Annons:

Tar strid mot marknadsskolan

S vill förbjuda vinstuttag i skolan, berättade utbildningsminister Anna Ekström på en pressträff inför partikongressen. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Utbildningsminister Anna Ekström (S) aviserar nu en proposition i vår för att bryta marknadsstyrningen av skolan och öka likvärdigheten.

Regeringen satsar ytterligare miljarder i budgeten på en jämlikare skola.

Samtidigt föreslår Socialdemokraterna inför kongressen ett förbud för vinstuttag från skolan.

– Min ambition är att slopa kötid som urvalsinstrument i svensk skola, ha ett gemensamt skolval som stärker likvärdigheten, och reformera finansieringen av skolan så att vi inte längre har ett system där de stora skolkoncernerna får betalt för ett ansvar som de de facto inte har, säger Anna Ekström (S).

Men hon behöver söka stöd av andra partier. På torsdagen inleder Centerpartiet sin stämma (23–26 sep). Trots att vinster i välfärden är en hjärtefråga, som C säkerställde i januariavtalet, finns stämmomotioner om vinstregleringar.

Ända in i riksdagsgruppen riktas kritik mot marknadsskolans avarter.

”Överskott skapas inte genom bättre kvalitet eller effektivitet, men genom att spara på essentiella byggstenar som lärare, bibliotek och elevhälsa… Det som skulle vara en reform för frihet, kreativitet och utmanare har blivit till en verklighet av finansfokus, koncerner och uppköp”, skriver Niels Paarup-Petersen (C) på Facebook med krav på slopat kösystem, offentlighetsprincip, vinstutdelningsbegränsning och lägre skolpeng.

C-partistyrelsen vill dock behålla vinstuttagen och tillåta köurval till hälften av platserna samt möjligheten att ställa barn i kö tre år före skolstart. I stället för lägre skolpeng föreslås friskolorna dela på skolpliktsansvaret.

– Jag tycker inte att det är ett väldigt stort samhällsproblem, säger Annie Lööf (C) till SVT om kösystemet.

Men C-stämmostriden visar att de förslag som regeringens utredare lagt fram och lärarkritiken mot marknadsstyrningen har haft effekt.

Hur kan Centerpartiet värna ett system som gynnar stora utlandsägda skolkoncerner på små byskolors bekostnad, är en fråga som ställs på stämman.

C-ledningen medger att den ökade skolsegregationen ”(till viss del kan) förklaras av det fria skolvalet” som därför ”måste utvecklas”. Men hävdar samtidigt att fri konkurrens på en marknad och vinst är en ”välfärdsgaranti”.

Jag ska göra mitt bästa för att ta fram ett förslag som kan gå igenom riksdagen, men det förutsätter positionsförflyttningar från flera borgerliga partier.

Anna Ekström (S)

– Vi har haft svårt att få igenom förslag i riksdagen som syftar till att stärka likvärdigheten. Jag hoppas att vi ska få ett annat läge nu, säger Anna Ekström (S) som nu aviserar att hon lägger fram en proposition efter årsskiftet.

– Jag ska göra mitt bästa för att ta fram ett förslag som kan gå igenom riksdagen, men det förutsätter positionsförflyttningar från flera borgerliga partier.

Marknadsskolan blir därmed en het fråga inför valrörelsen, vilket sätter ytterligare tryck inför förhandlingarna. Det gör även S utspel om skolvinstuttagsstopp.

Regeringen satsar i budgeten en ytterligare miljard till skolan, höjer det socioekonomiskt styrda likvärdighetsstatsbidraget från 6,2 till 8,7 miljarder 2024 och ökar resurserna till granskning av oseriösa aktörer inom dagbarnvård och religiösa inslag i undervisningen.

Kommunerna ska bli skyldiga att jobba uppsökande för att öka deltagandet i förskolan. Lovskolan ska utvidgas. S läxhjälpslöfte uppfylls – grundskoleelever ska erbjudas minst två timmars studietid utanför ordinarie undervisningstid.

– Vi behöver nu, reform för reform, bygga ett skolsystem där fokus är på kunskap och bildning i alla skolor. Sverige ska ha ett skolsystem där samhället, inte marknadskrafterna, sitter i förarsätet och styr skolans utveckling, säger Anna Ekström (S).

I budgeten anslås också pengarna för ett nytt gemensamt system där skolvalet avgörs av en offentlig instans, inte av en enskild skola eller kommun, med förändrade urvalsgrunder och en mer allsidig social sammansättning av elever i skolor.

– I dag delas elever i alldeles för hög utsträckning upp på olika skolor utifrån sin bakgrund. Därför behöver skolvalet utvecklas och göra rättvist. Elever ska kunna välja skolor, men skolor ska aldrig kunna välja elever.

Anna Ekström (S) sträcker alltså ut handen till Liberalerna och Centerpartiet, inte minst om urvalsprinciperna men även om nivån på sänkningen av friskolornas skolpeng. Men hon är samtidigt tydlig med att det krävs rejäla reformer.

Medan Annie Lööf (C) talar om att ”slå vakt om och vårda ett skolsystem” talar Ekström (S) om systemfel.

– Vi kan inte fortsätta att lappa och laga på ett system som har så grundläggande konstruktionsfel.

På tisdagen gick Socialdemokraterna desutom till full strid om vinsterna genom att föreslå ett stopp för vinstuttag ur skolan inför partikongressen i november.

– Svensk skola är unik att vi tillåter vinstuttag ur den offentligt finansierade skolan. Vinstintresset gör att pengar avsätta för barn utveckling och lärande, pengar som ska till ett samhälle som håller ihop, de går inte till lärare, elevhälsa och skolbibliotek till hundra procent utan de kan också försvinna ut i vinster, säger Anna Ekström vid en pressträff.

