Nina Wadensjö: Huka inte – berätta varför ni röstar på S
Låt oss sluta prata om Sverigedemokraterna. Det är en vädjan och en uppmaning nu, några få månader innan ett av de kanske viktigaste valen under en mycket lång tid framöver. Jag vet, det är inte lätt. Man vill berätta hur det är. I min egen filterbubbla på Facebook har det under flera års tid tävlats i konsten att visa sin avsky för partiets företrädare och att påminna om partiets nazistiska rötter.
Men i många andra filterbubblor ser det annorlunda ut, där är inte SD en grupp järnrörssvingande före detta skinheads som nyss hängt undan armbindlarna i garderoben. De uppfattas nog snarare som ett parti som vågar vara på tvärs mot etablissemanget, som säger ”sanningar som ingen annan vågar säga” – sanningar som sällan stämmer med verkligheten. Så att envist prata om deras nazistiska rötter och oseriösa politik hjälper inte. Väljarna vet precis var de kommer ifrån och vad de vill, tvivla inte på det. Men det är inte alltid så viktigt. Det viktigaste för många är vad de inte är. De är inte en del av det etablerade politiska Sverige. Och man gillar att de ställt sig vid sidan av det vanliga politiska spelet.
Det är lätt att tro att vi andra borde ropa ännu högre om Sverigedemokraternas förflutna och att deras politiska förslag är rasistiska, konservativa, bakåtblickande och ofta ogenomförbara. Men det betyder ingenting om vi gör det. Det är ingen av dem som hör oss skrika, och om de någon gång gör det så stärker det bara bilden av att alla som kan tänka sig att rösta på SD mobbas av etablissemanget.
[blockquote author=”” pull=”normal”]”Släpp alltså SD.”[/blockquote]
Släpp alltså SD. Och släpp konflikterna och käbblet, låt oss lämna de hätska utfallen i debatten bakom oss. Både mot dem och mot andra, och varandra. Låt Socialdemokraterna ägna sin tid åt att prata om vad man vill i framtiden, men dränk inte det budskapet i ett hav av utspel – det suddar bara till bilden.
För lika väl som väljarna vet var Sverigedemokraterna kommer ifrån vet de vad Socialdemokraterna är: ett ansvarstagande, handlingskraftigt, inkännande och jämlikhetssträvande parti. Men det måste ändå bekräftas i denna tid av politisk förvirring, och det görs bäst genom att behålla lugnet. Genom att orka förklara, inte bara förenkla.
Vi ser visserligen en annan spelplan än den då socialdemokratin var som störst, under en trögare och kanske tryggare tid. Tiden innan sociala medier, nyhetsflashar och webb-tv fanns, medier där de enkla budskapen tar stor plats, och där den torftiga populismen och den stenhårda polariseringen ofta präglar samtalet. Men vissa saker är sig ändå lika.
Att skrämmas och håna väcker inte respekt. Att käbbla eller att låtsas vara någon annan än den man egentligen är fungerar inte i längden. Den som ska vinna väljarnas förtroende måste våga ta risken att förlora genom att vara sig själv.
Till alla er socialdemokratiska valarbetare som nu trotsar opinionsvinden och går ut på gator och torg, som knackar på dörrar och ringer till väljare på lediga kvällar och helger har jag en hälsning; Huka inte. Berätta varför man ska rösta på Socialdemokraterna.
Det går åt rätt håll för Sverige. Och det är den förda politiken som har gjort skillnad, och den kan fortsätta att göra det. Även efter den nionde september.