KD – från mjuka optimister till hårda domedagsprofeter
Tonläget höjs under ett valår. Men det räcker inte för att förklara det nya tonläget från Kristdemokraterna. Dessutom är flera påståenden felaktiga i den här delningsbilden från 14 juni.
Kristdemokraternas delningsbild illustrerar vägen från konstruktiv optimism till polariserande domedagsprofetia.
Då spelar det ingen roll huruvida KDs påståenden stämmer.
I en intervju med EU-portalen 2012 säger förre KD-ledaren Alf Svensson att han är optimist och tror på mer öppenhet och förståelse i framtiden.
– Jag hoppas att främlingsrädslan är mindre. Jag tycker den biter sig fast i allt fler länder och vi får en inåtvändhet och en populism som är farlig.
Det var på den tiden KD drev att ”mjuka värden måste få en mer framskjuten plats”.
En delningsbild som partiet sprider i sociala medier illustrerar Ebba Buschs kristdemokraters nya retorik, där hårda värden fått en mer framskjuten plats och där optimismen lämnat plats åt domedagsprofetian.
Jag följer ju mycket amerikansk politik. Och jag bruka säga: vänta fem-sex-sju år så händer det i Sverige också.
Johan Ingerö, policychef KD, till DN
KD kritiserar ”rekordlånga vårdköer”, trots att partiet själv styr i regionerna för åtta av tio svenskar. KD kritiserar både att ”kriminella går fria” och att ”fängelserna är fulla”.
– Vår stora utbyggnad av polisen gör givetvis att fler kriminella nu sitter bakom lås och bom, och de straffskärpningar vi har gjort gör också att de får allt längre straff. Då blir det trångt på våra häkten och i övriga kriminalvården och även kö till domstolarna, säger statsminister Magdalena Andersson (S).
KD hävdar att ”hedersvåldet ignoreras” trots att så sent som 1 juni infördes ett nytt brott med beteckningen hedersförtryck med strängare straff för brott med hedersmotiv. 2020 infördes barnäktenskapsbrottet och utreseförbudet, som nu föreslås utvidgas.
– Det som har hänt på området har hänt under den här regeringen. Jag kan inte komma på en enda reform som allianspartierna drev igenom när det gäller hedersbrott, säger Morgan Johansson (S).
KD kritiserar trasiga vägar, samtidigt som regeringen just lagt fram den största infrastruktursatsningen någonsin.
27 maj föll den första domen efter stenkastningen i Rinkeby i påskas, sex månaders fängelse. Ändå skriver KD 14 juni att ”Stenkastning mot polis får inga konsekvenser”.
Men huruvida påståendena är korrekta eller om S-regeringen är ansvarig för de problem som de facto finns, exempelvis de många skjutningarna, är underordnat signalen att ”allt havererar”.
Det ligger i linje med populismens centralidé, såsom statsvetaren Cas Mudde uttryckt den, att skulden läggs på den ”den korrupta eliten” som står i motsats till ”det goda folket”.
KD vill nu, inte minst med Buschs försvenskning av det amerikanska ordet ”hjärtlandet”, appellera till landsbygdsväljare, som svikits av centralmakten. Trumps framgångsrecept.
”Det handlar om de förbisedda svenskarna”, skriver KD.
– Jag följer ju mycket amerikansk politik. Och jag brukar säga: vänta fem-sex-sju år så händer det i Sverige också, säger KDs policychef Johan Ingerö till DN.
Nyligen släppte statsvetaren Jesper Strömbäck rapporten ”Bortom kampen om verklighetsbilden”, som inleds med orden: ”Sverige är absolut inte ett land som befinner sig i kris eller i en kollaps.”
Ända sedan den så kallade flyktingkrisen är det många som hävdat att vi hotas av systemkollaps. Någon sådan har inte inträffat, men det har inte hindrat olika debattörer från att framställa Sverige som ett land med enormt stora problem.
Ann-Therése Enarsson, vd på TCOs tankesmedja Futurion
Strömbäck har studerat 49 olika globala index och konstaterar att Sverige rankas i världstoppen inom de flesta, och utan tecken på att rasa de senaste åren.
– Ända sedan den så kallade flyktingkrisen är det många som hävdat att vi hotas av systemkollaps. Någon sådan har inte inträffat, men det har inte hindrat olika debattörer från att framställa Sverige som ett land med enormt stora problem, säger Ann-Therése Enarsson,vd på TCOs tankesmedja Futurion som presenterat rapporten.
Att regeringen får sina fiskar varma ett valår är naturligt, men den nya retoriken från M och KD efter närmandet till SD, markerar även en politisk reträtt, enligt Emma Høen Bustos på DNs ledarsida.
”Högerns styrka har varit optimismen. Att politikerföraktet sjönk under Reinfeldtåren då politiken dominerades av framtidsvisioner är knappast någon slump. Det var en tid då människors potential och förmåga att forma sina egna livsvillkor utgjorde bränslet i det politiska projektet.
Nuförtiden verkar partiet bara se två typer av väljare: de som är offer och de som är en belastning… Tilltron till integrationens möjligheter har övergetts, liksom till partiets egen förmåga att inte bara stävja och reagera på samhällsutvecklingen utan själv driva den framåt.”
