irene Svenonius (M) har av Ulf Kristersson lyfts in i partiledningen.
Mitt under brinnande vårdkris i november gav Svenonius ut en bok där lösningen på vårdkrisen är att lägga ned regionerna och öppna för mer av privata vårdförsäkringar.
Det marknadsfördes som personliga visioner, men kom direkt efter att M-stämman tillsatt en arbetsgrupp om sjukvårdens organisering, personalförsörjning och huvudmannaskap. Även den skattebaserade finansieringsmodellen ska ses över.
Miljardrullningen i bygget av Nya Karolinska och det kritiserade konsultdrivna experimentet med ”värdebaserad vård”, drevs av en marknadsövertygelse.
Men även övrig verksamhet har smittats, enligt Alkurdi. När personalbristen försenade canceroperationer och två patienter avled var det för att Karolinska inte tog hjälp av Danderyds sjukhus.
– Man tar marknadsstyrning till en sådan grad att våra sjukhus får en konkurrensställning gentemot varandra.
Pandemin har väckt en debatt kring jämlik vård och skillnader i folkhälsa. Det är områden där marknadsstyrningen har svagheter, även om den blågröna majoriteten talar om ökad tillgänglighet genom valfrihet.
– Vad folk vill se mer av är trygg vård, tillgänglig vård. Det kontrasterar till vårdmarknaderna, där inte behoven styr, utan lönsamhet och fokus på en liten andel som tar väldigt mycket resurser, säger Alkurdi.
– Vi ser fler gynmottagningar i innerstaden, man koncentrerar sig dit där behoven är som minst. De som redan är vid god hälsa besöker vården mer och därmed får de högre besöksersättning.
– Vi har sett inte bara en stor smittspridning i ekonomiskt utsatta områden, utan även allvarliga fall av covid-19. För att man i grunden har en sämre hälsa. Så när vi nu pratar om beredskap inom sjukvården så handlar det också om en god folkhälsa.
S har genom åren retoriskt ställt frågan om Moderaterna medvetet vill undergräva kvaliteten i trygghetssystem och välfärd för att bereda marken för privata lösningar. Nu är det inte retorik längre, menar Alkurdi.
– Man ska känna att det här är så dåligt att jag behöver en privat vårdförsäkring. Det var något vi pratade om förr, nu skriver hon (Svenonius) det rakt upp och ned: En ny finansieringsmodell med privata vårdförsäkringar.
Regeringen utreder nu hur privata vårdförsäkringars påverkan på offentligt finansierad sjukvård kan begränsas.
Det som ni tidigare brukade skrämmas med är i dag moderat politik?
– Ja, det är det ju. Irene Svenonius står ju längst fram och för den politiken. Vi ser ju hur den här regionen har varit språngbräda för andra regioner mot mer marknadsstyrning. Står man upp för den skattefinansierade, offentligt drivna, välfärden, då står man vid ett vägval nu.