Lars Stjernkvist: Börjar de borgerliga se skolans problem?
Dagens etableringsfrihet gör det oerhört svårt för kommunerna att planera skolan på ett förnuftigt sätt.
Det är förhoppningsvis förlåtligt om jag är en aning enögd. Om jag efter många år av engagemang har lättare att ta till mig mitt eget partis perspektiv, och instinktivt är något mer kritisk till andra partiers. Men när det är sagt, jag kan verkligen inte begripa varför borgerliga politiker inte ser de uppenbara problemen med dagens skolsystem.
Mycket av debatten har handlat om vinsterna, om att skolorna dräneras på pengar som behövs i verksamheten. Oavsett vem som är huvudman, alla pengar kommer från och en samma källa, det offentliga. Det är vi alla som är med och finansierar skolan, och som bekant kommer behoven alltid att överstiga tillgängliga resurser. Alltså måste huvudmännen vända och värdera varje krona, och därför har jag svårt att begripa att någon ser privata vinster som något helt okontroversiellt.
Om vinsterna dessutom skapas i en verksamhet som i praktiken utestänger vissa elever och som inte tar samma ansvar som de kommunala skolorna, ja, då blir frågan rimligen än mer komplicerad.
Med all respekt för vinstuttagen, men det finns ett som jag tror betydligt allvarligare problem. Dagens etableringsfrihet gör det oerhört svårt för kommunerna att planera skolan på ett förnuftigt sätt. Fristående skolor kan bestämma hur många elever de tar in, anpassa organisationen efter antalet elever. Kommunen måste alltid ha en beredskap att ta emot alla. Det gör att det krävs en så att säga för stor kostym, och det driver upp kostnaderna.
I ärlighetens namn ska det sägas att valfriheten även driver fram en konkurrens mellan kommuner och kommunala skolor, och som sagt, problemen med dagens system borde vara uppenbara för alla, oavsett politisk hemvist.
Kanske har det börjat röra på sig. I förra veckan presenterade Moderaterna konturerna till en förändrad skolpolitik. Bland allt det gamla vanliga fanns en del nyheter. Kösystemet ska förändras och den offentliga insynen i friskolorna ska skärpas. Moderaterna vill villkora vinstuttagen, och först när kvaliteten är hög ska vinster tillåtas.
Jag vet, utspelet väcker en rad frågor. Vad betyder det att insynen ska öka? Ska det även i fortsättningen finnas skillnader mellan fristående och kommunala skolor? Hur ska kvaliteten mätas? Det låter, ursäkta uttrycket, lite flummigt.
Vi behöver ett robust system som ger de anställda den arbetsro och förutsägbarhet som så väl behövs.
Trots frågorna, Moderaterna rör på sig, och utan tvekan rör de sig åt rätt håll. Kanske ett tecken på att kritiken mot dagens system börjar tränga in i de borgerliga leden. Det är utmärkt om så är fallet.
Skoldebatten har länge varit polariserad. Det är beklagligt. Vi behöver ett robust system som ger de anställda den arbetsro och förutsägbarhet som så väl behövs. Jag inser att ett utspel inte gör någon större skillnad. En svala gör som bekant ingen sommar.
Men det är i alla fall en svala som rimligen stärker självförtroendet hos alla som länge försökt åstadkomma en förändring.
Lars Stjernkvist är frilansande skribent
