Lataste ministern: De arbetslösa är för lata
Foto: Elima Mwinyipembe/Regeringskansliet
Arbetslösheten ökar. Arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) anser att de arbetslösa inte anstränger sig tillräckligt.
Samtidigt anser oppositionen att Mats Persson själv är för lat. Han är den minister som lägger minst antal propositioner.
Arbetsmarknadsministern har fått kritik för att han tycker att arbetslösa är för lata.
– Det är för slappt i dag. Vi vill se ett Sverige där vi har högre krav på de arbetslösa. Där man inte kan gå år efter år och leva på bidrag utan att göra en motprestation, sa Mats Persson (L) till DN i januari.
Nu är det inte så att arbetsmarknadsministern själv sprutar ur sig nya förslag för att möta arbetslösheten som steg till 9,4 procent i februari. Tvärtom.
Den 18 mars kom propositionen ”Förbättrat informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och kommuner”. Men i övrigt är det helt tomt på initiativ från arbetsmarknadsdepartementets ministrar på regeringens officiella propositionsförteckning. Under rubriken ”Riksdagsbehandling efter sommaren” står det ett streck. Noll.

Och så har det sett ut under mandatperioden. Våren 2023 hade departementet en punkt och hösten 2023 noll punkter. Hösten 2024 två punkter för jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L), men ingen för arbetsmarknadsministern.
Nu har Mats Persson (L) endast en punkt på 2025 års ”proplista”. Detta när arbetslösheten är den högsta på tio år borträknat pandemin.
Det ska jämföras med finansdepartementets 38 punkter och justitiedepartementets 30. Arbetsmarknadsdepartementet har det lägsta antalet initiativ av alla departement i regeringens senaste propositionsförteckning.
Propositionsförteckningen våren 2025
- Finansdepartementet (38)
- Justitiedepartementet (30)
- Landsbygds- och infrastrukturdepartementet (21)
- Socialdepartementet (18)
- Klimat- och näringslivsdepartementet (15)
- Utrikesdepartementet (6)
- Utbildningsdepartementet (6)
- Kulturdepartementet (4)
- Statsrådsberedningen (3)
- Försvarsdepartementet (3)
- Arbetsmarknadsdepartementet (1)
Johan Pehrson (L) lämnade i höstas posten som arbetsmarknadsminister för att han inte syntes tillräckligt. Dessförinnan hann han med en proposition, en snabbare avtrappning av ersättningen i a-kassan.
En reform som LO menar innebär en stor försämring för alla deras grupper när den nu träder i kraft, mitt i brinnande arbetslöshetskris.
Enligt regeringen är det den ekonomiska politiken, skattesänkningarna, inte arbetsmarknadspolitiken, som är viktigast för jobben.
– Det handlar om att fortsätta stärka hushållens köpkraft, om reformer för en ökad tillväxt och om att återupprätta arbetslinjen så att fler kommer i arbete, säger Mats Persson (L).
Men tillväxten har varit låg och finanspolitiken medvetet återhållsam. Konjunkturinstitutet reviderar nu i sin nya prognos dessutom upp arbetslösheten för 2025 och 2026. Oavsett om tillväxten kommer i gång så kvarstår den stora utmaningen att rusta dem som står längst ifrån jobb, vilket är arbetsmarknadsminister Mats Perssons (L) uppgift.
Då duger inte retorik om arbetslinjen och sänkt a-kassa, menar Socialdemokraterna.
Mats Persson (L) framhåller att han nu satsar på fler yrkesutbildningar, men får samtidigt kritik för att han skär ned på vuxenutbildningen och arbetsmarknadsutbildningarna.
– Den enda reform som Mats Persson har levererat är att försämra tryggheten för arbetslösa. I stället för att ge stöd till dem som förlorar jobbet har regeringen försämrat a-kassan, säger Serkan Köse (S) i en riksdagsdebatt i februari som just handlade om kritiken mot arbetsmarknadsministerns ”passivitet” samtidigt som arbetslösa pekas ut som lata.
– Det finns i dag tomma utbildningsplatser därför att människor inte går de utbildningar de kan gå; de utbildningar som samhället säger att man ska gå. Det betyder inte att människor är lata eller slappa, utan det betyder att systemet är för slappt, svarar Mats Persson (L).
– Det finns säkert enstaka individer som är passiva och slappa. Det påverkar inte svensk ekonomi. Men om en regering är slapp och passiv påverkar det hela Sveriges och alla människors ekonomi och liv, säger Patrick Björk (S).
Läget har dessutom förvärrats. Dels genom Nothvolts konkurs där tusentals jobb riskeras, dels visar Konjunkturinstitutet nu i sin nya prognos att hushållen fortsätter se pessimistiskt på framtiden, varför konsumtionen bromsas och lågkonjunkturen blir längre. KI reviderar därför upp arbetslöshetsprognosen för 2025 och 2026.
Socialdemokraterna begär därför nu en särskild debatt i riksdagen om den ökande arbetslösheten, för att få besked om hur regeringen kommer att agera.
– Vi är i ett allvarligt läge där en historiskt hög arbetslöshet riskerar att bita sig fast. Vi har nu gått om Grekland och har näst högst arbetslöshet i EU. Regeringen är helt passiv och bristen på åtgärder är skadlig för både Sverige och svenska folket. Vad Sverige behöver är en aktiv arbetsmarknadspolitik för att minska arbetslösheten, säger Ardalan Shekarabi (S) arbetsmarknadspolitisk talesperson i en kommentar.