M-polissatsningen som gick upp i rök

Nyheter
Publicerad den 11 februari 2020

Foto: Maria Persson/AiP

Moderaterna satsade på att få upp antalet poliser till 20 000 till år 2010, något partiet i dag lyfter som bevis på handlingskraft.

Men en granskning visar att det partipolitiska målet prioriterades före att långsiktigt förstärka Polisen. I själva verket urholkades polisresurserna från 2010. Antagningen till polishögskolan skars ned 90 procent på två år.

Moderaterna och Socialdemokraterna tävlar i dag om att vara det parti som är bäst på att stärka Polisen.

– Antalet som studerar till polis har tredubblats. Färre poliser slutar också varje år sedan 2016 och var fjärde som slutade till följd av omorganisationen har återrekryterats, förklarar inrikesminister Mikael Damberg (S).

Men att regeringen kraftigt byggt ut polisutbildningen och öppnat två nya polisutbildningar, i Borås och Malmö, är inte tillräckligt, menar Moderaterna.

– Jag ser det som en skandal att regeringen inte lyckats få fram fler poliser i dag jämfört med när de tillträdde, säger Johan Forssell (M), rättspolitisk talesperson, till SVT.

Mikael Damberg (S) talar nu om en ”långsiktig hållbar” satsning på polisen och att inte upprepa Moderaternas ”misstag” från 2010, den 90-procentiga nedskärningen av polisutbildningen under justitieminister Beatrice Ask (M), från 1 700 antagna 2008 till endast 141 år 2010.

Raset i polisutbildningen förvånar fler. Nationalekonomen Jonas Vlachos:

Hur tänkte de? Det vill Moderaterna helst inte tala om i dag.  Johan Forssell (M) svarar att M-målet var nått.

Men Beatrice Ask (M) medgav i en riksdagsdebatt 2011 att pengarna saknades till ytterligare satsningar:

– Än så länge har jag inte de resurser som skulle krävas för att ytterligare öka dimensioneringen av svenskt polisväsen. Det gör att jag tror att vi kan räkna med ett något jämnare behov av nya utbildade poliser de närmaste åren, svarade Ask (M).

Moderaterna slår sig dock fortfarande för bröstet med att de 2010 nådde målet om 20 000 poliser.

”Antalet poliser ökade under första mandatperioden med nästan 3 000. Det visar också att det går att öka antalet poliser på betydligt kortare tid än vad som görs idag”, skriver Johan Flodmark, politisk sekreterare för M i justitieutskottet på Twitter.

I själva verket skar Alliansen ned på polisutbildningen 2007–2014. Antagningen till polishögskolan sjönk från över 1 000 åren 2004–2006 ned under 700 per år 2011–2014 och under 800 i genomsnitt under alliansåren.

Att antalet poliser ökade till 2010 berodde alltså delvis på att den förra S-regeringen hade fördubblat antagningen till polishögskolan under 2000-talet från 500 till stabilt över 1 000 årligen och på att färre poliser slutade 2007–2009.

Det senaste året höst-vår har cirka 1 600 antagits till polisutbildningen, jämfört med 689 2014, men om det fortfarande är stora problem med att fylla platserna och få de antagna att också fullfölja utbildningen.

På frågan om inte Alliansen borde ha gjort mer för fler poliser till 2014, säger Forsell (M) till SVT:

– Vi skulle kunna gjort mer. Men samtidigt ska man komma ihåg att kriminaliteten har förändrats och blivit grövre de senaste åren.

Det är korrekt, men utvecklingen började långt tidigare. Redan 2011 hade dödsskjutningarna i Malmö eskalerat så pass att det blev särskild debatt i riksdagen om det grova våldet, på begäran av Morgan Johansson (S), då ordförande i justitieutskottet, som ansåg att Alliansen inte gjorde tillräckligt.

