Annons:
Annons:

Stort kommunstöd behövs före ny lag

Om kommunerna inte kartlägger problemen med kriminalitet blir det ofta Polisens bild som gäller. Detta trots att kommunernas kunskap om den lokala situationen ofta är bredare än Polisens. Något som behövs för att kunna utforma ett träffsäkert brottsförebyggande arbete. Diagram: Ur Brås rapport ”Det brottsförebyggande arbetet i Sverige”

Kommunernas ansvar för det brottsförebyggande arbetet ska lagstadgas. Men ett stort arbete behöver göras för att reformen ska lyckas. Brå räknar med att man behöver 35 miljoner extra för sitt stödarbete.

Under det kommande året ärtanken att en ny lag om kommuners ansvar i det brottsförebyggande arbetet ska träda i kraft. En lagrådsremiss är ”nära förestående”, enligt justitiedepartementet.

Då är det dyster läsning som Brottsförebyggande rådet, Brå, tillhandahåller i sin rapport ”Det brottsförebyggande arbetet i Sverige”. Rapporten som kom lagom till Brås årliga konferens Råd för framtiden i april pekar på att en fjärdedel av Sveriges kommuner inte ens gör en kartläggning av problemen vilket resulterar i att det blir Polisens bild av den lokala situationen som styr arbetet. Samtidigt poängterar Brå i sin rapport att kommunernas kunskap om den lokala situationen ofta är bredare än Polisens och därmed är viktig för att utforma ett så träffsäkert brottsförebyggande arbete som möjligt.

Det står dock klart att stödet till kommunerna behöver öka substantiellt för att de ska nå upp till intentionerna med lagen.
Ur Brås rapport ”Det brottsförebyggande arbetet i Sverige”.

När regeringens särskilde utredare Ann-Sofie Hermansson förra året kom med sitt betänkande av utredningen om kommunernas brottsförebyggande ansvar föreslog hon att kommunerna ska kartlägga och analysera brottsligheten inom sina geografiska områden och ta ställning till behovet av brottsförebyggande åtgärder. Detta skulle vara ett första steg i arbetet.

– Vissa kommuner har ett utvecklat arbete men många behöver bygga upp sitt kunskapsbaserade arbete från grunden, sa Brås enhetschef Karin Svanberg under Brås konferens i april.

Positivt är att andelen kommuner som uppger att de genomför en orsaksanalys har gått från 41 procent år 2018 till 56 procent förra året. Men trots den positiva utvecklingen är det fortfarande uppskattningsvis bara hälften av kommunerna som arbetar systematiskt med alla stegen i processen. Det är också en relativt stor skillnad mellan kommunala samordnare respektive kommunpoliser i hur stor andel av dem som genomför kartläggningar och orsaksanalyser.

Med tanke på hur media under våren har rapporterat om att våldet flyttat ut från storstadsregionerna till de mindre städerna är det extra oroväckande att Brå i sin rapport konstaterar att ett välfungerande kunskapsbaserat arbete stagnerat eller till och med försämrats det senaste året i medelstora kommuner. Det är också mindre vanligt med samverkansöverenskommelser och lokala råd i medelstora kommuner än i storstäderna och i de mindre kommunerna. De medelstora kommunerna arbetar också i mindre utsträckning med kartläggningar och orsaksanalyser än övriga kommuner.

Detta trots att Brå redan i tidigare rapporter framhållit behovet av att kommunerna är rustade inför kommande utmaningar, eftersom det annars finns risk för en framväxt av socialt utsatta områden och till det kopplat en ökad brottslighet.

Totalt sett beräknas den nu föreslagna reformen om kommuners ansvar för att förebygga brott uppgå till 292 miljoner kronor årligen och inkluderar kommunal utjämning, länsstyrelsernas stödjande arbete och bidrag sökbara för kommunerna. Men behovet av stöd till kommunerna är stort och Brå uppskattar att en ökning av anslaget till myndigheten med drygt 35 miljoner kronor, vilket skulle ge utrymme för ett ändamålsenligt stöd som står i proportion till satsningen på kommunerna, utgör en ökning med en dryg tiondel av hela budgeten för reformen.

Fotnot: Lagen kommer att kunna kunna träda i kraft först 1 juli 2023.

Röster om …

Hur ser du på kommunens ansvar för det brottsförebyggande arbetet?

Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande Malmö:

– I Malmö har vi sett att samverkan mellan kommun, polis och andra myndigheter och civilsamhället är en nyckelfaktor för att få bukt med gängkriminaliteten. Men landets kommuner har väldigt olika behov och förutsättningar på området, och behöver få tillräckliga resurser för att axla det förebyggande arbetet.

Jimmy Jansson (S), kommunstyrelsens ordförande Eskilstuna:

Foto: Erik Unnerdal

– Kommunerna bär ett stort ansvar för det förbyggande arbetet. Inte minst genom sitt ansvar för skola och socialtjänst. Det är ofrånkomligt. När polisen träder in är det först när skadan är skedd. Så fungerar det. 

Men vi måste också fråga oss vilka förutsättningar kommunerna fått att klara sitt uppdrag i denna nya tid? Segregation, stor invandring utan rimlig fördelning mellan kommuner, svag koppling till arbetsmarknad och en överskattad tro på att kultur, brist på utbildning och människors förmåga att komma in i samhället med de resurser som finns till förfogande inte ska ställa till det. 

Addera marknadsskolan, ryckig styrning av skolan i stort under årtionden och en socialtjänsten med tillhörande lag som inte ger kraftfulla verktyg nog att ingripa i tid. 

Dessutom är också de ställen dit där kommuner placerar ungdomar kraftig marknadsstyrda ihop med att de är svagt rustade för att möta dagens problematik med grova potentiella våldsverkare.