Här får S vallöfte extra stort gensvar

Moderaterna känner av vilken genklang det vallöftet väcker hos väljarna. En Novus-undersökning som AiP publicerade 21 januari visade en rejäl kräftgång för M i sitt tidigare starka fäste Stockholms län: S 30,1 procent och M 18,6. 

Två dagar senare gick finansregionrådet Irene Svenonius (M) till attack mot Socialdemokraterna med anklagelser om ”Stockholmsfientlighet”. Men istället för att svara på kritiken om barnmorskeuppror, jävsaffärer och sjukhusvarsel ville Svenonius flytta debatten till poliser och skatteutjämning.

För många väljare ute i landet kan rubrikerna kring Region Stockholm, om konsulter och miljardnotor, framstå som märkliga. Men hur regionen styrs är av nationell politisk vikt. Svenonius (M) sitter i partiledningen och Stockholm, där partiet styrt i 16 år, är skyltfönster för moderat politik i väljarnas viktigaste fråga.

– Irene Svenonius är ju en framtida moderat minister om Ulf Kristersson skulle få bilda regering. Det tycker jag att man ska vara på det klara med. Hon visar ju vad de vill med sjukvården. Då vet vi att Sveriges rikaste region inte ger vård efter behov beroende på att man marknadiserat enormt stora delar av sjukvården.  

– Svenonius har sagt att hennes vision för svensk sjukvård är att förstatliga all sjukvård för att sedan upphandla och lägga den på entreprenad, det vill säga totalprivatisera sjukvården, och sedan basera den på privata sjukvårdsförsäkringar. Då är vi inne i ett amerikanskt system, säger oppositionsregionrådet Aida Hadžialić (S).

Redan nu syns steg mot det systemskiftet. Regionen har inte öppnat en ny vårdcentral i egen regi sedan 2009. Nya vårdval med högre kostnadsutveckling än den övriga vården tillfogas Stockholms vårdmarknad. 

18 av 21 regioner har fem eller färre vårdval. Region Stockholm har 48 vårdval, därefter kommer Uppsala län med tolv. 

Hadžialić kallar det ”en liberal illusion”, att den privata vården skulle vara mer kostnadseffektiv. 

– Vi behöver göra sanering av ekonomin i Region Stockholm, se över skatteslöseriet. Vårdmarknaderna kostar 2,5 miljarder mer än vad den offentligt drivna sjukvården gör. 

– Vi har en sjukvård som till en tredjedel privatiserad, med 4 000 olika vårdavtal så blir det oerhört fragmentiserat och dyrt. Vi får uppbrutna vårdkedjor, som ytterst drabbar patienten.

Under pandemin, när behovet fanns av att prioritera och styra om resurser, hamnade bristerna i en privatiserad vårdmodell i blixtbelysning. Fler privata vårdbolag ville inte låna ut personal till covidvården. När vården tvingades skjuta upp operationer ökade samtidigt intresset för privata sjukvårdsförsäkringar.

– De har fortsatt att sälja ut, outsourca, bland annat Bromma sjukhus, mitt i brinnande pandemi, vilket vi var emot. Sedan har de fortsatt med sina försök till olika jävsaffärer, säger Hadžialić (S).

En sådan stridsfråga har handlat om nätläkarbolaget Kry, vars fysiska vårdcentral Svenonius (M) personligen invigde och hyllade. Kry fick hård kritik för att utnyttja ersättningssystemet och för att lista patienter utan deras vetskap. 

Regionledningen var ändå positiv till att Kry via uppköp tog över driften av 1177 Vårdguiden. Därmed skulle Kry kunna styra patienter till sitt eget företag. Ett upplägg som stoppades efter stark kritik.

– Det hade ju blivit en uppenbar jävsaffär, säger Hadžialić (S).

Även efterspelet är ideologiskt. Regionledningen har, efter krav från vårdbolagen, gjort klart att 1177 inte får drivas i egen regi. Det offentliga anses inte längre som ”oberoende”, eftersom bolagen ser regionen som en konkurrent om uppdrag och intäkter. 

– Stockholm är den enda regionen i landet som har privatiserat 1177, stockholmarna är också minst nöjda med sin 1177 jämfört med invånarna i andra delar av landet. Vi vill att den här tjänsterna ska vara pålitlig, trygg, och en del av en sammanhållen digital infrastruktur. Du ska kunna följa din vårdkedja digitalt, boka både besök och vaccinationer. Det har man inte kunnat i Stockholm för att det är så uppsplittrat på olika vårdgivare. Det är ju därför som Stockholm är sämst i Sverige på vaccinationer och på testning, säger Hadžialić (S).

Samtidigt får inte den egna regin alltså inte konkurrera med det privata på samma villkor. Offentliga vårdtjänster stoppas.

– Vår egen förvaltning får inte ingå i vissa upphandlingar, exempelvis när det gäller S:t Görans sjukhus. Vilket är vansinne. Det är klart att regionen ska få driva en verksamhet om den gör det mer kostnadseffektivt än vad en privat vårdgivare gör. Så Moderaterna hämmar det offentliga.

Styrningen av vården över till vårdvalsaktörerna gjorde att Region Stockholm gick in i pandemin med rekordvarsel på akutsjukhusen och återkommande larm om överbeläggningar och hotad patientsäkerhet. Detta trots att regeringen åtagit sig notan för pandemin och samtidigt som regionen gjorde ett överskott på 5,8 miljarder kronor.

S går nu till val på att ta tillbaka den demokratiska kontrollen. I Region Stockholm handlar det om att ta ett grepp om pengarna, stoppa sparkraven på sjukhusen och istället satsa på förbättrade arbetsförhållanden samt styra om till vård efter behov och öka insynen, förklarar Hadžialić (S).  

– Vårdens pengar måste börja gå till vården. Offentlighetsprincipen ska gälla för alla skattefinansierade aktörer. Alla vårdgivare oavsett driftsform behöver stå till förfogande med vårdplatser och vårdpersonal. Se till att den egna personalen får bättre arbetsvillkor och fler kollegor. Så att de stannar kvar och vi klarar av kompetensförsörjningen.

Det senare inte minst viktigt med tanke på vårdskulden efter pandemin. Samtidigt med bristen på vårdpersonal så har istället en kraftig ökning skett av andelen administrativ personal, rapporterar SvD. Ökningen i Stockholm är dubbelt så stor som rikssnittet. Handläggarna står för tio gånger mer än undersköterskorna av personalökningen 2008–2020. Två av tre nyanställda är en byråkrat.

– Ju mer marknader desto mer administration kräver de här konstgjorda marknaderna. Det här slukar pengar, det kostar regionen många miljoner. Hade vi haft samma andel administratörer som i Region Västra Götaland hade Region Stockholm kunnat spara en miljard kronor om året i sjukvården. Vi vill se fler vårdanställda istället för fler administratörer, säger Hadžialić (S).

Redan i förra valet gav väljarna en känga till Moderaterna efter miljardskandalerna kring Nya Karolinska Solna. Men det borgerliga regionstyret bestod med stöd av MP. Återstår att se om Aida Hadžialić kan bilda en S-ledd majoritet efter valet i år.

– Jag hoppas vi har lyckats formulera ett tydligare alternativ. Att vi står för vård efter behov, i tid, och att vårdens pengar ska gå till sjukvård. Stopp för jävsaffärerna, som gynnar enskilda intressen. Prioriteringarna: att sjukhusen, vårdcentralerna, personalen får mer så att man kan få den vård man behöver. Att det är behovet som ska styra var sjukvården finns, inte marknaden.