Mohamsson skyller kulturkrisen på (liberala) ”kommunpampar”

Liberalernas partiledare Simona Mohamsson (L) får frågan i Radio Aftonbladet om vad partiet vill satsa på när det gäller kultur och folkbildning.

Frågan är ingen slump. Oppositionen såväl som kulturprofiler och fackförbund har hårt kritiserat att satsningarna på kultursektorn minskat under mandatperioden. I regeringens budget för 2026 var kulturens andel den lägsta sedan år 2000. 

Dessutom har anslagen till studieförbunden skurits ned med en tredjedel 2024–2026, med 500 miljoner kronor. 55 000 folkbildningsarrangemang, 8 00 spelningar och 300 replokaler har försvunnit.

– Den här mandatperioden har vi ju rensat bland studieförbunden som har varit oseriösa, som har använt våra pengar till annat än kanske studieförbundsverksamhet. Och nu tycker jag att vi ska satsa mer på dem, svarar Mohamsson.

På följdfrågan om att den kommunala musikskolan (kultur­skolan) har skurits ned under mandatperioden hänvisar Mohamsson till kommunerna. Detta trots att regeringen själv sänkt kulturskolans utvecklingsbidrag med 100 miljoner kronor 2023, en halvering, och därefter urholkat det ytterligare genom att inte räkna upp det. 

Enligt Kulturskolerådets enkät räknade 94 procent av kulturskolecheferna med besparingar 2023. Men Mohamsson lägger ansvaret på landets kommunpolitiker, eller ”kommunpampar” som hon väljer att kalla dem.

– En massa kommunpampar som sitter och gör fler felprioriteringar. Det är uppenbart att de gör fel prioriteringar om det finns 32 miljarder från förra året som ligger på hög, som borde ha lagts på skola, kulturskola, vården, säger Mohamsson (L) till Radio Aftonbladet.

Siffran 32 miljarder som Mohamsson nämner är det samlade överskottet i kommunerna 2025, som hon alltså menar borde använts.

Att kommuner har överskott vissa enskilda år betyder inte att pengarna inte används eller att de slösas bort, markerar Sveriges Kommuner och Regioner i sin årsrapport. Pengarna går oftast till att balansera tidigare underskott eller till investeringar, vilket AiP:s genomgång också visar.

Men oaktat det, var finns då kommunpamparna, som Simona Mohamsson (L) menar felprioriterar och lägger pengar på hög? 

I Sollentuna?

– Ja, inte minst från hennes eget parti. Det är huvudpoängen i vår valkampanj att Sollentuna­borna betalar in hundratals miljoner i skattepengar som inte används till skolan och brottsförebyggande och äldreomsorg, säger Anton Lindgren (S), oppositionsråd i Sollentuna.

Det visar sig att nämligen att Simona Mohamssons egna partikamrater i Liberalerna är de som gör mest överskott.

Listan över kommuner med de största överskotten toppas så klart av de största kommunerna Stockholm och Göteborg. Men tar man hänsyn till folkmängden så är fem av de tio kommunerna med störst vinst 2025 styrda av Liberalerna (se lista nedan).

Sex styrs av Socialdemokraterna. Men det är nästan genomgående kommuner som antingen gjort en stor vinst på grund engångsintäkter eller redovisar överskott ett enskilt år efter flera tidigare år av underskott. 

Norrköping fick tillbaka pengar avsatta för Ostlänken. Skellefteås överskott vänds till underskott efter Northvolt-konkursen. Kiruna fick 384 miljoner kronor i skadestånd av LKAB.

Bland de kommuner som har störst överskott, och återkommande sådana, är flera liberalt styrda. Kommuner som snarare valt att sänka skatten än att öka utgifterna.

På tio-i-topp-listan över ”felprioriterande” kommuner som ”lägger pengar på hög”, för att tala med Mohamsson, finns Täby, Sollentuna och Haninge.

Täby gjorde 938 miljoner kronor i överskott i 2025 och en halv miljard 2024. Haninges överskott 2025 var 772 miljoner, trots en skattesänkning på 50 öre. Sollentuna gick med 600 miljoner i vinst och har haft totalt 1,5 miljarder i överskott de senaste fem åren. 

Varken Täby, Haninge eller Sollentuna anser att de lagt pengar på hög. 

– Trygghet och goda kunskapsresultat går hand i hand med en stabil ekonomi, säger Susan El Hark (L), kommunstyrelsens vice ordförande i Täby i en kommentar.

Liberalerna Sollentuna menar att de ”hanterar kommunens ekonomi varsamt” och ”motverkar slöseri”.

Socialdemokraterna i både Täby, Haninge och Sollentuna, håller dock med Simona Mohamsson och anser att överskotten i stället borde ha använts till verksamhet. 

