”Gudstro är inte synonymt med fundamentalism”
Samhället behöver inte vara sekulärt, men staten ska vara det. Politiska partier hör hemma i Svenska kyrkan. Det är Kukka-Salam och Lindenfors överens om. Tron som grund för politiskt engagemang däremot ser de på olika sätt.
Sara Kukka-Salam, ordförande Socialdemokrater för Tro och Solidaritet:
1. Vad finns det för fördelar/risker med religiös övertygelse som grund för politiskt engagemang?
Tron utgör för många en värderingskompass som vägleder dem i livet. Alla religioner förespråkar solidaritet, givmildhet och förlåtelse. Historiskt har eldsjälar i församlingar spelat en viktig roll i att skapa skyddsnät för de allra svagaste, till exempel i form av soppkök och härbärge. Att människor vill omsätta denna övertygelse till att göra gott genom partipolitiskt engagemang är en styrka. Precis som att det är bra att andra medlemmar engagerar sig på grund av personliga livshändelser. Det viktiga är inte varför man gick med i partiet, utan vad man vill uppnå för samhällsförändring.
En fördel som dock lyfts med tro som grund är långsiktigheten och djupet i ens värderingar. En grundläggande värderingskompass ger styrka att stå upp för sina värderingar också när det blåser populistiska vindar, till exempel i frågan om en solidarisk migrationspolitisk.
En missuppfattning är att religion främjar fundamentalism. Men en gudstro är inte synonymt med fundamentalism. Fundamentalism kommer från konservativa idéer som syftar till att kontrollera människor. Konservatismen återfinns inom alla samhällsklasser och yrkesgrupper, bland såväl troende som ateister. Skiljelinjen går inte mellan troende och icke-troende, utan mellan progressiva och konservativa inom en religion. För konservativa människor finns särskilda partier, för progressiva finns Socialdemokraterna.
2. Varför/varför inte ska politiska partier ställa upp i kyrkovalet?
Vi tror på Svenska kyrkan som en folkkyrka och demokratisk institution. Arbetarrörelsen ska använda alla plattformar för att verka för våra värderingar och det är därför viktigt att även S ställer upp i kyrkovalet. Annars lämnar vi ”walk-over” till konservativa krafter. Så länge det finns socialdemokrater som vill ställa upp i kyrkan, tycker jag vi ska uppmuntra dem.
3. Ska Sverige vara ett sekulärt samhälle?
Nej. Sverige ska fortsatt vara en sekulär stat som garanterar likabehandling. Men vi bör inte eftersträva att bli ett sekulärt samhälle där till exempel religiös klädsel eller symboler förbjuds. Ett starkt tolerant samhälle byggs genom att vi får uttrycka vår identitet öppet och lär oss se våra olikheter som styrkor. Börjar man tumma på människors rätt till att uttrycka sin religion offentligt så riskerar vi att få ett fattigare samhälle med ökad rasism och diskriminering. Religionsfriheten är en mänsklig rättighet som måste värnas.
Patrik Lindenfors, forskningssekreterare, redaktör Humanisten:
1. Vad finns det för fördelar/risker med religiös övertygelse som grund för politiskt engagemang?
Engagerade människor behövs i politiken, oavsett livsåskådning. Det finns inga problem med religiösa politiker så länge inte deras religiösa övertygelser går ut över andra. Dock finns tyvärr exempel på när det kan bli problem. Guds påbud kan anses trumfa världsliga lagar. Tro på karma och reinkarnation kan leda till politisk passivitet visavi ekonomiska orättvisor. En tro på att embryon besjälas vid befruktningen kan leda till starkt abortmotstånd. Problemen är då att åsikter som inte grundar sig i rationella resonemang är oåtkomliga för saklig diskussion. Lagar som ska omfatta alla bör bygga på allmänmänskliga grunder.
2. Varför/varför inte ska politiska partier ställa upp i kyrkovalet?
Politiska partier fyller några viktiga funktioner i kyrkofullmäktige. Svenska kyrkan är i dag särbehandlad av staten. Man är den enda organisation som inte periodiskt behöver fråga sina medlemmar om de vill kvarstå som medlemmar. Man får samla in sina medlemsavgifter via skattsedeln. Statschefen är enligt grundlagen skyldig att tillhöra Svenska kyrkan. Man äger enorma landområden från när man satt på makten. Så länge skevheter som dessa kvarstår är det bra om politiska partier är delaktiga i kyrkans styre. Dessutom, andra religiösa organisationer kan få statliga bidrag trots att man inte har någon vidare medlemsdemokrati och till exempel diskriminerar vid tjänstetillsättningar (uteslutande manliga präster, etcetera). Det vore dumt att inte värna medlemsdemokratin i Svenska kyrkan – det är de andra samfunden som borde förändras.
3. Ska Sverige vara ett sekulärt samhälle?
Viktigast är att staten är sekulär, det vill säga inte särbehandlar någon religion. Varför man ändå talar om ett sekulärt samhälle är för att i en hypotetisk situation då till exempel skolverksamheten inte drivs av det offentliga utan bara finansieras via skatten så är det viktigt att det inte enbart existerar religiösa skolor. Det finns ett stort utrymme för förbättringar i Sverige vad gäller statens neutralitet. Till exempel har Svenska kyrkan ansvaret för all begravningsverksamhet utom i Stockholm och Tranås, vilket får märkliga konsekvenser för dem som inte delar kristna värderingar.
