Ny bok ska reda ut Sveriges agerande under andra världskriget
Det började med några tweets. Nu ska historikern Mikael Nilsson skriva en bok som bemöter de vanligaste felaktigheterna om svensk politik under andra världskriget. Den är redan finansierad tack vare en kickstart-kampanj.
– Vi kan inte hålla på och bara redovisa debetkontot, vi måste även ta med det positiva som Sverige gjorde. Vad överväger om man tittar på både det positiva och det negativa.
Intervjun gjordes i januari när Mikael Nilsson nyss hade börjat skriva boken. Den släpps i dag 1 juli, utgiven av Tankesmedjan Tiden.
I begynnelsen var andra världskriget och den svenska samlingsregeringens agerande, med allt vad det innebär av vita bussar, permitteringstrafik, nödlandningsfält för allierade flygplan, handel med Tyskland och en fristad för judiska flyktingar. Så här i efterhand har Sveriges agerande granskats och kritiserats.
Länge har granskningen skett från ett moralistiskt vänsterperspektiv, enligt historikern Mikael Nilsson; Maria-Pia Boëthius “Heder och samvete” från 1991 är ett typexempel.
– Mycket av den forskning som finns skrevs innan Sverigedemokraterna var en maktfaktor i Sverige. Den gjordes av en akademisk vänster och mycket av forskningen utgick från den här moralistiska ståndpunkten.
Forskningen utgår från att Sverige har något att skämmas över. Det ledde till att det enligt honom finns formuleringar som i dag är rent oansvariga, och som nu utnyttjas av högerdebattörer.
– Det har talats om den restriktiva flyktingpolitiken som Sveriges aktiva bidrag till Förintelsen. Det är rätt häpnadsväckande formuleringar när man tittar på det i dag.
Mycket av den forskning som finns skrevs innan Sverigedemokraterna var en maktfaktor i Sverige. Den gjordes av en akademisk vänster och mycket av forskningen utgick från den här moralistiska ståndpunkten.
Mikael Nilsson är i grunden fil. dr i teknikhistoria, disputerad på KTH. Han har haft forskaruppdrag på olika universitet i Stockholm och Uppsala. Sedan några år har han egen firma där han gör utredningsuppdrag, till exempel faktagranskar böcker.
– En stor del av forskningen som jag har gjort har handlat om svensk säkerhetspolitik under det kalla kriget men jag har också forskat mycket om Hitler och nazismen.
Gnistan till den blivande boken tändes på Twitter. Förra våren blev Mikael Nilsson uppmärksammad och fick snabbt många nya följare när han svarade på påståendet att nazismen är vänster. Och när Aron Flams bok ”Det här är en svensk tiger” kom granskade han den och twittrade ut alla sakfel.
– Här finns en person som sprider mängder av felaktigheter och säkert lögnaktiga påståenden om svensk säkerhetspolitik under andra världskriget och någon måste ju bedriva räfst- och rättarting, och då tog jag på mig det.
Många tweets blev det.
De som är aktiva på Twitter är kanske inte representativa för befolkningen, men han tror att det ändå ger en fingervisning om vartåt vindarna blåser när man ser hur vissa föreställningar upprepas gång på gång.
Mikael Nilsson kände att det skulle behövas en bok som gick igenom vad forskningen egentligen säger; han skrev helt enkelt på Twitter en undran om någon skulle vara intresserad av att ge ut en sådan bok. Tankesmedjan Tiden nappade och de arrangerade en kampanj på Kickstarter för att försöka få finansiering. Det slutade med att privatpersoner har förbundit sig att köpa eller stödja boken med sammanlagt drygt 170 000 kronor.
Han trodde hela tiden på projektet men visst fanns det ett tvivel där; skulle tillräckligt många vilja köpa boken?
– Efter två par veckor kändes det som att det skulle nog gå vägen, och till slut gick det över förväntan.
Tanken är att han ska lämna in manus i maj så att boken kommer ut i sommar.
– Boken kommer att bemöta några av de vanligaste missuppfattningarna och lögnerna om Sveriges politik under andra världskriget, helt enkelt genom att visa vad forskningen faktiskt säger i ämnet. Men jag kommer att ge mitt eget bidrag till forskningsläget eftersom det finns saker i den tidigare forskningen som har blivit lite tokigt.
Han är säker på att Aron Flams bok kommer att förekomma rätt mycket – helt enkelt för att många påståenden i boken har fått spridning och refereras flitigt på högerkanten.
– Det är inte så att det inte finns saker att kritisera i samlingsregeringens agerande under andra världskriget, det är inte poängen med boken. Det är inte heller att försvara socialdemokratin. Mitt syfte har med historisk korrekthet att göra. När jag anser att det finns skäl att rikta kritik kommer jag att göra det, men vi får inte låta önskan om att moralisera och kritisera ta över så vi förlorar perspektivet. Vi måste ändå se vilka val och möjligheter historiska aktörer stod inför och kontextualisera det på ett rimligt sätt.