Nina Wadensjö: Stora byggprojekt inger framtidstro

Det känns som om jag har kolsyra i kroppen. Det bubblar, min förväntan är större än jag kunnat föreställa mig. Jag känner mig som ett barn på ett nöjesfält när jag äntligen får sätta mig ner på tågets säte och ta den allra första åkturen. Tåget lämnar den alldeles nya stationen och åker några få minuter till en annan, lika nybyggd, station. Det är värt varenda dag av nio års väntan. Citybanan har öppnat.

Det är lätt att tro att detta bara rör stockholmare. Men det handlar om tågtrafiken i hela landet eftersom en av landets värsta flaskhalsar nu har byggts bort. Sedan 1871 har all tågtrafik genom Stockholm samsats på två ynka spår, den så kallade getingmidjan strax söder om Stockholms Central. Nu finns det fyra spår tack vare den sex kilometer långa tunneln som till stora delar sprängts genom berg, men även byggts i form av en nedsänkt betongtunnel djupt under vattnet mellan Riddarholmen och Söder Mälarstrand.

Citybanan i siffror är spännande läsning. En sex kilometer lång pendeltågstunnel, 1,6 kilometer lång bro, två gigantiska underjordiska stationer som är konstnärligt utsmyckade av 14 konstnärer och ett underjordiskt cykelgarage för 350 cyklar för att nämna några detaljer. Men tyvärr även siffran som borde vara noll men som tragiskt nog är sex, det vill säga antalet personer som omkommit i arbetsplatsolyckor. Det kräver eftertanke och utvecklingsarbete.

Jag var verkligen inte ensam på invigningen i söndags, köerna för att se och åka var långa och stämningen lätt euforisk. Det var nästan en känsla av finpromenad, många stora leenden när ballongerna vajade över barnens huvuden medan orkestrar spelade på de olika perrongerna och plattformarna. Trots att det var en söndag mitt i sommaren hade många stockholmare och turister valt att spendera en del av den väldigt vackra dagen i underjorden.

Varför fascinerar och engagerar stora byggprojekt mig och så många andra så mycket? Kanske för att de inger framtidstro. När en stor och påtaglig byggnation växer fram, sakta men säkert, och så småningom gör livet lättare för väldigt många människor i vardagen, är det en central del av vårt gemensamma samhällsbygge. Det får oss att tro och hoppas på att kommande generationer ska få det lika bra som vi haft det, kanske till och med ännu bättre.

Den här känslan vill alla vara delaktiga i. Därför är det nu många som vill ta åt sig äran för att Citybanan byggts, inte minst Moderaterna i Stockholmsregionen. Men de har valt att förtränga att beslutet om bygget togs av regeringen Persson våren 2006. Den nya alliansregeringen, som ett av sina allra första regeringsbeslut, valde däremot att riva upp beslutet och utreda Citybanan ytterligare en gång. Tack och lov backade de från förslaget redan 2007 och bygget kunde äntligen komma igång, något som inte minst dåvarande oppositionsrådet i Stockholm, Carin Jämtin (S), välkomnade.

Nu är getingmidjan bortbyggd och tågen kommer förhoppningsvis att rulla bättre i hela landet. Själv bor jag intill en station som i höst kommer att genomströmmas av dryga 69 000 resenärer – varje dag. Sömniga Odenplan blir en av Sveriges största stationer, och stadsdelen förändras både just nu och för framtiden. Stadens hjärta slår med ens med lite starkare slag. Det inger framtidstro.