Polisraset M talar tyst om
Här är statistiken som Moderaterna vill tala tyst om. Alliansregeringens jättenedskärning av platserna på polisutbildningen, från 1 708 platser 2008 till 141 platser 2010. En kapning med hela 92 procent.
Alliansen gjorde 2010 en stor poäng av att ha fått upp antalet poliser till 20 000. Men sedan rasade antalet studieplatser till polisutbildningen. Åren 2009–2011 antogs endast 1 463 studenter, eller i snitt 487 per år – den lägsta nivån sedan 2000. Detta när 400–500 poliser går i pension varje år. Trots det angriper Moderaterna nu regeringen för att antalet poliser är för lågt.
– Det är egentligen remarkabelt att det inte har minskat under den här perioden. Det hade nämligen mycket väl ha kunnat bli så, med tanke på vad vi ärvde, säger justitieminister Morgan Johansson (S).
Till nedskärningen av antalet studieplatser på polisutbildningen ska, enligt Johansson, läggas att nedskärningen på Rekryteringsmyndigheten när alliansen avskaffade värnplikten skapade flaskhalsar. Rekryteringsmyndigheten genomför testerna av sökande till polisutbildningen.
I tisdags var det debatt i riksdagen om bemanningssituationen inom polisen. Enligt Moderaternas rättspolitiske talesperson Tomas Tobé har regeringen misslyckats.
– Morgan Johansson kommer att gå till historien som den justitieminister i modern tid som lämnar sitt uppdrag med att ha åstadkommit färre poliser samtidigt som den grova brottsligheten har brett ut sig över Sverige.
Fel, menar Morgan Johansson (S): I slutet av 2018 kommer det att vara 20 100 poliser jämfört med 20 051 år 2014, och Polismyndigheten räknar med 21 500 poliser år 2020. Johansson påpekar att regeringen genomför den största satsningen på Polisen på tjugo år och har fördubblat polisutbildningen.
– Vi utbildar nu dubbelt så många poliser som Moderaterna gjorde under sin tid. Nästa år kommer det ut 1 300 poliser. Det är den största kullen på nästan tio år som går ut utbildningen, säger Morgan Johansson.
2 000 nya poliser per år 2019–2024 är nu målet.
Både S och M lovar att öka antalet polisanställda med 10 000 till 2024. Båda partierna vill också förbättra polisernas arbetsvillkor och yrkets attraktivitet. Moderaterna går till val på en riktad lönesatsning.
– Med de problem vi har med att fylla utbildningsplatser – kombinerat med polisavhoppen och den underfinansiering som finns kan polismålet i bästa fall nås 2032, säger Tomas Tobé (M).
Även Morgan Johansson välkomnar högre löner. Han konstaterar att lönepåslaget redan nu i vår ligger på över fem procent, drygt 1 800 kronor.
– Det ger bättre löneutveckling än när det gäller alla andra yrkesgrupper. Och det ger särskilda pengar till dem som jobbar i yttre tjänst och till dem som jobbar i utsatta områden.
I grunden är målen inte den stora skiljelinjen mellan S och M när det gäller polisen. Men däremot finansieringen menar Morgan Johansson som i polisdebatten jämförde ett sjätte jobbskatteavdrag på 22 miljarder med de ökade anslagen som krävs till polisen på 12 miljarder.
– Ni vill alltså lägga dubbelt så mycket på detta som det kostar att skala upp polisen.
Uppdaterat 200211:
Raset i polisutbildningen förvånar fler. Nationalekonomen Jonas Vlachos:
Detta är en av de märkligaste figurer som finns. Hur kan antalet antagna till polisutbildningen gå från 1700 till 141 på två år? pic.twitter.com/VG1zC4WVOD
— Jonas Vlachos (@jonasvlachos) January 8, 2020
Hur tänkte de?
Det vill Moderaterna helst inte tala om i dag. Johan Forssell (M) svarar att M-målet var nått.
Hej, grunden i siffrorna är Alliansens mål om 20 000 poliser. Polismyndigheten avgjorde sedan utifrån det hur många som skulle antas till utbildningen. Direkt efter att målet uppnåddes var behovet mindre, men ökade sedan i takt med att personer lämnade yrket osv.
— Johan Forssell (@JohanForssell) January 8, 2020
Men Beatrice Ask (M) medgav i en riksdagsdebatt 2011 att pengarna saknades till ytterligare satsningar:
– Än så länge har jag inte de resurser som skulle krävas för att ytterligare öka dimensioneringen av svenskt polisväsen. Det gör att jag tror att vi kan räkna med ett något jämnare behov av nya utbildade poliser de närmaste åren, svarade Ask (M).
Moderaterna slår sig dock fortfarande för bröstet med att de 2010 nådde målet om 20 000 poliser.
”Antalet poliser ökade under första mandatperioden med nästan 3 000. Det visar också att det går att öka antalet poliser på betydligt kortare tid än vad som görs idag”, skriver Johan Flodmark, politisk sekreterare för M i justitieutskottet på Twitter.
I själva verket skar Alliansen ned på polisutbildningen 2007–2014. Antagningen till polishögskolan sjönk från över 1 000 åren 2004–2006 ned under 700 per år 2011–2014 och under 800 i genomsnitt under alliansåren.
Att antalet poliser ökade till 2010 berodde alltså delvis på att den förra S-regeringen hade fördubblat antagningen till polishögskolan under 2000-talet från 500 till stabilt över 1 000 årligen och på att färre poliser slutade 2007–2009.
Det senaste året höst-vår har cirka 1 600 antagits till polisutbildningen, jämfört med 689 2014, även om det fortfarande är stora problem med att fylla platserna och få de antagna att också fullfölja utbildningen.
På frågan om inte Alliansen borde ha gjort mer för fler poliser till 2014, säger Forssell (M) till SVT:
– Vi skulle kunna gjort mer. Men samtidigt ska man komma ihåg att kriminaliteten har förändrats och blivit grövre de senaste åren.
