Lärarlönelyftet får ett A av Skolverket
Det rullar på bra för lärarlönelyftet. Den mest framgångsrika reformen som Skolverket administrerat, säger myndigheten själv.
– Den kritik som kommit har framförallt varit i de kommuner där man inte gjort ett lokalt lönearbete parallellt med lärarlönelyftet, säger Helene Hellmark Knutsson, ansvarig minister.
Lärarlönelyftet har blivit en framgång. Efter en första granskning som Skolverket gjort står det klart att 90 procent av statsbidraget har gått åt. Det är den högsta siffran någonsin för ett statligt bidrag som Skolverket administrerat, enligt myndigheten. Det går också att jämföra med karriärtjänstreformen, Jan Björklunds (L) bebis, som bara utnyttjades till runt 60 procent under sitt första år och först nu efter tre år är uppe på runt 85 procent.
– Skolverket säger självt, utifrån de här siffrorna, att det är en väldigt stark reform som fått stort genomslag och det märker vi på utfallet också, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning och med ansvar för reformen.
Det är så många som 65 369 lärare, förskollärare och fritidspedagoger som tagit del av lönelyftet som sammanlagt gett en genomsnittlig löneökning på 2 594 kronor. En lärare som fått del av lyftet tjänar i genomsnitt 35 554 kronor per månad.
Reformen har ofta framställts som att den skapar ett A- och ett B-lag bland lärarna och i februari visade en undersökning som Framtidens Karriär gjort att nästan hälften av grundskollärarna ogillade reformen. Efter att lärarlönelyftet drog i gång i höstas var det många lärare som uttryckte besvikelse, men det var egentligen få som verkligen sa upp sig eller bytte skola.
– Det har blivit kritik i framför allt de kommuner som själva inte har satt in det här i en lokal lönestrategi, utan där pengarna har delats ut utifrån ganska oklara kriterier, säger Helene Hellmark Knutsson.
De centrala parterna; lärarfacken, SKL och friskolorna, förhandlade fram kriterier som skulle utgöra en grund för det lokala lönearbetet. Hellmark Knutsson konstaterar att i de kommuner där det arbetet gjorts har reformen tagits emot mer positivt. Framför allt om man också lagt in lokala lönesatsningar.
”Avlasta lärarna”. Helene Hellmark Knutsson, högskoleminister.
– Det ser vi bland annat i Uppsala och Botkyrka och några kommuner till. Men där man inte gjort det har reformen väckt mycket kritik. Det är mänskligt för det är en stor förändring. Nu är det viktigt att man inför den andra ansökningsperioden gör det lokala arbetet, säger Helene Hellmark Knutsson.
Är du självkritisk till hur reformen rullades ut?
– Vi skulle varit mycket tydligare med att det här är en permanent reform med permanenta löneökningar så länge man har samma tjänst. Det finns fortfarande missuppfattningar om att det här är ett tillfälligt lyft, men det är det inte. Reformen har brett stöd i riksdagen, säger Helene Hellmark Knutsson.
Det andra som kunde tydliggjorts är att de centrala förhandlingarna bara gjorde upp vilka som kunde komma i fråga för reformen. Det förväntades sedan ett lokalt arbete. En del av kritiken gick just ut på att kriterierna omfamnade många fler än vad det fanns pengar till.
[blockquote author=”” pull=”pullleft”]Nu säger tre av fyra, enligt en undersökning som Lärarnas tidning gjort, att de skulle rekommendera andra att bli lärare. [/blockquote]
– Tanken var att det bara var en grund eftersom vi sedan har en lokal lönebildning för lärarna. Nu har det gått ett halvår och vi ser att fler kommuner har förberett ett lokalt lönearbete. Vi följer de kommuner som gör egna lönesatsningar eller strategier och vi ser att de blir fler och fler, säger Helene Hellmark Knutsson som menar att reformen var ett tillskott för att stimulera arbetsgivarna att få fram bättre lönevillkor för sina lärare.
De höjda lärarlönerna har ökat attraktiviteten för yrket. Nu säger tre av fyra, enligt en undersökning som Lärarnas tidning gjort, att de skulle rekommendera andra att bli lärare. Siffror från SCB från i februari i år visar att sex av tio utbildade lärare kan tänka sig att återvända till yrket (14 procent av alla utbildade lärare arbetar i dag utanför sin bransch).
– Lärarlönelyftet kommer fortsätta att öka läraryrkets attraktivitet och hjälpa oss att klara lärarförsörjningen på sikt, konstaterar Helene Hellmark Knutsson.
Men det är inte bara höjda löner som ska skapa ett attraktivare läraryrke och fler, och rätt, sökande till lärarutbildningarna.
– Vi behöver jobba med att avlasta lärarna från de arbetsuppgifter som inte har med undervisningen att göra, till exempel administrativa eller mer sociala omsorgsuppgifter som andra yrkeskategorier måste jobba med.
Skolan i siffror
En tredjedel av skolhuvudmännen har begärt ut 99 procent av vad de kunnat begära ut totalt av statsbidraget.
Den genomsnittliga löneökningen i kommunala skolor är 2 575 kronor och i fristående skolor 2 706 kronor. Fristående skolor har i större utsträckning än kommunala och andra huvudmän differentierat löneökningarna.
Den lägsta löneökningen är 200 kronor per månad och den högsta är 10 600 kronor per månad.
Fotnot: Bidraget för höjda lärarlöner kan begäras ut två gånger om året. Nästa period startar 1 april och pågår till 15 maj i år.
