Klimatåtgärder måste få större träffsäkerhet

Rapporten ”Klimatomställning ska fungera för vanligt folk” har flera goda tankar och ansatser. Den förda klimatpolitiken kritiseras rejält på principiella grunder. Kärnan i kritiken är att klimatpolitiken ökat klyftorna i samhället.

Obestridligt har de ekonomiska klyftorna i Sverige ökat sedan 1980-talet. Det är självklart för socialdemokrater att en seriös analys leder till krav på tydligare politik för att minska klyftorna. Skarpare skattepolitik och breda reformer behövs för att minska klyftorna. Åtgärder såsom successiv utfasning av ränteavdrag för boräntor, samt införande av flygskatt, bankskatt och en tandvårdsreform är olika exempel på viktiga åtgärder som skulle kunna minska klyftorna.

Samtidigt är klimatet en existentiell fråga. Klimatpolitiken måste hanteras och drivas lika kraftfullt som åtgärder för att jämna ut de ekonomiska klyftorna. Och som framhålles i rapporten drabbas låginkomsttagare hårdare av klimatkonsekvenser både i Sverige och globalt.

I rapporten lyfts klimatbonus för elbilar och laddstolpar samt reduktionsplikten fram som åtgärder, vilka spätt på de ekonomiska klyftorna. Innan man drar dessa viktiga slutsatser borde dock åtgärderna utvärderats utifrån olika aspekter.

Elbilar har initialt förlorat mer i andrahandsvärde än bensin- och dieselbilar. Om man ser det i kombination med att det initialt måste etableras en marknad som köper de klimatsmarta produkterna så nyanseras bilden. Hade Volvo kunnat satsat på att tillverka elbilar om ingen köpte dem? Och hade Northvolt byggt en batterifabrik utan kunder?

Elbilar, liksom eldrivna bussar och lastbilar minskar dessutom hälsovådligt trafikbuller och minskar antalet sotpartiklar i luften. Samhällsnyttan är betydande, då behovet av andra kostsamma åtgärder minskar.

Modellen med att klimatstödet utbetalas i efterskott ett antal månader efter utgiften gör att köparen måste ha råd att ligga ute med stödpengarna. Men en enkel ändring av stödmodellen, där säljaren dra av klimatstödet på fakturan liksom med rot, så skulle stödet bli tillgängligt för fler.

Behovet av laddplatser är direkt kopplat till ett växande antal elbilar. För villaägare är det som regel enkelt att ordna. För boende i flerbostadshus är möjligheterna beroende av om ägaren till fastigheten är intresserad. Här behövs tvingande lagregler, troligtvis stimulansåtgärder och offentliga lösningar för att alla ska ha lika möjligheter.

I stället för att skära ner i klimatpolitiken, som regeringen gör, borde vi socialdemokrater driva genom nya klimatåtgärder och förbättra åtgärdernas politiska träffsäkerhet.

Reduktionsplikten är en minst lika svår knut. Den har ökat bränslepriserna. Den skulle kunna balanseras med geografiskt baserad, sänkt drivmedelsskatt och/eller åtgärder för att öka utbudet av inhemska biodrivmedel.

Klimatförändringarna är alarmerande. I stället för att skära ner i klimatpolitiken, som regeringen gör, borde vi socialdemokrater driva genom nya klimatåtgärder och förbättra åtgärdernas politiska träffsäkerhet. Åtgärderna som helhet måste ge klimatnytta utan att öka de olika klyftorna som beskrivits ovan.

Några exempel på sådana förslag är:

• Klimatstöd till privatpersoner bör generellt inte betalas ut i efterskott, utan dras av vid inköpet av leverantören som ersätts av staten (som vid rot- och rutavdrag, vilka för övrigt bör förändras i grunden).
• Överväga att inkomstrelatera klimatstöd till privatpersoner.
• Om en teknikdriven klimatpolitik eller en klimatpolitik som baserar sig på beteendeförändringar är bäst, måste utvärderas och diskuteras. Svaren är rimligen att båda behövs.
  Den teknikdrivna klimatpolitiken har redan gagnat Sverige väl. De fossilfria färdplanerna i Sverige har gjort att svenska företag är väl rustade att leverera framtidslösningar. Ny teknik är grunden för sådana klimatsatsningar. Dessa är dock i högsta grad beroende av att det finns kunder som är intresserade och köper de nya produkterna. Beteendeförändringar är också viktiga, men då behövs en fungerande marknad för produkten. Då kan produkterna och tillverkningen utvecklas och successivt bli billigare och tillgängliga för fler.

Per-Olof Järvegren
Lund
Per Wickenberg
Lund