Lena Micko: Bristen på tillit i samhället är farlig
– Jag tror att alla människor någon gång skulle behöva pröva på ett politiskt uppdrag, att man representerar något mer än sig själv. Annars riskerar vi få ett klimat som bygger på ett ”vi mot dom-tänkande”, där de som fattar beslut är de andra, som inte förstår.
Den bristen på tillit är farlig, säger Lena Micko (S), ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
I kväll handlar SVTs Uppdrag granskning om vilka konsekvenser beslutet att lägga ned BB i Sollefteå fått för förtroendevalda som utsatts för hot och hat. 30 av 37 politiker som röstade för nedläggning upplever att de har utsatts för obehagliga påtryckningar.
– De undersökningar som Brottsförebyggande rådet genomför visar att det ökar, framför allt är kvinnliga företrädare utsatta, säger Lena Micko.
Hon oroas av att språkbruk och normer har förändrats och att det breder ut sig en attityd av att ”lite måste man tåla”.
– Vi måste göra upp med den attityden, ingen kommer att vilja ta på sig politiska uppdrag om det fortsätter.
SKL genomför just nu i samarbete med Totalförsvarets forskningsinstitut en studie om hot mot styrelseordföranden i kommuner, regioner och landsting på högerextrema sidor på nätet.
– Den presenteras i maj, det ska bli intressant att se resultatet.
SKL har fått pengar från regeringen för att stödja kommuner, landsting och regioner i arbetet mot hot och hat under 2016–2018. Det handlar bland annat om att utbilda fullmäktigepresidier i att vara vaksamma på debattklimatet och att stödja medlemmarna i arbetet med att ta fram rutiner och handlingsplaner.
Dessutom studerar man en del konkreta fall för att se om en förbättrad medborgardialog kan fungera förebyggande.
– Vi tittar på några ”case” där det har varit väldigt tufft; vad händer när man lägger ner en skola eller genomför stora förändringar. Vad kan vi lära oss så att det blir annorlunda nästa gång?
Lena Micko vet från sitt tidigare uppdrag som kommunstyrelseordförande i Linköping hur viktigt det är att beskriva det man vill göra.
– Sedan kanske människor blir missnöjda ändå, men genom att vara öppen och att inkludera ett antal medborgare som representerar olika grupper i processen kanske man ändå kan förebygga en del.
Att förebygga hat och hot mot förtroendevalda är ett delat ansvar, konstaterar hon. På riksnivå läggs ramarna fast och i politiska församlingar lokalt och regionalt, och även i politiska partier, är det enligt Lena Micko viktigt att ha handlingsplaner för vad man ska göra om något händer.
– Vi har stor frihet lokalt hur vi bygger en kultur och främjar tilliten. Det är viktigt att partierna verkligen tar sitt ansvar när det händer saker i de egna leden, och som medborgare vill man ju inte stå utanför utan vill bli inkluderad i besluten. Det krävs att vi är öppna och förklarar de utmaningar vi har, allt är inte guld och gröna skogar.
På riksnivå har regeringen nu sagt att man ska lägga förslag om en ny lagstiftning om hot och hat, något som SKL drivit länge och därför välkomnar.
– Det är viktigt att samhället markerar. Det enda jag skulle vilja tillägga är att det brådskar, säger Lena Micko.
A och O om något inträffar är enligt Lena Micko att anmäla.
– Man kanske tycker att det inte är så viktigt, men det är precis tvärtom, ska vi vända utvecklingen måste vi ta det på allvar. När jag är med på nätverksträffar för förtroendevalda är det tydligt hur mycket det betyder att man inte är ensam utan kan ge varandra stöd. Alla säger att man måste anmäla. Det finns en baksida med det, det kan komma ut, men det finns nätverk och stöd att få.
