Turkiets invasion tas upp i EU-parlamentet

EU-parlamentet väntas på torsdag fördöma Turkiets invasion i nordöstra Syrien i en resolution som även kommer att varna för etnisk rensning och kräva ekonomiska sanktioner mot Turkiet.

– Invasionen är ett brott mot internationell rätt men också den säkerhetszon som Turkiet vill ha, säger Evin Incir (S).

Sedan USA:s president Donald Trump den 7 oktober oväntat meddelade att amerikanska trupper skulle dras tillbaka inledde Turkiet en offensiv in i nordöstra delen av Syrien, i regionen Rojava som sedan några år tillbaka har haft ett kurdiskt självstyre. Turkiet säger sig vilja upprätta en ”säkerhetszon” mot vad de hävdar är kurdiska terrorgrupper.

Bara några veckor senare beräknas minst 200 000 människor vara på flykt.

EU:s utrikesministrar sammanträdde 14 oktober och enades då om att fördöma den turkiska offensiven. Däremot fanns det inte enighet om ett gemensamt vapenembargo något som den svenska regeringen hade drivit på för. I stället skulle varje land implementera sina egna vapenembargon. När EU:s stats- och regeringschefer samlades 18 oktober uppmanade de Turkiet att avsluta offensiven och dra sig tillbaka.

På torsdagen 24 oktober väntas Europaparlamentet, som just nu sammanträder i Strasbourg, ställa sig bakom en resolution som fördömer invasionen och kräver att EU vidtar tuffare åtgärder.

– Det första som behöver göras är att få slut på invasionen. Vi kommer att fatta beslut om en resolution om utökat humanitärt stöd och som slår fast att invasionen är ett brott mot internationell rätt men också att den säkerhetszon som Turkiet vill ha i sig är ett brott mot internationell rätt. Den kommer att öka snarare än minska våldet i regionen, säger Europaparlamentarikern Evin Incir (S).

Hon kom nyligen hem från att ha besökt ett angränsande område och träffade bland annat en pojke som fått halva sin kropp bränd av vad som antas vara något slags brandvapen; enligt henne är det osäkert om han kommer att klara sig.

– Det är viktigt att det kommer till stånd en undersökning om det har skett brott mot internationell rätt, inte minst finns det indikatorer på att man har använt vit fosfor, säger Evin Incir.

Enligt Heléne Fritzon, S-gruppledare i parlamentet, har många EU-länder främst lyft det som händer i Syrien för att det kan få konsekvenser för migrationen till Europa.

– Vi lyfter frågan om internationell rätt och fred, påpekar Heléne Fritzon.

Parlamentet kan inte fatta egna beslut utan resolutionen är ett sätt att sätta press på medlemsstaterna, genom ministerrådet, och kommissionen att gå längre än vad man redan har gjort genom till exempel vapenembargo och ökat humanitärt stöd.

Enligt Evin Incir kommer resolutionen också innehålla skrivningar om ekonomiska sanktioner mot Turkiet men också mot individer som är ansvariga för invasionen och eventuella folkrättsbrott.

– President Erdogan är en sådan person, men det kan också handla om höga militärer.

Sanktioner är dock åtgärder som verkar först på längre sikt. EU råder egentligen inte över några åtgärder som skulle kunna sätta stopp för Turkiets aggression på kort sikt eftersom ekonomiska sanktioner verkar på längre sikt. Det är möjligen USA som skulle kunna tvinga Turkiet att dra sig tillbaka.

Evin Incir stöder däremot inte tanken på att beröva Turkiet statusen som kandidatland till EU, vilket landet blev 2005.

– Att vara kandidatland ger folk hopp om att EU ser dem och hopp om demokrati.

Det finns dock svenska parlamentariker som har en annan åsikt. Kristdemokraternas David Lega anser att EU bör avsluta medlemskapsförhandlingarna med Turkiet.

– Erdogans Turkiet har ingen plats i EU, säger han.