”Pourmokhtaris vilseledande är ett mönster”

När regeringen i slutet av juni i år skickar in i sin klimatplan till EU innebär det ett erkännande av att Sverige missar EU:s klimatmål för 2030. Ett politiskt misslyckande för klimatminister Romina Pourmokhtari (L), som hela tiden sedan valet vägrat medge att målen skrotats. 

Talepunkten nu är att detta är en tillfällig effekt av den sänkta skatten på bensin och diesel, men att det ska mötas med andra mer långsiktigt hållbara styrmedel, när dessa väl är utredda.

Att oppositionen kritiserar och mål missas tillhör vardagen. Vad som däremot inte är tillåtet för en minister är att vilseleda medborgarna. Ministern ska enligt regeringsformen ”iaktta saklighet”.

Redan när Ulf Kristersson (M) läser upp sin första regeringsförklaring 2022 krockar valretoriken med de högre faktakraven som följer av ämbetet.

Statsministern hävdar att Sverige under 80-talet, då kärnkraften byggts ut, var ”en av världens första, nästan helt fossilfria industrinationer”. Ett uttalande som inte stämmer, eftersom de fossila koldioxidutsläppen 1984 uppgick till 57,31 miljoner ton. 

KU påpekar att officiella och förberedda dokument som regeringsförklaringar har högre faktakrav än så. Samtidigt enas KU efter valet om att begränsa sin granskning till uttalanden av konstitutionell betydelse. 

– Den här typen av anmälningar, att någon sa si eller så i Agenda eller Dagens Nyheter, har en ganska stor ökning de senaste åren. Vi menar i KU att det inte är det bästa sättet att agera mot den typen av uttalanden. Det är bättre att man tar det i den politiska debatten, sa KU-ordföranden Ida Karkiainen (S).

Att ministrar av olika färg spetsar till uttalanden för att göra en poäng, får man alltså acceptera. Men bara till en viss grad. 

Romina Purmokhtari (L) överskrider den menar Elin Söderberg, klimatpolitisk talesperson för Miljöpartiet, som KU-anmält klimatministern både för osakliga uttalanden och för missvisande uppgifter i budgeten.

Medan högeroppositionens kritik rörde olika enskilda frågor, och en stridbar motståndare som SD ville fälla, så handlar det nu om kommunikationen av ett helt politiskt område, klimatpolitiken, som dessutom har avgörande parlamentarisk betydelse.

Energi- och klimatpolitiken var viktig för valutgången och utgör nu den kanske känsligaste länken i Tidösamarbetet, där Liberalerna är särskilt utsatta. 

I centrum står klimatminister Romina Pourmokhtari (L) som återkommande spelar ned utsläppsökningarna och framställer klimatinsatserna som betydligt mer verksamma än vad som går att verifiera. 

KU-anmälningarna har radats upp. Den gemensamma faktorn är att ministrarnas uttalanden inte stämmer.

Det blir extra tydligt när Klimatpolitiska rådet, regeringens eget expertorgan, i våras förklarar att Pourmokhtaris (L) påstående, att den klimatpolitiska handlingsplanen skapar förutsättningar att nå målet netto noll 2045, är ”missvisande och brister i saklighet”.

– Den visar inte hur vi når målen, varken på kort eller lång sikt, säger vice ordförande Björn Sandén.

Pourmokhtari (L) har hela tiden sedan valet använt klimathandlingsplanen som svar på kritiken. När den väl kommer ska frågetecknen rätas ut och visa att 2030-målet ligger fast.

– Jag hoppas att ni ser fram emot att läsa den klimathandlingsplan som vi kommer presentera. Där vi självklart behöver förklara hur vi ska lyckas med de högt ställda mål som Sverige har och som den här regeringen har all intention att fortsatt uppnå, säger Pourmokhtari i en interpellationsdebatt om 2030-målet 11 november 2022.

– Jag är optimistisk. Annars hade jag avgått. Det är därför jag har det här jobbet, säger hon om 2030-målet till SvD veckan efter.

Så om du om ett år eller två känner att de andra partierna drar politiken åt ett håll du inte kan stå för, avgår du då?

– Självklart. Om jag inte står för politiken som vi ska driva igenom, då vore det ohederligt av mig att sitta kvar.

Det säger Pourmokhtari (L) på klimatmötet COP27 i Egypten med anledning av kritiken av sänkt reduktionsplikt.

Trots att regeringen ett par år senare alltså erkänner för EU att Sverige inte når 2030-målet, sitter Pourmokhtari (L) kvar. 

I januari riktade Miljöpartiet och Centerpartiet ett misstroende mot Pourmokhtari med hänvisning till att hennes klimathandlingsplanen inte sänker de svenska utsläppen.

Socialdemokraterna lade ned sina röster. En avvägning, eftersom S kritiserat överanvändningen av misstroendevapnet. 

