Nordiska S-ledarna laddar för comeback

Samak träffas på Sveavägen 68 i Stockholm. På agendan står bland annat EU-valet. Foto: Ylva Säfvelin

Fyra nordiska partiledare träffades i Stockholm måndagen 5 november på ett Samak-möte för att bland annat prata ihop sig inför nästa års EU-val. De enades också om ett uttalande som beklagade att USA avser att dra sig ur INF-avtalet om kärnvapennedrustning.

Socialdemokratin är hårt trängd i många europeiska länder, men i Sverige, Danmark, Norge och Finland är de fortfarande det största partiet. I skrivande stund har Socialdemokraterna dock inte regeringsmakten i något av länderna, utom övergångsregeringen i Sverige.

Kanske kan det förändras våren 2019, då det är parlamentsval i Danmark och Finland; i Finland 14 april och i Danmark senast i juni. Där är det statsministern som utlyser val tre veckor i förväg.

I Norge var det nyligen på håret att Socialdemokraterna skulle få ta över regeringsmakten men mittenpartiet Kristelig Folkeparti (KRF) bestämde sig i stället – med knapp majoritet

på den interna omröstningen – för att gå in i den sittande högerregeringen. KRF har varit stödparti år regeringen sedan 2013 och har sedan dess tappat stöd i opinionen; nyligen låg partiet på tre procent.

Det politiska läget i hemländerna var ett av de ämnen som var på bordet när partiledarna för Socialdemokraterna i Sverige, Norge, Finland och Danmark samlades till ett förmiddagsmöte på Sveavägen 68.

– Det blir spännande val, både i Danmark och Finland. Socialdemokraterna går bra i de länderna men det är mycket som talar för att det blir ett liknande läge som i Sverige. Det kan bli svårt att bilda regering och det kan ta sin tid, säger Stefan Löfven.

– Det finns en majoritet för ett regeringsskifte och så har det varit länge, berättar den danska S-ledaren Mette Frederiksen om läget inför valet.

Viktiga valfrågor för de danska Socialdemokraterna kommer enligt henne att bli barn och unga, välfärden, migrationspolitik och centralisering kontra decentralisering. De frågor som hon tror blir heta i valrörelsen är besparingar på välfärden, migration och klimatpolitik.

– Vi vill höja ambitionsnivån jämfört med den danska regeringen, säger Mette Frederiksen.

I Finland ligger Socialdemokraterna just nu på dryga 22 procent av opinionen, något större än Samlingspartiet.

– Vi har gjort om vårt politiska program så att Agenda 2030 för hållbar utveckling är grunden, säger partiledaren Antti Rinne.

Utifrån det har partiet lagt fram program om utbildning, skatter och arbetsmarknadens förnyelse.

– Det gör att vi har tagit initiativet i de samhälleliga diskussionerna under hela året och det har påverkat stödet för oss.

Han tror att de stora valfrågorna blir social trygghet, klimatet och den landskaps- och vårdreform som håller på att tas fram. Även Europapolitiken tror Antti Rinne kan sätta avtryck.

– Finland blir ordförandeland andra halvåret 2019 och Europavalet hålls nära riksdagsvalet, jag tror att de europeiska frågorna också kommer att diskuteras i valet.

Partiledarna diskuterade också frågor inför vårens EU-val. I december kommer Europas socialdemokratiska parti att utse en gemensam toppkandidat till valet och i februari kommer ett valmanifest att spikas.

– Vi har talat om vad vi nordiska socialdemokrater ska ta med oss in i det europeiska partiet. Det måste handla om ökad jämlikhet och trygghet i förändring, säger Löfven.

Vad gäller toppkandidat stödjer de nordiska länderna Frans Timmermans från Nederländerna.

– Vi tror inte att en ”spietsenkandidat” är det som avgör valet, men vi har ett europeiskt parti som har bestämt sig för det, säger Stefan Löfven.

Samaks generalsekreterare Jan-Erik Støstad tror att Europafrågorna kommer att få större politiskt utrymme framöver.

– Det är så många stora frågor som har en europeisk dimension; som migrationen, brexit och handelspolitiken.