Nya public service-direktiv väcker kritik

Regeringens utredning om public service framtida inriktning och oberoende spär på konflikten och kritiken om Sverigedemokraternas inflytande.

Liberalerna gick till val med hög profil i frågan att skydda public services oberoende. Men när kulturminister Parisa Liljestrand (M) nu presenterar direktiven till den parlamentariska kommittén inför det nya sändningstillståndet 2026–2033, väcker det kritik.

Det är särskilt några delar som kritikerna menar andas SD-retorik, men även att det handlar om djupare förändring om än inte tydligt uttalad av regeringen.

I direktiven, som även SD står bakom, heter det till exempel att det är:

”angeläget att granskningsnämnden i lag ges utökade möjligheter att granska innehållet och meddela sanktioner om nämnden kommer fram till att public service inte följer de villkor som ställts upp för verksamheten. ”

Detta är kontroversiellt mot bakgrund av att SDs ledamot i styrelsen för public servicebolagens ägarstiftelse Linus Bylund 2020 efterlyste en ”mer personaliserad repressaliemöjlighet för Granskningsnämnden”. Detta samtidigt som SD menade att public service-chefer ska kunna kallas till utfrågning i riksdagens kulturutskott

– Det är en del i ett politiskt propagandaarbete, de vill underminera kvalitativ och granskande journalistik. Men det är antidemokratiskt, det är media som ska granska politiken och inte tvärtom, sa då Lawen Redar (S) i kulturutskottet till AiP.

Regeringen förklarar att formuleringen i direktiven handlar om att även det digitala materialet ska kunna granskas, men SD fortsätter driva sin linje om konkreta sanktioner.

–  I dag har Granskningsnämnden inga tänder. När det väl blir ett fall där public service har brustit i sitt uppdrag så finns det inga reprimander, säger Alexander Kristiansson (SD) till Ekot.

Ett av målen med utredningen är enligt Parisa Liljestrand (L):

– Att stärka legitimiteten hos dem som i dag inte har ett förhållande till public service eller som idag inte har ett förtroende för public service.

I direktiven står dessutom att ”Bredare produktion, som underhållning och större sportevenemang, kan som regel levereras av kommersiella aktörer… Kärnan i public service-uppdraget bör därför inriktas på de samhällsbehov som marknadsaktörerna inte kan tillgodose.”

– Fokus ska ligga på folkbildning och journalistisk över hela landet, säger kulturminister Parisa Liljestrand (L).

Att bevara public service breda uppdrag har Socialdemokraterna ansett viktigt för att behålla den stora publiken, inte minst viktigt i tider av falska nyheter, medan Moderaterna och Kristdemokraterna talat sig varma för att begränsa utbudet, ”ett smalare och vassare public service”.

”Genom att förstärka kärnan och skala av krimskramset stärker vi public service”, skrev dåvarande partisekreterare, nuvarande statsrådet, Peter Kullgren (KD) om partiets nya linje i DN 2019.

”Public service är viktigt. Därför ska uppdraget inte slösas bort med bred underhållning.”

– Vi vill se ett fortsatta brett uppdrag som stärker förtroendet för bolagen, säger däremot Lawen Redar (S).

Förre KD-ledaren Göran Hägglund blir ordförande i kommittén ”Långsiktiga villkor för ett hållfast och oberoende public service”. Ledamöter är ännu inte nominerade.

Läs mer: Lurade folket – vill straffa journalister som lurar folket