Den 7 september 2023 presenterar näringsminister Ebba Busch (KD) och Oscar Sjöstedt (SD) budgetuppgörelsen med Sverigedemokraterna om en skattesänkning på bensin och diesel. 

Busch får frågan: ”Hur stora utsläpp leder detta till jämfört med om man inte hade gjort det här?” 

Det vill inte Busch (KD) svara på. Hon påstår att Regeringskansliet inte har räknat på utsläppsökningen.

– Den fullständiga beräkningen har vi ännu inte gjort utan kommer att återkomma till, svarar Busch (KD).

I själva verket har Finansdepartementet visst räknat på det. Det framgår av en promemoria som publiceras samtidigt som presskonferensen:

”de territoriella utsläppen av fossil koldioxid från transportsektorn och från arbetsmaskiner ökar med ungefär 350 000 ton 2024… Förslaget försvårar Sveriges möjligheter att nå det nationella klimatmålet”.

Ebba Busch KU-anmäls av Märta Stenevi (MP) för att avsiktligt undanhöll information från allmänheten, ”i syfte att undvika att information om förslagens klimateffekter sprids”.

Detta är bara en i raden av KU-anmälningar om att ministrar försöker mörka effekterna av klimatpolitiken, och ett av flera tillfällen där underlag presenteras först efter pressträffen, vilket gör att ministern slipper svara på frågor om klimateffekterna.

Dagen innan har Romina Pourmokhtari (L) presenterat klimatsatsningarna i budgeten, men vägrat svara på utsläppseffekterna.

– Jag kan inte beröra delar av budgeten som regeringen ännu inte presenterat.

Dagen före budgetpresentationen deltar Pourmokhtari (L) i en riksdagsdebatt om klimatanpassning för att minska sårbarheten vid exempelvis extremväder. 

– Det är ett lokalt ansvar där staten gör förstärkningar. Det gör vi genom våra myndigheter. Det är MSB som tillgodoser de medel som bland annat Miljöpartiet tagit initiativ till i tidigare regeringar, vilket innebär en påbörjad satsning, som den här regeringen fortsätter att satsa på i samma utsträckning, säger Pourmokhtari.

När budgeten väl presenteras dagen därpå visar det sig att medlen till klimatanpassning skärs ned med 51 miljoner under rubriken ”Avveckling av stöd till klimatanpassning till MSB och länsstyrelserna”.

Pourmokhtari (L) hänvisar i ett svar till Miljöpartiets klimatpolitiska talesperson Elin Söderberg att medel omfördelats mellan olika myndigheter, men det är inte vad hon säger i debatten. 

Där förklarar hon även att:

– I budgeten som presenteras för riksdagen i morgon satsar den här regeringen rejält på åtgärder som minskar våra utsläpp. 

Detta trots att det i budgetens klimatredovisning uttryckligen står att: ”Den totala effekten av regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 bedöms vara att utsläppen ökar”.

KU skriver i sin rapport att ”en självklar utgångspunkt är att statsråds uttalanden ska vara korrekta. Det är också angeläget att ett statsråds uttalanden ger en så fullständig bild som möjligt av relevanta omständigheter.”

– Det är viktigt att man får en samlad bild av hur verkligheten ser ut och vad effekten av regeringens politik blir. Här har man valt att inte redogöra för effekterna på klimatutsläppen, som vid Buschs presskonferens, trots att det är en så högrelevant fråga.

– Resultaten är att det blir en grovt missvisande bild jämfört med verkligheten, säger Elin Söderberg (MP).

Hösten 2023 blir det alltmer tydligt att klimatinsatserna fastnat i överläggningarna med SD. Den 14 november presenterar Pourmokhtari att en klimatpolitisk överenskommelse bifogats till Tidöavtalet. Återigen står klimatminister och SD på samma pressträff och ger olika bilder av innebörden av en uppgörelse.

SvD frågar:
När ska utsläppen börja minska? 

– Utsläppen minskar nu, exempelvis, de minskar hela tiden, svarar Pourmokhtari (L).

– Utsläppen minskar hela tiden på olika sätt.

Men regeringens egen budget visar att utsläppen ökar.

– Dels gav det en felaktig bild av utvecklingen, dels så svarade hon heller inte utan borstade bort en relevant fråga med ett felaktigt påstående. När det är så tydligt att man genomför flera reformer som aktivt ökar utsläpppen av växthusgaser, säger Elin Söderberg (MP).

Det är ingen enskild händelse, menar Elin Söderberg (MP).

– Det här är ett mönster av att säga en sak och göra en annan. 

Man gör det även svårt för väljarna att göra informerade val om man som minister inte redovisar en korrekt bild, tillägger Söderberg (MP).

