Karl Anders Lindahl: Är du också en schackbonde i en påverkanskampanj?

Vi blir mer och mer digitala. Decennier har gått sedan våra liv flyttade ut på nätet.
Vi har alla sett effekterna av detta.

Vi byter idéer, delar memes, diskuterar musik och spelar spel med människor på andra sidan jordklotet eller i grannhuset. Vi blir förälskade, förbannade, hänförda och hånade – allt på den digitala globala arenan. 

Även propagandan har i allra högsta grad blivit digital.

För flera år sedan ”tvingades” vi anpassa oss till en global digital ekonomi – och fick fråga oss själva hur nationalekonomi och nationella regleringar passade in i den världen. 

Precis likadant måste vi nu tänka med digital propaganda och påverkansoperationer. Här handlar kampen inte om kronor och dollar, utan om våra tankar och vår demokrati. 

Att bedriva påverkanskampanj 2022 är vare sig svårt eller dyrt.

Att andra ländervill påverka opinion utomlands är naturligtvis inget nytt. 

Men i en värld där nästan alla förstår engelska, och där vi ställer få krav på autenticitet och transparens från avsändare, är vårt samhälle sårbart. 

Att bedriva påverkanskampanj 2022 är vare sig svårt eller dyrt. Ett färdigbakat Facebook-konto med några år på nacken och ett par hundra vänner kostar bara några kronor på den digitala svarta marknaden – och vem som helst kan köpa några tusen konton på bulk. 

Att skapa en ”folkstorm” på Twitter från mammas källare är busenkelt.

Sedan 2021 har vi i Sverige en myndighet för psykologiskt försvar. Det är bra, men hela samhället måste bli bättre på att identifiera faror och hot.

Just nu utsätts svensk socialtjänst för en påverkanskampanj från människor som vill skapa splittring inom den muslimska minoriteten, genom att demonisera svenska myndigheter och framför allt LVU. 

Svenska medier och politiska partier måste bli bättre på att identifiera den här typen av kampanjer, och ha en plan för hur de ska hanteras. 

Svenska medier var så klart snabba på bollen, men i en påverkanskampanj förvandlas vi alla snabbt till schackbönder. 

Att kommentarsfälten kryllar av rasism mot muslimer hade man kunnat räkna ut på förhand, och det är naturligtvis en del i påverkanskampanjen. Polarisering är ett vapen.

Svenska medier och politiska partier måste bli bättre på att identifiera den här typen av kampanjer, och ha en plan för hur de ska hanteras. 

Att Sveriges största tidning Aftonbladet publicerar opinionsmätningar där det enda kravet från den svarande är att man har en mejladress, är ett utmärkt exempel på den naivitet som råder när det gäller digital säkerhet. 

Påverkanskampanjer syftar till att splittra samhällen, och är därför en attack på hela samhället, inte bara en viss grupp eller en myndighet. 

Vi måste ha en allvarlig diskussion om detta, annars riskerar vi alla att bli digitala marionetter, regisserade av utländska fingrar. 

Karl Anders Lindahl är digital strateg på AiP Media Produktion