Kristerssons jättekrasch

I februari 2001 lovade it-bolaget Adcore fortsatt stark tillväxt. Dagen efter sålde storägare sina aktier. I april kraschade bolaget med miljardförluster.

– By-gones are by-gones, säger kommunikationsdirektören.

Det tycker inte de 30 000 småsparare som förlorade miljoner på Adcores luftslott.

Kommunikationsdirektören hette Ulf Kristersson. Nu vill han bli statsminister.

Moderatledaren Ulf Kristersson sonderar vidare för att bilda regering. Hur skulle han sköta uppdraget som statsminister?

AiP har tidigare skrivit om de olagliga avknoppningarna under Kristerssons tid som socialborgarråd i Stockholm 2006–2010.

LÄS MER: ”Kristerssons olagliga affärer” / AiP

SvD rapporterar om att arvet efter hans period som finanskommunalråd i Strängnäs 2002–2006 var ”underskott, nedskärningar och affärer som fortfarande kostar kommunen pengar”.

Det är ändå ingenting mot vad Kristersson lämnade efter sig som kommunikationsdirektör och vice vd på miljardkraschade it-bolaget Adcore åren 2000–2001.

– Min roll blir att se in i framtiden. Hur kommer den nya ekonomin att påverka förutsättningarna i näringslivet? Det är företagen som påverkar framtiden mer än politikerna. Därför känns det spännande och naturligt att byta från politiken till näringslivet, säger Kristersson vid tillträdet i februari 2000.

Mars 2000. Ulf Kristersson ny vice vd i vad som ska bli börsens sämsta bolag 2001.

Bolagets kommunikation ska komma att få förödande kritik för att ha mörkat sina ökande förvärvskostnader.

”Frågan är om inte Adcore kamouflerat en successiv resultatnedgång… En extra besk smak i munnen får man när man tänker på den intensiva insiderförsäljning som omgärdat Adcoreaktien ända sedan hösten i fjol, skriver Finanstidningen ett drygt år senare.

Då har chefer på Adcore, med grundaren Christer Jacobsson i spetsen, sålt av aktier och cashat hem över 800 miljoner kronor – före raset. Småspararna såg sig blåsta på mångmiljonbelopp.

Vilket ansvar hade kommunikationsdirektör och vice vd Ulf Kristersson?

– Jag känner inte till det där så bra. Det hände efter att jag lämnat Adcore, säger Kristersson till Di i september 2001.

Men de syftar på informationen som kom då du var kommunikationsdirektör?

– Jag sa inget som jag inte kände till var korrekt, svarar Kristersson.

Kritiken handlar om vad bolaget INTE sade, och realismen i de positiva prognoserna.

I februari 2001 lovar bolaget fortsatt tillväxt. Kristersson lämnar Adcore i mars. I april var kraschen ett faktum.

– Det var när jag var borta som alla problem blev uppenbara, hävdar Kristersson.

– Med facit i hand vet vi att det var fritt fall för Adcore från fjärde kvartalet 2000, berättar Ole Oftedal, som 2001 gick in som ny vd för att rädda bolaget, i boken ”Sagan om Adcore” .

Adcore hette Connecta när Ulf Kristersson anställdes. Kristersson hade varit marknadschef på Timbro och SAF var en av Connectas kunder. Vid börsnoteringen hösten 1999 värderades Connecta till 2,6 miljarder.

I juni 2000 bytte bolaget namn till Adcore efter en fusion med Information Highway. Kommunikationsdirektör Kristersson marknadsförde Adcore som ”A safe ride to the new economy”. Det säkra alternativet i den osäkra it-boomen.

Safe ride? 2001 var Adcore var den sämsta aktien på hela Stockholmsbörsen med en nedgång på häpnadsväckande 99 procent, enligt Di.

Karl Ågerup, journalist på Finans Vision, beskriver i boken ”Sagan om Adcore” (Stock Letter) 2002 kraschen som hamnat i skymundan av mediegunstlingarna Framfab och Icon Medialab.

Pengar via börsintroducering var drivkraften, lyxiga personalresor med porrklubbsbesök och avancerad skatteplanering via skatteparadis vardagsmat, till och med en service man erbjöd personalen, berättar anställda i boken.

”Majoriteten av aktierna i Adcore var år 2002 fortfarande registrerade på utländska bolag.” Ett bolag i Luxemburg ägde i sin tur bolag i Cypern.

– Finessen var att om man ville likvidera ett sådant bolag var så var det noll procents skatt, berättar Connectas dåvarande ekonomichef Pär Åkesson.

2000 gör Adcore en lång rad dyra internationella företagsförvärv som senare ska visa ödesdigra. Storägarna som vid Connectas börsintroduktion bundit sig för att inte sälja aktier på tolv månader utnyttjar fusionen. I september cashar storägaren och grundaren Christer Jacobsson hem aktier till ett värde av 478 miljoner kronor.