– Det är dels allvarligt utifrån att klimatfrågan ger samhällsgenomgripande konsekvenser för människor, men det är också allvarligt ur demokratisynpunkt. 

Innebörden av klimatbilagan blir omstridd. SD ansluter sig på lång sikt under vissa förutsättningar. Men ligger 2030-målet fast? 

Nej, läser oppositionen.

Ja, säger Pourmokhtari (L). 

Återigen hänvisar hon till klimathandlingsplanen.

– Vår handlingsplan kommer att vara omfattande och i den kommer en mycket konkret policy att framgå, säger Pourmokhtari enligt SvD.

En mycket konkret policy alltså. Eller som klimatpolitiska rådet kommer att uttrycka det: ”missvisande och brister i saklighet”.

– Regeringen skjuter ansvaret på framtiden, säger klimatpolitiska rådets ordförande Åsa Persson.

Trodde Pourmokhtari verkligen fortfarande på att kunna ge ett ”mycket konkret” svar i klimathandlingsplanen?

Det är nu alltså mitten av november 2023. Klimathandlingsplanen, som aviserats komma ”i höst”, har av uppenbara anledningar ännu inte presenterats. Den kommer heller inte före 30 november då nästa klimattoppmöte inledes i Dubai. 

Nu börjar Pourmokhtari plötsligt glida på om handlingsplanen kommer 2023 överhuvudtaget. Trots att den, enligt Klimatlagen, ska lämnas till riksdagen året efter ordinarie val.

– Det som står i lagen är att man ”bör” lägga fram den före årsskiftet, säger Pourmokhtari till TV4 15 december.

Innehållet är viktigare än att den kommer under året.

– Nej, det är inte säkert, däremot är det säkert att det kommer vara en plan som jag ser till levererar vad Sverige behöver göra den kommande tiden, säger Pourmokhtari.

Men enligt klimatlagen ”ska” handlingsplanen lämnas till riksdagen under året. Ordet ”bör” avser vad den ska innehålla. 

Pourmokhtari får snabbt ändra sig, med en kommande tillrättavisning från KU. 

Klimathandlingsplanen presenteras för riksdagen torsdag 21 december, dagen efter att riksdagen stängt för julledighet.

I mars i år kommer så Klimatpolitiska rådets förödande kritik. Handlingsplanen lever inte upp klimatlagen eftersom den saknar utsläppsprognoser för beslutad politik, tidsangivelser för insatser och bortser från etappmålen till 2030. Dessutom innehåller den en missvisande graf om banan mot netto noll 2045.

– Regeringens klimathandlingsplan leder in Sverige på en onödigt riskfylld väg. Den visar inte hur vi når målen, varken på kort eller lång sikt, säger vice ordförande Björn Sandén.

Pourmokhtari ändrar nu retorik. Bara någon månad tidigare har hon hävdat att handlingsplanen kommer att ge tydliga svar om konkret politik. Nu ligger svaren långt fram i tiden och återstår att utreda.

– De menar inte att det är uteslutet att klara målen. Att den nuvarande politiken inte räcker är en analys vi delar och vi har därför påbörjat en omläggning av politiken, säger Pourmokhtari.

Att vara den som ska jämka Liberalernas klimatpolitiska ambitioner med regeringens samarbete med Sverigedemokraterna var på förhand en otacksam uppgift. 

Möjligen är det en av anledningarna till att Pourmokhtari tänjt gränserna för saklighet i strävan att vinna politiska poänger.

Som när Pourmokhtari (L) vid en pressträff i augusti förra sommaren plötsligt förklarar att regeringen planerar för minst tio nya konventionella kärnkraftsreaktorer fram till 2040-talet:

”Sverige behöver tre gånger så mycket kärnkraft om 20 år.”

– Regeringen ser att ny kärnkraft, motsvarande minst 10 nya konventionella reaktorer, behöver byggas till 2045, säger Romina Pourmokhtari (L) i pressmeddelandet.

Det är den kanske största satsningen som regeringen presenterat sedan tillträdet och helt nya siffor om kärnkraften. Men inom kort är klimatministerns pressmeddelande raderat och utbytt mot ett annat som rättar uppgiften om de tio kärnkraftsreaktorerna. 

Där markeras att frågan ligger på energiminister Ebba Buschs (KD) bord och bereds vidare. Buschs statssekreterare skriver i ett mejl till Aftonbladet att Pourmokhtaris mål inte existerar och att kärnkraftens andel i den framtida elproduktionen är oklar.

I KU:s utfrågning 15 april svarar Pourmokhtari (L) att det bara var ett ”räkneexempel”. 

KU skriver i sin granskningsrapport att:

”det (blir) problematiskt om det uppfattas som ny politik, och som att regeringen vill bygga ett antal reaktorer när det endast avsågs framföras som ett exempel på de behov som finns för den befintliga och framtida kärnkraften.”

