Trygg i nya rollen

Han var själv på gång att ta föräldraledigt. Då dök en riksdagsplats upp som ersättare för en annan föräldraledig. Det gick att lösa och nu sitter Faradj Koliev från Solna i civilutskottet fram till sommaren. – Jag har mina egna frågor jag vill jobba med. Men jag har också pratat med vänner och bekanta om vilka frågor som oroar dem och som de tycker är viktiga att lyfta.

Faradj Koliev tar fel väg ner för att hämta undertecknad i Cephalus-huset i Gamla stan. Den runda byggnaden är som gjord för att skapa förvirring, förutom allt annat som är nytt.

– Men jag är i demokratins hus. Det är roligt och spännande. Och jag har kontaktat dem jag känner som sitter i riksdagen eller har suttit här för att få en inblick i hur det fungerar. Ibland känner jag det som att jag kommit till en riktigt gammal institution. Väggarna har mycket att berätta, säger Faradj Koliev, när han kommit till rätta på sitt kontor.

Som forskare har han en fördel i det nya uppdraget.

– Jag är ofta ensam i mitt arbete, jag läser mycket, tittar på olika förslag. Man läser och bearbetar som en del av arbetet. När jag går igenom olika betänkanden känner jag att jag gjort det tidigare. Det är en trygghet.

– Och jag har faktiskt undervisat i svensk politik.

Han bär kavaj och skjorta, blanka, svarta skor. Prydlig. Och jo, det finns klädkod. Kavaj ett måste. Men kläderna är förstås inte det primära. Utan det han ska utföra. Sina egna intresseområden beskriver han som ”gott och blandat”. Han ersätter Leif Nysmed som sitter i civilutskottet. Där handlar mycket om bostadsfrågan.

– Största utmaningen är att vi ska bygga. Både hyresrätter och bostadsrätter. Vi har en väldigt stor grupp som står utanför bostadsmarknaden och bostäderna är inte billiga.

När det gäller bostadsrätter har han tänkt på hur efterfrågan ska öka i den grupp som har inkomster men inte kapital.

– Ett intressant förslag är att introducera start-lån. Som i Norge. Det skulle ge förstagångsköpare en möjlighet att komma in på bostadsmarknaden.

Regeringen gör förstås mycket för att komma till rätta med bostadsbristen. Investeringsstödet är på rull och regeringen har presenterat en rad andra åtgärder för att underlätta byggandet.

Men är det rimligt att tänka sig startlån samtidigt som amorteringskravet kom till just på grund av det som Riksbanken, Finansinspektionen och regeringen anser är för hög belåning?

– En anledning till att folk har belånat sig så mycket är för att priserna har stigit så mycket. Och det beror på att det byggs för lite. Och det problemet är bland annat kopplat till det ursprungliga problemet, att folk inte kan efterfråga lägenheter.

– Folk kan ta blancolån om man saknar kapital, men startlån är ett mycket bättre alternativ.

En annan fråga handlar om moral.

– Enligt Skatteverket förlorar Sverige mellan 50 och 80 miljarder varje år på skatteflykt. Det är enorma summor som skulle kunna användas till exempelvis bostadsbyggande. Det finns olika sätt att bekämpa det här och regeringen har lagt många förslag för samarbete mellan olika länder.

– Storbritannien använder något som kallas för name och shame-lista. Australien är på väg. Jag vill se vilken effekt det kan ge och överväga om det är en metod vi kan använda här.

Metoden innebär att personer som utför skatteplanering hamnar på en svartlista. Faradj Koliev forskar själv på sociala sanktioner inom politiken.

– En modell handlar om att man pratar med personen och den får en varning. Om personen inte vill samarbeta hamnar personen snabbt på den här svarta listan.
Faradj Koliev växte upp i Baku, Azerbajdzjan. När han var i tonåren fängslades pappan av politiska skäl. Föräldrarna var redan skilda men mamman kunde inte stanna kvar utan flydde med dottern och sonen. De kom till Sverige 2005. Första anhalt blev Gällivare.

– Tiden där var inte så rolig, säger Faradj Koliev.

[blockquote author=”” pull=”left”]”Hur kan svenskarna dricka sånt här, de måste vara galna.”[/blockquote]

Mörkt, kallt. Han skrattar åt klyschan och ler åt minnet när han skulle skaffa något att dricka i en mataffär. Utan att ana oråd köpte han en flaska med färgglad dryck.

– Jag fattade inte. ”Hur kan svenskarna dricka sånt här, de måste vara galna.” Det var så fruktansvärt sött.

Inte så konstigt. Han hade valt en flaska outspädd Funlight (sockerfri saft).

Asylprocessen tog tid. Två år. Faradj Koliev flyttade tillsammans med sin dåvarande flickvän till Östersund.

– Det var viktigt för mig att ha en mening med livet, något som gjorde mig glad. Jag började läsa svenska på sfi, med en lärare som verkligen trodde på mig.

Nu doktorerar han i statsvetenskap och föreläser själv för studenter.

Migrationspolitiken blev också avgörande för hans politiska engagemang. Han kände sig diskriminerad, förbisedd.

– Jag satt på mitt rum i Östersund och tittade på SSUs hemsida, den kändes väldigt inkluderande. Jag övertalade en kompis att gå med mig på ett möte.

När han flyttat till Solna träffade han Alexandra Völker, också hon numer S-riksdagsledamot. På en fest med ganska mycket borgerligt inslag avslöjade han att han var SSUare och så var saken klar. Och Solna-frågor finns också med på hans prioriteringslista för våren.

– Tunnelbana till Hagalund är otroligt viktigt för Solna och framför allt för Hagalund. Det skulle bli ett stort lyft. Om jag på ett eller annat sätt kan få upp den här frågan är jag glad.

Faradj Koliev flyttade till Solna när han blev student på Stockholms universitet. Nu bor han i Västra skogen och har precis ställt sin dotter i kö till förskolan. Att själv bli förälder och att växa upp med en ensamstående mamma har gett honom ytterligare ett intresse: underhållsstödet.

– Jag tycker vi kan fundera på hur vi kan säkerställa att alla barn får det belopp de har rätt till. Ett sätt är att ha regler kring det här, i dag är det bara rekommendationer.  Staten borde ha monopol på den frågan precis som i vissa andra frågor.