”Samhälle med för stora skillnader funkar sämre”
Svend Dahl, chefredaktör Timbros nätmagasin Smedjan:
1. Vilken betydelse har det sociala arvet och kulturellt kapital för förutsättningarna att lyckas i livet?
Väldigt stor betydelse. Redan i förskoleklass är det tydligt att barn som har med sig läsning och museibesök hemifrån har bättre förutsättningar än barn som inte har det. Förskolan och skolan har ett kompensatoriskt uppdrag. Jag vill se obligatorisk förskola från tre års ålder, med en litteraturkanon från Mitt bland stjärnor till Mästaren och Margarita, som alla barn i svensk skola har rätt till. Det måste bli enklare och mer attraktivt att omskola sig till lärare senare i livet. Och vi måste ha konkreta kursplaner med fokus på kunskap, inte generella förmågor. Flumskolan gynnar den tjattrande klassen.
2. Finns det någon gräns för hur stora inkomstskillnader som kan anses vara rättvisa?
Nej, det tycker jag inte. Problemet är fattigdom, inte rikedom. Men dagens konsumtionsinriktade statusjakt är oroande. Vi har inte bara Generation Greta, utan också Generation Guccikeps. Den ständiga statusjakten bland tonåringar och konsumtionshetsen i sociala medier bidrar till upplevelsen av orättvisa och utanförskap. Marknadsekonomi som skapar miljardärer gör oss alla rikare, jakten på rätt prylar gör oss fattiga.
3. Vilka är de främsta problemen med ett starkt stratifierat samhälle (med många och stora skillnader mellan olika samhällsklasser)?
Det gör ju livet fattigare, att bara umgås med folk som läser samma böcker, ser samma filmer och klär sig likadant. På en samhällelig nivå skapar det en felaktig analys, och på en politisk nivå riskerar vi undermåligt beslutsfattande. Ser man inte helheten drar man fel slutsatser, och då kommer reformerna bli därefter. Men för den som vill undvika fördumning genom stratifiering har jag ett råd: engagera dig i en förening, eller gå i kyrkan. Sök dig till mötesplatser där människor har ett gemensamt intresse, men i övrigt helt olika sorters liv.
Martin Rynoson, analyschef Tankesmedjan Tiden:
1. Vilken betydelse har det sociala arvet och kulturellt kapital för förutsättningarna att lyckas i livet?
Stor, på ett påtagligt och mätbart sätt.
2. Finns det någon gräns för hur stora inkomstskillnader som kan anses vara rättvisa?
Skillnader i inkomst är legitima om de står i proportion till de skillnader som finns mellan olika jobb vad gäller utbildningstid, exponering för olyckor, obekväma arbetstider, ekonomiskt risktagande och liknande. Inte annars.
Här är det viktigt att komma ihåg att den stora ökningen av inkomstskillnader i Sverige under de senaste decennierna inte baseras på ökad lönespridning mellan olika branscher eller yrken, utan kommer sig av att den rikaste eliten fått kraftigt ökade inkomster från kapital. Den sortens inkomstskillnader är betydligt svårare att motivera än skillnaderna i löneinkomst mellan olika jobb.
3. Vilka är de främsta problemen med ett starkt stratifierat samhälle (med många och stora skillnader mellan olika samhällsklasser)?
Att samhället i praktiken blir mindre demokratiskt, eftersom samhällsgrupper med mycket makt och pengar får ett oproportionerligt stort inflytande över landets utveckling. Ett sådant samhälle kommer att fungera sämre, eftersom dess utformning och verksamhet helt kommer att utgå från elitens intressen.
Hierarkiska strukturer kommer sannolikt alltid att finnas i någon utsträckning, men det är felaktigt att anta att de enorma inkomstskillnader som vi ser i dagens senkapitalistiska samhälle skulle vara skapade av någon naturlag. Med rätt politik går den sortens problem att åtgärda.
