Insatser mot antisemitism

Foto:KW Gullers

Regeringen genomför nu en rad olika insatser mot antisemitism och för ökad säkerhet.


Nationell plan mot rasism

I dialog och samråd med judiska organisationer har en nationell plan mot rasism och liknande former av fientlighet och hatbrott tagits fram. I planen ligger även säkerhetshöjande åtgärder, interreligiöst samarbete och Malmö internationella forum för hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism.
Planen tar ett samlat grepp i arbetet och innehåller strategier och insatser för att förebygga och motverka antisemitism och andra former av rasism genom förbättrad samordning och uppföljning, mer utbildning och forskning, ökat stöd till och fördjupad dialog med civila samhället, ett förstärkt förebyggande arbete på nätet och ett mer aktivt rättsväsende.

Öka kunskaperna i skolan och samhället

Forum för levande historia genomför en nationell satsning utbildningsinsatser om Förintelsen, antisemitism, antiziganism och andra former av rasism. Målgrupperna är skolor, bildningsförbund och samhällsorienteringen för nyanlända.
Men det är inte bara elever och studiecirkelbesökare som ska nås av bildningen. Myndigheten framställer även informationsmaterial som utbildar personal inom till exempel Polismyndigheten, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och socialtjänsten.

Försvaret och andra myndigheter

En rad myndigheter arbetar med att motverka antisemitism. En av dem är Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som tar fram en rapport om antisemitism i sociala medier bland annat i form av antisemitiska stereotyper.

Statens medieråd stärker barn och unga som medvetna medieanvändare genom att utbilda i medie- och informationskunnighet. Myndigheten har också i uppdrag att ta fram metoder för att motverka rasism och hatbrott på nätet bland barn och unga.

Segerstedtinstitutet på Göteborgs universitet arbetar med en ny forskningsöversikt och genomför forskarseminarium om undervisning i skolan som kan motverka antisemitism och andra former av rasism.

En annan myndighet som har en viktig roll är Barnombudsmannen som tar fram och sammanställer kunskap om barns och ungas utsatthet för olika former av rasism.

Stöd till det civila samhället

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor fördelar årligen bidrag i enlighet med förordningen om statsbidrag till verksamheter mot rasism och liknande former av intolerans. Myndigheten har de senaste åren fått mer medel för att öka fördelningen av statsbidrag till projekt som bekämpar antisemitism.

Förbud mot rasistiska organisationer

Största delen av arbetet mot antisemitism består av öka förståelse och kunskap för att på så sätt förebygga hat. Men det finns även förslag på mer repressiva åtgärder.
Förslag läggs nu fram på att det ska införas två nya brott, organiserad rasism och stöd åt organiserad rasism. Straffet föreslås vara fängelse i högst två år.
Vid särskilt grova fall ska fängelse i fyra år kunna utdömas.
Lagstiftningen föreslås träda i kraft 1 juli 2022. Förslagen är nu ute på en remissrunda.


Kritik har kommit från bland annat Amnesty International, Justitieombudsmannen och fackförbundet TCO men stödet för förslaget i riksdagen bedöms vara tillräckligt stort för att den nya lagstiftningen kommer bli verklighet.
Polisen har sedan tidigare inrättat demokrati- och hatbrottsgrupper i Stockholm, Göteborg och Malmö och dessa ska nu intensifiera sitt arbete samtidigt som Åklagarmyndigheten fortsätter sitt arbete med att utveckla kompetensen hos de särskilda hatbrottsåklagarna.