Analytikerna börja dra öronen åt sig.

25 oktober vinstvarnar Framfab. It-aktierna sjunker.

När Adcore ska presentera sin kvartalsrapport 26 oktober är Ulf Kristersson med på scenen. Budskapet är att efterfrågan och vinsten är fortsatt god, 89 miljoner. Men Adcore lyfter inte upp 150 miljoner kronor i integrationskostnader efter förvärven, vilket senare kritiseras.

Gunnar Ek på Aktiespararna:

”Man tryckte upp aktier som man använde till att köpa bolag på löpande band i en enorm takt. Samtidigt vet de som har erfarenhet av fusioner och förvärv att det tar en bra stund att inordna det uppköpta företaget i en befintlig kultur.”

Adcores kurs fortsätter sjunka. Men ledningen kommunicerar fortsatt optimism, och bygger bilden av det säkra, långsiktigt seriösa, it-bolaget. Adcore bjuder 800 gäster på stor julfest med champagne. Ulf Kristersson skriver lugnande brev till personalen, där han klagar över att journalisterna fixerar sig vid börskursen, istället för bolagets fina verksamhet.

Det påminner om när statsminister Carl Bildt 1992 värjde sig mot den annalkande kronkrisen med hänvisning till ”spekulationer av semestervikarier” i finanspressen.

Vid presentationen av bokslutet, på Operaterassen i februari 2001 talar vd:n Göran Wågström om en ”fantastiskt marknad” och ett positivt kassaflöde på 100 miljoner kronor i januari. Adcore lovar att växa med 50 procent under året.

7 februari 2001. Adcores optimistiska löften.

Adcore får bankerna att fortsätta rekommendera köp av bolagets aktier: ”Adcore. Strongest buy in the history of strong buys!”, som Handelsbanken uttryckte i oktober 2000.

Men den interna ägargruppen Gladiolus säljer sina aktier dagen efter presskonferensen. Aktien halveras efter Gladiolus-ägarna från Connectatiden cashar hem. Vet de nåt som inte marknaden vet? Internt står det klart att de ljusa utsikterna som utmålades på Operaterassen är fria fantasier.

9 april tvingas Adcore vinstvarna. Kraschen är oundviklig. Förlusten för andra kvartalet blir 1,9 miljarder inklusive goodwill.

April 2001. Adcore chockar marknaden.

Ulf Kristersson klarar sig från kritik, han har lägligt lämnat Adcore, någon vecka efter rapportpresentationen i februari.

Presschefen Ulf Karnell kommenterar i boken ”Sagan om Adcore”:

”Rekryteringen av Kristersson vara inte lyckad. Det fanns väl förmodligen också en anledning till att han lämnade Moderaterna. Han var en duktig retoriker som gjorde många bra saker för Adcore. Men han saknade praktiska kunskaper om pr och behandlade folk illa internt, även personer som jobbade nära honom. Han behandlade medarbetare som assistenter och körde med folk. De fanns en del som mådde dåligt av det.”

Ulf Kristersson vill inte kommentera uppgifterna i boken:

– By-gones are by-gones.

Det tycker inte de 30 000 småsparare som förlorade miljoner.

Juni 2001. Kraschen fullbordad. Nye vd:n säger att Adcore varit i fritt fall sedan fjärde kvartalet 2000, flera månader före det att Ulf Kristersson lämnade bolaget.

Efter avhoppet från riksdagen kritiserade Kristersson politiken. Efter Adcorekraschen är han istället kritisk till börsen.

– Många bolag borde inte vara på börsen, säger han till Di i september 2001.

Det närmaste självkritik Kristersson kommer är att tillstå att ett av hans problem som vice vd i Adcore var:

– Att förklara för alla framgångsberusade och överdrivet börsintresserade människor, i och utanför jobbet, att seriös kommunikation måste handla om riktiga affärer, kvalificerade analyser och vilken nytta företaget gör för sina kunder. Inte om att i en sliten nya-ekonomin-andra göra en övergödd höna av en liten fjäder.

Men det var vad Kristersson gjorde. Goodwillförlusterna bortförklarades i bokslutskommunikén i februari 2001 med att bero på aktiemarknaden och ha inget att göra med den faktiska verksamheten.

”Nedskrivningarna görs således på grundval av marknadens omvärdering av branschen som helhet. Adcores uppfattning om de förvärvade bolagen intjäningsförmåga och utvecklingspotential har inte förändrats.”

Detta när i själva verket bolaget blödde av förvärven.

Handelsbankens strategichef Lars Söderfjell, får hösten 2001 en fråga av förläggaren till boken ”Sagan om Adcore”.

– Blev ni lurade av Adcore?

Söderfjell svarar:

– Bajsar björnen i skogen?