Paula Carvalho Olovsson: Natomedlemskap jokern i leken i finska valet

I centrum för det nära samarbetet våren 2022 stod de två socialdemokratiska partierna, och deras partiledare och statsministrar, Magdalena Andersson och Sanna Marin. Men hur lika är partierna när de går till val?

Precis som i Sverige leds de finska Socialdemokraterna (SDP) av en mycket populär partiledare. Sanna Marin har gjort sig känd runt om i världen, och hemma i Finland har hon genom en ny och modern framtoning lyckats nå ut till grupper som vanligtvis inte är så intresserade av politiska företrädare. Marin har över en miljon följare på Instagram, och trots ifrågasättanden från en del håll över hennes glättiga influerarstil så utsågs Marin i en undersökning 2021 till Finlands mest populära statsminister under 2000-talet – med bred marginal till tvåan Lipponen.

Precis som här hemma i Sverige kommer de finska Socialdemokraterna att försöka göra ledarskapet till en viktig fråga i valrörelsen. Och precis som andra socialdemokratiska partier som gått till val nyligen väljer finska SDP att sätta den vanliga människan i fokus. I skrivande stund har de nyligen presenterat sin kampanjslogan ”mod att vara på din sida”.

Precis som andra socialdemokratiska partier som gått till val nyligen väljer finska SDP att sätta den vanliga människan i fokus.

Utbildning, arbetsliv, säkerhet, klimat, sjukvård och en ansvarsfull ekonomisk politik är centrala teman för partiet i valkampanjen. Man vill stärka landets offentliga ekonomi, bland annat genom att öka sysselsättningsgraden. Detta i motsats till högerns nedskärningar. För att nå ut med sin politik kommer man att knacka dörr och möta människor. 

Frågan om vilken regering som till slut intar Statsrådsborgen blir en ganska öppen förhandling där det enda som är någorlunda givet är att det största partiet leder regeringen.

SDPs mål är att återigen leda en koalitionsregering. I Finland är ju traditionen att ha breda regeringar över blockgränsen, så har man haft det i princip hela tiden sedan 1970-talet. Det skapar regeringar som har en betryggande majoritet i parlamentet för sin politik. Något som kan verka mycket lockande för den som genomlevt de senaste åtta åren i Sveriges riksdag.

Nackdelen är förstås att det inte alltid är så lätt att hålla ihop en regering som samlar partier som står långt ifrån varandra. Frågan om vilken regering som till slut intar Statsrådsborgen blir en ganska öppen förhandling där det enda som är någorlunda givet är att det största partiet leder regeringen. En tydlig skillnad mot hur det är i Sverige just nu, där det ju är ledaren för det tredje största partiet som är statsminister.

Den breda uppslutningen finns både i det finska parlamentet Eduskunta och bland befolkningen. Men man följer mycket noga utvecklingen i Sverige och i Turkiet, och i valrörelser kan allt hända.

Säkerhetspolitiken är jokern i leken i det finska valet. Efter en mycket gedigen och omfattande process finns ett starkt och brett stöd för den nya linjen som innebär att Finland ansökt om medlemskap i Nato – och att gå hand i hand med Sverige.

Den breda uppslutningen finns både i det finska parlamentet Eduskunta och bland befolkningen. Men man följer mycket noga utvecklingen i Sverige och i Turkiet, och i valrörelser kan allt hända.

Jag hoppas att säkerhetspolitiken inte blir ett slagträ i den finska valrörelsen, utan att de verkliga sammandrabbningarna sker längs med höger- och vänsterlinjerna. Mellan de som vill föra en ansvarsfull politik för vanliga människor och de som kommer med förslag på nedskärningar. Och jag hoppas verkligen att Finland styrs av en socialdemokratisk statsminister även efter valet.

Paula Carvalho Olovsson är internationell sekreterare för Socialdemokraterna