KU noterar vidare kritiskt att uppgifterna upprepades i både pressmeddelande och presentationsbilder. Dessutom smögs rättelsen ut för att undvika uppmärksamhet. 

KU ser extra kritiskt på om missvisande uppgifter sprids via Regeringskansliets formella informationskanaler, pressträffar och pressmeddelanden. 

Trots kritiken som presenteras av KU 30 maj dröjer det bara några dagar innan Pourmokhtari bokstavligen kastar sig ut i debatten igen för att markera personlig politisk miljöframgång. Frågan är om det inte blev ett magplask, åtminstone renderade det en ytterligare KU-anmälan.

Den 4 juni, under EU-valspurten, badar Pourmokhtari (L) med kläderna på inför Expressens kamera. Detta för att fira att regeringens havsproposition räddar strömmingen i Östersjön.

Vid en pressträff har Pourmokhtari (L) förklarat att: ”Regeringen har bestämt att trålgränsen ska flyttas ut tolv nautiska mil i Östersjön” och ett ”trålförbud i hela det svenska sjöterritoriet i Östersjön på en permanent basis” ska införas. 

– Det som rör ett förbud gäller bottentrålning i skyddade områden. Det är något som vi helt och hållet förbjuder.

Det visar sig dock att propositionen inte är så skarp som klimatministern gjort gällande, utan endast en ”bedömning av hur en hållbar fiskförvaltning” bör se ut.

Även här har det visats bilder på pressträffen, som ger intryck av konkret handlingskraft:

”Förbjud bottentrålning i skyddade områden”.

I propositionen, som offentliggörs först efter pressträffen, står det att ”det bör tas fram permanenta regleringar” efter samråd med kommissionen. 

Inget om ett konkret förbud utan en avsiktsförklaring att gå vidare med en utredning som föreslår detta i begränsad territoriell omfattning.

Det är heller inte Pourmokhtari (L) som ansvarar för fiskefrågan, utan landsbygdsminister Peter Kullgren (KD). Samme Kullgren som har fått kritik från Norrbottens kommuner för att gå emot EU-kommissionens förslag om ett stopp för storskaligt strömmingsfiske. En linje som alla Tidöpartier inklusive Liberalerna slutit upp bakom.

Det är således ännu inte klart hur regeringen kommer att gå vidare. Ändå säger Pourmokhtari (L) till Expressen, när hon badar med kläderna på, att:

– Jag vet att det här kommer att innebära att längs våra kuster så kommer fisken, strömmingen och sillen och inte minst torsken att kunna leka, föröka sig och växa till sig.

Totalt har Pourmokhtari (L) KU-anmälts tolv gånger, främst för att bryta mot kravet på saklighet, men även för att ha raderat sina sms trots att de kan utgöra allmän handling. KU granskar i sin senaste rapport fyra ärenden av det senaste riksdagsårets nio anmälningar mot Pourmokhtari. 

Klimatministern står för tre av de fem ärenden där KU pekar på brister: kärnkraftspressträffen, uttalandet om klimathandlingsplanen och förflyttningen av Strålsäkerhetsmyndighetens generaldirektör. 

Är det allvarligt? 

Det tyckte åtminstone Ulf Kristersson (M) strax före valet.

– Det här är faktiskt allvarligt, för det handlar inte alls om att missta sig på någon liten detalj eller glömma en siffra – sådant kan hända oss alla – utan att gång på gång lämna felaktig information i politiska syften, som Kristersson uttryckte det i riksdagen i juni 2022 när han riktade misstroende mot dåvarande justitieministern Morgan Johansson (S).

Uppdaterat 240828:

Regeringen höjer reduktionsplikten från sex procent till 10 procent den 1 juli 2025. Samtidigt sänks skatten på bensin för att kompensera för en prisökning på drivmedel. Detta är Tidöpartierna överens om i budgeten. Totalt bedöms det göra att utsläppen minskar med två miljoner ton koldioxid till 2030.

– Genom den nya reduktionsplikten har vi förutsättningar att klara av våra klimatmål gentemot EU, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L).

Men detta tvivlar opositionen på.

– Det här är på tok för lite för att det ska ge någon vettig effekt, säger språkröret Daniel Helldén (MP) till DN.

– Det är helt klart att det kommer att krävas insatser även på andra områden, säger Anna-Caren Sätherberg (S) klimatpolitisk talesperson.

”En klimatbluff”, anser Centerpartiet.

Regeringens klimatbluff faller samman direkt vid pressträffen. Man ökar ju utsläppen 30 ggr mer än man sänker dem. Bluffar om att man kan nå klimatmålen (”vår bedömning är att förutsättningarna finns”…) SD sänker skatten på bensin, men inte priset på svenskt biobränsle/elbilar

— Martin Ådahl (@MartinAadahl) August 27, 2024