Socialdemokraterna behöver arbeta för ett kulturlyft

För ungefär ett halvår år sedan bildade vi ett S-kulturnätverk i Örebro. Då gick debattens vågor höga om kulturens värde och samhällets ansvar för kulturpolitiken. Norrköping och det moderata kommunalrådet Sofia Jarl fick mycket uppmärksamhet för att man drastiskt ville skära ner på kulturbudgeten och hon ansåg att kulturen i högre grad måste vara självfinansierad.

Vi började med att läsa rapporten ”Ökad samhällsgemenskap genom kultur, idrott och fritid” som en av partiets elva arbetsgrupper inför framtagandet av ett nytt partiprogram har skrivit. 

Redan i rapportens inledande skede slås fast att Folkrörelsesverige inte fungerar längre. Klassklyftorna skär rakt igenom alla de områden som granskats. Stora delar av befolkningen hindras att delta i verksamheter som skapar mening, sammanhang och samhörighet. Så hindras också människors möjligheter till organisering. 

I förlängningen hotas vår demokrati, ett Sverige i jämlikhet och sammanhållning. Socialdemokratin är en del av samhällsutvecklingen, och ska vi bryta trenden behöver vi kraftsamla.

Det är ganska tydligt att hela analysen baseras på en probleminventering och det är svårt att se några ljuspunkter i materialet förutom mot slutet under rubriken ”Hur kommer problemen att utvecklas?” där det står att det går att vända den negativa trenden. ”Genom att både föra en politik för ökad jämlikhet brett, och genom satsningar på föreningsliv, kultur och en aktiv fritid för fler.”

Något som förvånar oss är att det i arbetsgruppens rapport inte finns någon hänvisning till partiets kulturpolitiska program som antogs 2018 och som utförligt beskriver kulturens roll för människors personliga frihet och utveckling och att kulturpolitiken har en både samhällsbyggande och samhällsförändrande roll.

Vi ser det som att arbetet med att utforma framtidens kulturpolitik har en förträfflig grund att utgå från i det kulturpolitiska programmet. Inte minst behöver vi återupprätta kulturens roll i det samhälle där det i dag finns krafter som vill förminska dess värde och ser den som en handelsvara som ska bära sina egna kostnader. 

En av de viktigaste frågorna är då hur kulturen ska vara tillgänglig för alla. Och den frågan har flera dimensioner. En är hur mycket kulturverksamhet som ska vara direkt samhällsfinansierad och hur mycket som ska vara ett indirekt stöd eller mer eller mindre riktade bidrag, till exempel till föreningar. En annan dimension är den geografiska, hur utbudet ska bli tillgängligt och nåbart oavsett om du bor på landsbygd, i småstad eller storstad, i rika eller mindre rika områden och en tredje dimension är kulturarbetarnas villkor, oavsett om det handlar om konst, musik, litteratur, poesi eller teater.

Som vi ser det så kan inte dessa och andra kulturfrågor lösas utan att den gemensamma grunden är tydlig och accepterad. Det vill säga att det finns en konsensus om kulturens roll och plats i samhället. Det blir i så fall grunden för en gemensam plattform och ett gemensamt förhållningssätt i både det lilla och det stora. ”Alla medborgare ska både ha rätt och reell möjlighet att ta del i kulturen som både konsumenter och kulturskapare” står det i det kulturpolitiska programmet. 

Privatfinansierad och kommersiell kultur ska bidra till en mångfald och inte vara ett nöje bara för de som har råd. Folkrörelser och studieförbund ska ges ekonomiska möjligheter att bedriva uppsökande verksamhet bland grupper som i vanliga fall inte hittar till dem.

Den kulturpolitiska infrastruktur som tidigare byggts upp i vårt land har urholkats resursmässigt under många år. Det gäller stödet till kulturinstitutionerna, litteraturstöd, presstöd med mera. Den infrastrukturens resurser behöver återställas till en nivå som gör det möjligt att den når upp till sitt ursprungliga syfte. 

Alla kommunala verksamheter ska ha ett kulturuppdrag och en fast inflationssäkrad budgetpost för att kunna genomföra sitt uppdrag. Skolan och förskolan som når alla barn ska ha en viktig roll i att ge varje barn kulturupplevelser. 

Slutligen vill vi betona vikten av ett kulturlyft, en långsiktig satsning på kultur och folkbildning i den riktning som förmedlas i partiets kulturpolitiska program. 

Kulturen i sig kan inte lösa alla de samhällsproblem som relateras i de elva arbetsgruppernas analyser. Men den kan vara ett av flera viktiga medel i det arbetet och vi socialdemokrater måste vara modiga och stå upp för kulturens betydelse i en både politisk och ekonomisk orolig tid. 

(S)-Kulturnätverket i Örebro

Eva Eriksson

ordförande i Länsmusiken AB i Örebro

Madelene Spinord Semenets

ordförande i Örebro kommuns kultur- och fritidsnämnd

Tommy Ahlberg

ledamot i Region Örebro läns kulturnämnd

Hanna Altunkaynak

ledamot i Örebro kommuns kultur- och fritidsnämnd 

Margareta Borg

ledamot i Region Örebro läns kulturnämnd och ledamot i Örebro Teaters styrelse

Anton Johansson

ledamot i Örebro kommuns kultur- och fritidsnämnd

Laila Johansson

ledamot i Länsmusiken AB i Örebro

Håkan Bergman

medlem i PRO Kultur och ledamot i Konst­främjandets styrelse, tidigare riksdagsledamot