Primärvården är vanvårdad och mycket ojämlik

Tabellen hämtad ur ”1 100 invånare per läkare? Vårdcentralers läkarbemanning”, Sveriges läkarförbund, september 2025.

Många klagar på att det är svårt att få tid hos sin vårdcentral. Att det verkligen är ett stort problem runt om i Sverige, visar en ny undersökning som Sveriges Läkarförbund har gjort. Undersökningen visar samtidigt hur ojämlik vården är i Sverige. Det beror på var man bor i landet hur tillgängliga distriktsläkarna är.

Värst är det för patienterna i region Örebro och i Västernorrlands region. Där har varje distriktsläkare dubbelt så många patienter att ta hand om, jämfört de mål som Socialstyrelsen har satt för den enskilda läkaren.

Socialstyrelsen tycker att det är rimligt att varje distriktsläkare ska ta hand om 1 100 patienter. Det målet sattes för fem år sedan. Inte en enda av landets regioner når dock upp till det målet.

I Örebro och Västernorrland har varje distriktsläkare ansvar för drygt 2 300 patienter. Bäst är det för dem som bor i region Jämtland Härjedalen. Där har varje allmänläkare i genomsnitt 1 275 patienter att ta hand om.

Det finns ingen uppenbar anledning till varför den svenska primärvården är missgynnad. 

Primärvården har i många decennier varit eftersatt. Vårdcentralerna har betydligt färre läkare än i andra jämförbara länder. Det finns ingen uppenbar anledning till varför den svenska primärvården är missgynnad. 

Det finns heller ingen tydlig förklaring till att regionerna satsar olika mycket på primärvården. Det beror inte på vilket politiskt styre regionen har. Det beror inte heller på geografi eller hur tätbebyggd regionen är. Orsaken är sannolikt att enskilda regionpolitiker har olika uppfattning om hur viktiga vårdcentralerna är för deras väljare.

Välfungerande vårdcentraler skänker trygghet till sina patienter. Men inte bara det. Överlevnaden ökar också hos dem som har en fast läkarkontakt, visar studier i Norge.

För drygt 20 år sedan införde landet ett system med så kallade fastläkare. Patienter som hade haft samma fastläkare i 15 år hade 25 procent lägre dödlighet jämfört med dem som bara haft kontakt med läkaren det senaste året.

Välfungerande vårdcentraler avlastar också akutmottagningarna på sjukhusen. Patienterna hos fastläkarna hade 30 procent färre besök på akutmottagningar. Det ledde alltså samtidigt till kortare köer på akuten.

Moderaterna införde 2009 Lagen om valfrihetssystem (LOV). Genom att släppa marknadskrafterna helt fria hoppades man lösa problemet med köerna. Det gjorde det inte.

LOV ger vem som helst rätt att starta en allmänläkarmottagning var de vill i Sverige. De får också bedriva vilken sjukvård de vill – utan något kostnadstak. Skattebetalarna betalar.

Förhoppningen med LOV var att ett antal  vårdcentraler skulle privatiseras och tas över av personalen. Idén var nog god i teorin. I praktiken har dock riskkapitalister tagit över många mottagningar. De har gjort stora vinster. Capio, som ägs av ett multinationellt bolag i Australien, Dubai och Frankrike äger nu mer än 100 svenska vårdcentraler.

Läkarförbundets nya undersökning visar att 17 procent av vårdcentralerna ägs av stora nationella eller multinationella aktiebolag, 55 procent är offentligt ägda och 28 procent ägs av mindre privata bolag. Patienterna på de små privatägda mottagningarna var mest nöjda.

Staten måste ta fullt ansvar för att bygga ut primärvården. Det ska givetvis ske tillsammans med SKR (Sveriges kommuner och regioner). Arbetet måste påbörjas omgående, eftersom det kommer att ta minst 5 till 10 år, innan alla nya allmänläkare är på plats.

Samtidigt måste politikerna ta tillbaka makten från riskkapitalisterna. De måste ha makten att planera var skattepengarna gör bäst nytta.

LOV bör alltså avskaffas och ersättas med ett nytt system för upphandling av vård, som betonar kvalitet och kontinuitet.

Vårdcentralerna kan antingen vara offentligt ägda eller ägas av mindre personalkooperativ. Privatägda små mottagningar har bättre möjligheter till flexibilitet i verksamheten än större organisationer.

Staten måste också ta ett övergripande ansvar för specialistutbildningen av läkare. Och ge denna utbildning de ekonomiska resurser den behöver.

Våra socialdemokratiska representanter i Sveriges regioner måste också inför valet för väljarna redovisa svaren på nedan frågor:

Vilka förslag har våra socialdemokratiska regionråd, de som sitter vid makten och de som är i opposition, för att lösa krisen i primärvården?

Finns det i deras region någon utarbetad plan för hur primärvårdskrisen ska lösas?

Har de någon plan för en ökad utbildning av primärvårdsläkare?

Hur länge bedömer de att det kommer att ta innan primärvårdskrisen är löst i deras region?

Kjell Tullus, barnläkare och ordförande i S-föreningen BoJH (Bättre och Jämlik Hälsa)