– När man slår upp tidningar nu för tiden känns det ibland som att kliva in i en amerikansk
gangsterfilm. Var och varannan vecka läser vi om skjutningar på öppen gata, rena avrättningar, sa Morgan Johansson (S) i januari 2012.

Dödsskjutningarna i Malmö, nov 2011–jan 2012 väcker starka känslor. Bland annat hittas en 15-årig pojke på nyårskvällen i en trappuppgång, skjuten i huvudet och i bröstet. Han dör senare av sina skador.

Så trots att våldet blev grövre, befolkningen ökade liksom polisens arbetsbelastning i antalet anmälda brott, så bromsade Moderaterna polissatsningen 2010.

Chocksänkningen av antagningen till polishögskolan reser också frågor om hur partipolitiska mål prioriteras före polisiära.

– Att bedriva en kvalitativ utbildning där man den ena terminen får 150 nya studenter, nästa termin 75 och nästa kanske noll nya studenter kan vara mycket svårt, inte minst utifrån den personalpolitik som man då ska bedriva, påtalade Carina Adolfson Elgestam (S) i en riksdagsdebatt med justitieminister Beatrice Ask (M) 2011.

Ola Kronkvist, prefekt vid polisutbildningen i Växjö, kritiserar överbudsretoriken.

Enligt Moderaterna var alltså polismålet uppnått 2010. I realiteten minskade därefter den polisiära personalstyrkan. Måttet antal poliser är nämligen ihåligt.
Brottsförebyggande rådets (Brå) granskning av Alliansens satsning på 20 000 poliser visar att den 17-procentiga ökningen av antalet poliser motsvarar 13 procents ökning i årsarbetskrafter.

När många nya yngre poliser tillkommer ökar föräldraledigheten och deltidsarbetandet.
Tar man även hänsyn till färre antal civilanställda var ökningen 11 procent och inräknat befolkningsutvecklingen under perioden endast 7 procent. Detta samtidigt som antalet anmälda brott ökade med 16 procent. Därtill kommer att det är resurskrävande att ta hand om många nya aspiranter, vilket gör att en kortsiktig ökning inte får full effekt.

Räknat i polisanställda årsarbetskrafter hade Uppsala faktiskt en minskning med 3 procent 2006–2011, enligt Brå. Alliansens ”polissatsning” fortsatte sedan att urholkas. 2010 började antalet poliser i förhållande till befolkningens storlek att minska, samtidigt som Alliansen lovade lösa fler brott.

Graf publicerad i Kit.

”Det största problemet med den utökade resursen är den kortsiktiga och förhållandevis begränsade insikt som förväntningarna om resultatutveckling indikerar. Polisens uppdrag är för omfattande och komplext för att följas upp med de förenklade modeller som används. Väger man in hur samhällsdebatten förs och hur uppföljningen av de förväntade resultaten bedrivs kan resursökningen för svensk polis i praktisk mening ha inneburit ett större problem för polisen än om resurserna varit desamma som tidigare”, konstaterade  Brå 2013 i utvärderingen av Moderaternas polissatsning.

Den nya generationen poliser har en större privat alternativ arbetsmarknad vilket ökar risken för avhopp och försvårar arbetet med att öka antalet poliser.

Detta är ett skäl till varför polisdebatten nu handlar om löner och arbetsvillkor, att skapa attraktivitet i polisyrket. De senaste åren har avhoppen hejdats och återrekryteringen av poliser ökat. Polisernas löner har ökat med 3 500 kr/månad 2014-2018 (jämfört med 2 500 kr/månad 2010–2014).

Polistätheten och antalet poliser vänder uppåt från 2017, enligt Polisförbundets siffror, om än svagt.

Målet är alltså 10 000 fler polisanställda 2024. Det är idag 3 500 fler anställda i inom Polisen än 2014.

2019 hade myndigheten 20 423 poliser vilket är den högsta nivån sedan 2011. Drygt 3 000 är nu i polisutbildning.

Läs vidare