Hoten mot demokratin kommer inifrån

”Va?! Är demokratin hotad?”från Tankesmedjan Fores i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan.

Vilka är hoten mot den liberala demokratin? I en ny antologi beskivs hur konspirationsteorier ger fäste åt alternativa världsbilder som omöjliggör det demokratiska samtalet.

Det är ett namnkunnigt gäng liberaler som samlas i en antologi för att behandla frågan om demokratin är hotad och i så fall varför. Johan Norberg, Birgitta Ohlsson och Bengt Westerberg är några av namnen.

Uppenbarligen är de alla eniga om att demokratin, i vart fall den liberala demokratin, är under attack från främst populistiskt håll. Allt fler länder går över till mer eller mindre auktoritära styren så som Polen och Ungern i vårt närområde. Trots allt lever bara 4,5 procent av världens befolkning i en fullgod demokrati.

Allt fler länder går över till mer eller mindre auktoritära styren

Förklaringarna till detta är spretiga, så som sig bör i en antologi. Johan Norberg menar att människan har en auktoritär personlighet som är kvar sedan vi strövade på savannen. Där var vi tvungna att vara vaksamma mot främlingar för att inte gå under.

Några källhänvisningar presenteras inte, och inte heller kommentarer till det rikliga antal böcker från forskare som menar att detta är en vandringsmyt som inte har stöd i källorna.

Demokratier dör numera inifrån, inte genom någon militärkupp eller revolution. Det är författarna eniga om. En pandemi av missinformation och konspirationsteorier har spridit sig över världen och är en av förklaringarna till populisternas framgångar. Orsak och verkan är i sann liberal världssyn alltid kopplade till individen, det är individerna som blivit missledda, och det är individerna som ska förmås sluta hota demokratin på olika sätt.

Kärnan i demokrati, menar Westerberg, består av tre storheter: folkstyret, rättsstaten och handlingskraft

Realpolitikern Bengt Westerberg följer samma spår även om han, kanske nästan av misstag också redovisar ett annat sätt att se på saken. Kärnan i demokrati, menar Westerberg, består av tre storheter: folkstyret, rättsstaten och handlingskraft. Det vill säga att politikerna blir valda av folket, får rätta sig efter lagarna och dessutom har kraft att genomföra reformer och beslut. Maktlösa politiker som inte kan göra livet bättre för medborgarna tappar i legitimitet och ropen på ”en stark man” kan höjas bland de missnöjda.

Den fria rörelsen av kapital över världen, globaliseringen, är liberalismens hjärtefråga. ”Den har inneburit en ökad frihet och rörlighet för kapitalet, men minskad handlingsfrihet för det demokratiska systemet”, skriver Bengt Westerberg i en bisats till resonemanget han för.

I Europa röstar var sjätte medborgare på ett populistiskt parti.

Antologier kan vara spretiga, ojämna och tråkiga eftersom alla författare inte håller sig till ämnet för boken. Så är inte fallet med ”Va?! Är demokratin hotad”. På en nivå som bör passa de flesta förs en rad perspektiv fram och problematiseras. Läsaren får till och med en ”dystopisk framtidsnovell” av Patrik Oksanen där ett framtida ofritt Sverige porträtteras.

I Europa röstar var sjätte medborgare på ett populistiskt parti. Det gör att ingen kan förneka behovet av böcker som denna.