Ministrarna som tjänar på att stoppa bankskatten

Riksdagsledamöter som stoppade förslaget till en tillfällig skatt på bankernas räntevinster äger själva aktier i storbankerna. 
Även ministrar äger aktier i storbankerna.
Det är tillåtet, men är det lämpligt?

När AiP granskade regeringens aktieinnehav i april 2023 ägde civilminister Erik Slottner (KD) aktier i Swedbank för 220 000 kronor, skolminister Lotta Edholm (L) och utbildningsminister Mats Persson (L) hade aktier i Handelsbanken för 88 000 respektive 24 000 kronor. Arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) hade aktier i Nordea värda 25 000 kronor.

De får nu del i utdelning och/eller högre aktievärde.

Statsråd brukar annars ofta lägga sitt sparande i fonder under tiden i regeringen. Bistånds- och handelsminister Johan Forssell (M), regeringens meste aktieägare, ägde till exempel aktier i Swedbank och Nordea för över 96 000 kronor vardera som riksdagsledamot, samt i flera spelbolag, men inte längre.

– Jag föreställer att ägandet av aktier gör mig till en bättre riksdagsledamot och beslutsfattare. Att man själv har en exponering mot börsen gör att man har en bättre förståelse hur skatter, arbetstillfällen och annat hänger ihop med näringsliv och samhället i övrigt, sa Johan Forssell (M) till Dagens industri 2021.

Ordföranden och två ledamöter i finansutskottet, som stoppade förslaget till en tillfällig skatt på bankernas räntevinster, äger alltså själva aktier i storbankerna. Beslutet i december gynnar därmed dessa riksdagsledamöter personligen. I vår får de ta del av bankernas aviserade miljardutdelning och aktievärdet stiger.

Totalt är det tolv riksdagsledamöter som äger bankaktier, varav tio från Tidöpartierna och Centerpartiet, som motsatt sig de rödgrönas krav på en tillfällig bankskatt.

Det kunde AiP berätta 21 februari.

I kommentarerna till AiP:s artikel undrar läsare varför detta är tillåtet:

”Stavas KORRUPTION!”

”Har man aktier i ett företag, så är man jävig o ska givetvis inte få delta i omröstning.”

– Jag följer riksdagens regelverk för redovisning av enskilda aktier. Jag tycker det är bra med öppenhet och transparens. Jag uppmuntrar alla att spara långsiktigt i aktier, svarade finansutskottets ordförande Edward Riedl (M) AiP.

Det strider inte mot några regler, men frågan är om det är rimligt eller lämpligt?

Frågan har utretts och reglerna skärpts något. Sedan 2008 är riksdagsledamöterna skyldiga att uppge sina personliga åtaganden och ekonomiska intressen till ett offentligt register i riksdagen. Det kan vara just aktieinnehav, anställning eller eget företag som drivs vid sidan av det politiska uppdraget. Tidigare skedde detta på frivillig basis. Några sanktioner mot underlåtenhet finns dock inte. 

Motivet var att allmänheten hade rätt till insyn i förhållanden som kan tänkas ”skapa lojalitetskonflikter… som kan påverka det politiska uppdraget” för en riksdagsledamot.

Det finns i riksdagsordningen även jävsregler som gör att enskilda ledamöter inte ska delta i behandlingen av ärenden som rör dem eller närstående personligen. Men de ekonomiska intressena, exempelvis aktieinnehav, har inte kopplats till jävsfrågan.

När reglerna skärptes i riksdagen jämförde Riksdagsförvaltningen med det brittiska överhusets uppförandekod om att ”avgörande för bedömningen är inte huruvida ledamoten kommer att påverkas av sitt intresse, utan att allmänheten skäligen kan befara att så kommer att ske”.

Det handlar om risken att allmänhetens förtroende kan skadas, inte bara om risken för direkt korruption.

AiP har tidigare berättat om att Sverigedemokraternas partisekreterare Mattias Bäckström Johansson har stora aktieinnehav i tre spelbolag. Samtidigt har han motionerat i riksdagen om att gynna spelbolagen, genom att statliga Svenska Spel AB inte ska få konkurrera på spelmarknaden. Och vill stoppa Socialdemokraterna från bedriva lotteri. 

Debatten om korruption, påverkan och demokrati går just nu het.

S-regeringen tillsatte 2022 en utredning som skulle komma åt korruption inom den vinstdrivna välfärdssektorn. Men den skrotades efter valet av justitieminister Gunnar Strömmer (M). Regeringen nu i stället rikta in sig på frågor om tjänstemannaansvar.

Utredningen som regeringen och SD tillsatt för att förbjuda Socialdemokraternas lotteriintäkter ska komma senast 29 februari. I somras tillsattes även en parlamentarisk kommitté som se över partifinansieringen och insynen i lobbykontakter.

– Den pågående parlamentariska kommittén, om insyn och transparens i finansieringen av politiska partier, som också ska ta ställning till om en reglering med krav på transparens i fråga om kontakter mellan politiska beslutsfattare och lobbyister bör införas, är ett resultat av de krav vi ställt på ett ökat fokus på politisk integritet i Sverige för att förebygga korruption. Det handlar ytterst om medborgarnas tillit till förtroendevalda, kommenterade Transparency Internationals generalsekreterare Ulrik Åshuvud. 

Bakgrunden är bland annat avslöjandet där fem partier, bland annat dåvarande partisekreteraren Gunnar Strömmer (M), inte avvisade förslaget när TV4 Kalla Fakta utgav sig som rik företagsledare beredd att skänka en halv miljon till partiet mot anonymitet. 

Sverige föll ytterligare några placeringar när Transparency Internationals i januari presenterade sitt årliga korruptionsindex. Sverige är nu näst sämst i Norden.

Läs mer: AiP / Spelet bakom attacken på S lotteriintäkter