– Vi har försöker förklara att Sollentuna har betalat notan. Den skatt vi tar ut är fullt tillräcklig för att finansiera en riktigt bra skola, och en äldreomsorg som håller måttet och göra mer för brottsförebyggande och föreningsliv, säger Sollentunas oppositionsrådet Anton Lindgren (S).

– Vi vill peka på just det: Hallå, varför gör vi det här och lägger miljarder på hög?

Socialdemokraterna i Täby vill bland annat använda kommunens överskott till att satsa på just kulturskolan och halvera avgifterna som är bland de absolut högsta i landet. 

Även S i Sollentuna vill sänka avgifterna till kulturskolan samt satsa 100 miljoner kronor mer på skolan och bland annat dubbla höjningen av skolpengen.

Anton Lindgren (S) säger att han förstår om Simona Mohamsson vill skjuta ifrån sig ansvaret för bristande välfärdsfinansiering.

– Det är ju inte regeringens generösa statsbidrag som har orsakat överskotten. Tvärtom är det jättemånga kommuner som har fått skära ned för att välfärden har fått ta smällen när de ska säkra skattesänkningar.

Liberalernas ”kommunpampar” lokalt menar att det går att både göra överskott och stärka kvaliteten i välfärden.

Men hur är det med just satsningen på kulturen som Simona Mohamsson (L) efterlyser?

– Jag tycker att kommunerna har ett ansvar eftersom de tar in skatt och de har ansvar för den kommunala kulturskolan, säger Mohamsson till Radio Aftonbladet.

En rapport från DIK, facket för kultur, kommunikation och kreativ sektor, visar att kulturen får allt mindre andel pengar i statens, regionernas och kommunernas budgetar de senaste tio åren. Och att staten skurit ned relativt sett mest, under Simona Mohamssons (L) tid i regeringen.

Kulturen får stryka på foten när kommunerna har problem med ekonomin och måste spara. Men det gäller även kommuner som har god ekonomi. De L-styrda kommunerna med störst överskott visar sig tillhöra dem som satsar allra minst på kulturen. 

Sollentuna hamnar på plats 221 av 289 kommuner. Täby på plats 195 och Haninge på plats 192.

I topp ligger S-styrda Umeå, Säter och Malmö som ger störst andel av kommunbudgeten till kulturen. 

– Det är för att medborgarna värdesätter ett levande lokalsamhälle, man värdesätter att barn ska få bred bildning, man värdesätter att vi möts och diskuterar och skapar tillsammans, säger Björn Wiechel, kulturpolitisk talesperson för Socialdemokraterna, om kommunens kultursatsning när han står i valstugan hemma i Umeå.

– Det är också ett demokratiskt uppdrag – om folk ska få möjligheter att beskriva hur man ser på världen, debattera med varandra och få uttrycka sig, så måste vi ha en välfärdspolitik som gör att den möjligheten finns nära i vardagen. Det är det som högern skär ned på, men det är det som Umeå satsar på, säger Björn Wiechel (S).

FAKTA

Kommunerna med störst överskott och plats på kulturbudgettopplistan 

1. Rättvik 

29 695 kr/inv. 

Styre: C, M, KD

Kulturbudget plats 61 av 289

”Årets resultat uppgår till 326 miljoner kronor. Men 311 miljoner av det är vad kommunen tjänade i samband med affären kring Dala Energi.

Intäkten från den affären är inte pengar som bara har blivit ett starkt resultat i en årsredovisning. De har också använts för att säkra ett långsiktigt ägande i elnätet här i Rättvik.

Utan den posten landar resultatet på ungefär 15 miljoner kronori”, skriver  Ulrica Momqvist, kommunstyrelsens ordförande (C).

2. Norrköping 

24 814 kr/inv.

Styre: S, L, KD, C 

Kulturbudget plats 106 av 289

Norrköpings kommuns resultat för 2025 visar ett oväntat stort positivt resultat på knappt 3,6 miljarder kronor, jämfört med det preliminära resultatet på 215 miljoner kronor. Anledningen är att medel som varit avsatta för investeringar i Ostlänken har förts tillbaka till kommunen efter att det blev klart att de upphöjda järnvägsspåren inte ska byggas.

– Det här är givetvis ett otroligt resultat och en stor avvikelse mot det preliminära resultatet vi hade för bara några veckor sedan… Detta är pengar som delvis kommer att gå till anpassningar utifrån det nya stationsläget när vi tecknar nya avtal med Trafikverket, men som vi också kommer att kunna använda till andra nödvändiga investeringar som vi ser behov av i kommunen, säger Olle Vikmång (S), kommunstyrelsens ordförande.

3. Leksand

23 510 kr/inv.  

Styre: M, S, C, L

Kulturbudget: plats 43 av 289

Efter förra valet 2022 enades samtliga partier om en övergångsbudget. Den bar på ett underskott på flera miljoner. Två budgetår senare visar resultatet istället på ett stort överskott.

– Betydligt bättre än budgeterat, konstaterar ekonomichefen Ann-Charlotte Zakrisson på årets första fullmäktige i Leksand.

Övergångsbudgeten 2022 pekade på ett underskott på 29 miljoner kronor. 2025 visar resultatet på ett överskott på 40 miljoner.

De främsta anledningarna är ökade statsbidrag på cirka 20 miljoner och sänkta pensionskostnader med 27 miljoner. 

4. Gällivare 

20 228 kr/inv. 

Styre: S, MP

Kulturbudget: plats 116 av 289  (1,8%)

”Efter de tuffa åren 2023 och 2024 (då kommunen exempelvis backade med 105 miljoner kronor i prognoserna mitt under 2025) lyckades Gällivare nå ett positivt resultat för helåret 2025.Årets resultat påverkas väsentligt av erhållen ersättning från LKAB avseende Östra Malmberget om 313 mnkr, kopplad till pågående samhällsomvandling. 

Beslut om strikt återhållsamhet fattades redan under 2024 och har fortsatt under 2025. Detta har visat på goda resultat och efter flera års budgetunderskott ser vi nu att 2025 visar på ett positivt budgetresultat, vilket är mycket glädjande”, skriver kommunstyrelsens ordförande Birgitta Larsson (S).

5. Kiruna 

15 985 kr/inv. 

Styre: S, V, FI, Sámelistu

Kulturbudget: plats 31 av 289

Detta ovanligt höga överskott beror främst på att kommunen under året erhöll 384 miljoner kronor i skadeståndsersättning från LKAB. 

Under verksamhetsåret 2025 redovisade Kiruna kommun ett överskott på 358 miljoner kronor. Den kommunala koncernen som helhet gjorde ett resultat på 324 miljoner kronor.

Ekonomin påverkades kraftigt av enskilda engångsposter och stadsflytten: Exklusive stadsomvandlingen landade kommunens underliggande resultat på 37 miljoner kronor.

6. Täby 

11 950 kr/in

Styre: M, L, KD, C 

Kulturbudget: plats 195 av 289

2025 års resultat är 938 miljoner kronor.

Täby kommuns resultat för 2024 före justering är 457,5 mnkr.

7. Skellefteå

11 133 kr/inv.

Styre: S, V

Kulturbudget: plats 26 av 289

Kommunen gör rekordöverskott 2025 på nära 840 miljoner kronor, trots Northvolts konkurs och tappade invånare. Men Skellefteå kommun ser ut att gå back med 300 miljoner kronor i år, enligt prognosen.

En stor orsak är Northvolts konkurs som har inneburit tomma lägenheter, färre som åker kollektivtrafiken och lägre skatteintäkter.

– Vi får inte heller glömma bort att vi haft en period med exceptionellt goda intäkter till kommunen på grund av den starka befolkningsutvecklingen fram till och med 2024, säger ekonomichef Samuel Lundqvist till Norran.

8. Arvidsjaur 

7 831 kr/inv. 

Styre: S, V 

Kulturbudget plats 49 av 289

Kommunens kostnader kom in 45 miljoner kronor lägre än budget. Samtidigt blev intäkterna 28 miljoner kronor högre än väntat, en ökning på cirka 3 miljoner kronor jämfört med utfallet året dessförinnan. 

Till stor del beror resultatet på att kostnaderna för personal i verksamheterna under kommunstyrelsen inte har blivit så högt som kommunen har tagit höjd för. Jämfört med budget sparade kommunen in 24 miljoner kronor på personalen.

På flera håll inom kommunen kopplas de lägre personalkostnaderna till svårigheter att rekrytera nya anställda till verksamheterna. (PT)

9. Sollentuna

7 687 kr/inv. 

Styre: M, L, KD, C

Kulturbudget: plats 221 av 289

De senaste fem åren har kommunen gått plus varje år, sammanlagt med över 1,5 miljarder kronor.

– Stora delar av Sveriges kommuner kämpar för att få ekonomin att gå ihop. Så det är positivt att vi gör överskott och har en stor kassa, säger kommunstyrelsens ordförande Henrik Thunes (M) till Mitti.

10. Haninge

7 617 kr/inv. 

Styre: M, L och KD

Kulturbudget plats 192 av 289

Kommunens kommentar: ”Haninge kommuns årsredovisning för 2025 visar det starkaste ekonomiska resultatet i kommunens historia. 

Det goda resultatet förklaras bland annat av ökade skatteintäkter, lägre pensionskostnader och att verksamheterna använder resurserna mer effektivt. Samtidigt sänktes kommunalskatten med 23 öre inför 2025.”

Kulturministerns ointresse – för kultur