– Med vinstintresset tas också fokus från skolans kunskaps- och bildningsuppdrag. Elever ses som kunder och lärare förväntas arbeta med marknadsföring. Vi ser glädjebetyg och betygsinflation. Så här kan vi inte det längre.

Fakta

Likvärdighetsutredningen – för minskad skolsegregation

I april 2020 presenterades utredningen om en mer likvärdig skola, som hade i uppdrag att se över hur skolsegregationen ska minska och hur resurstilldelningen till förskoleklass och grundskola skulle förbättras. I korthet föreslog utredningen:

  • Ett gemensamt skolvalssystem. Det fria skolvalet ska behållas, men Skolverket administrerar det för alla huvudmän.
  • De urvalsgrunder som styr skolvalet förändras och regleras. När fler söker till en skola än antalet platser skolan tillhandahåller används urvalsgrunderna syskonförtur, geografisk närhet, kvoter eller skolspår.
  • Förändring av skolpengen. Avdrag ska göras för de merkostnader som uppstår därför att huvudmännen har olika ansvar.
  • Riktade statsbidrag slås samman till sektorsbidrag utifrån skolors lokala behov och prioriteringar.
  • Skolverket bör etablera en regional organisation för att säkerställa ett aktivt arbete med huvudmännen i varje region, särskilt skolor med svaga resultat.

Sedan dess har likvärdighetsbidraget höjts och hårdare regler införts för vem som får driva skolor. Ett antal utredningar har även tillsatts för att se över hur förslag från utredningen kan realiseras. Men skolvalssystemet sköts fortfarande av huvudmännen.

Bakgrund

Striden om marknadsskolan

  • Efter maktskiftet 1991 råder optimism.

– Regeringens ambition är att åstadkomma Europas bästa skola, säger skolminister Beatrice Ask (M).

”En stimulerande tävlan mellan olika skolor” ska ”höja kvaliteten inom hela skolväsendet”.

Socialdemokraterna var oroliga för effekterna på den svenska grundskolan och dess roll som ”jämlikhetsskapande kraft”.

”Vilka konsekvenser detta kan få för vår gemensamma grundskola analyseras inte alls”, påpekade Lena Hjelm-Wallén i S motion.

Beatrice Ask (M) avvisade kritiken som ”överdriven”.

– Det är ingen måtta på det elände som man påstår blir följden av att alla föräldrar får verkliga möjligheter att välja skola. Vi får inte mer segregation med likvärdiga ekonomiska förutsättningar för offentliga och fristående skolor, sa Ask i riksdagsdebatten 9 juni 1992.

  • 1992. Regeringen Bildt, med skolminister Beatrice Ask (M) i spetsen, lägger fram den stora friskolereformen.
  • Den förra S-regeringen höjde ersättningen från 85 procent till 100 procent efter krav från Miljöpartiet.

Men det blev inte Europas bästa skola utan Europas största kunskapsfall, manifesterat i Pisa-undersökningen 2012. Därefter har debatten gått het om exakt hur olika skolreformer bidragit till kunskapsraset, friskolereformen, fria skolvalet och/eller kommunaliseringen.

  • Friskolekommittén enas 2013 över blockgränserna om ökade krav på skolägarna, ökad insyn och tillsyn. Men vinsterna och etableringsfriheten består.
  • Efter valet 2104 tillsätts utredningen ”Ordning och reda i välfärden” som under Ilmar Reepalus (S) ledning föreslår införandet av ett vinsttak.
  • 2016 svänger Sverigedemokraterna, som i friskolekommittén var för kommunalt veto på friskoleetableringar och emot vinster i välfärden. Vinsttaket stoppas.
  • OECD kritiserar ojämlikheten i den svenska skolan. En skolkommission tillsätts som 2017 kommer med förslag för att höja kunskapsresultatet och öka likvärdigheten i den svenska skolan.

Jan Björklund (L) hånar förslaget om lottning i stället för kö för ”tombola”.

  • S gick till val 2018 på att stoppa vinstjakten. Men efter valet kräver C och L i januariavtalet att regeringen inte får föreslå vinstbegränsningar för privata aktörer i välfärden.

Friskolereformens tankar om många olika pedagogiska har vänts till storskalighet och miljardindustri. De stora koncernerna köper nu upp skolor i snabb takt och har 2015–2020 växt med över 50 000 elever, visar SvDs kartläggning.

• 2020 föreslår utredningen ”En mer likvärdig skola” ett gemensamt skolval administrerat av Skolverket, inget enskilda friskoleköer och lägre skolpeng till fristående skolor.

• 2021 kräver Socialdemokraterna ett stopp för vinstuttag ur skolan inför partikongressen.

VECKANS POLITISKA FRÅGA

Nytt för nya AiP är Veckans politiska fråga. Här går vi på djupet med det som diskuteras och debatteras just nu. Eller det som vi borde prata om.

Veckans politiska fråga finns i veckans båda nummer. Både i den tidning som är webbtidning och den som är webb- och papperstidning. Det går alldeles utmärkt att läsa ”bara” den del som är i papperstidningen, men helheten får du om du även läser Veckans politiska fråga i webbtidningen som finns på aip.nu från tisdagen. Då kan du fullt ut ta del av intervjuer med politiker och forskare, diagram och grafik, analyser av till exempel Anne-Marie Lindgren och kartläggning av vad alla partier tycker i en specifik fråga.

Den här veckan går vi på djupet med marknadsskolan, det så kallade fria skolvalet.

Har du tips på vad vi bör ta oss an mejla gärna på [email protected]

Annons: