Gärna ny kärnkraft – men inte till vilket pris som helst
Trots en högljudd retorik riskerar högerpartiernas agerande att leda till antingen ingen eller riktigt dyr kärnkraft. Först genom att vägra sluta en blocköverskridande energiöverenskommelse. Och nu genom att presentera en orimlig finansieringslösning. Detta kan drabba både hushåll, svensk ekonomi, klimatomställning och näringsliv. Med mindre arrogans och bättre förhandlingsstrategi gentemot branschen hade det kunnat gå annorlunda.
Klimatomställningen ställer höga krav på ökad fossilfri elproduktion. Den svenska energimixen behöver fortsätta att bygga på flera klimatsmarta kraftslag, framför allt vattenkraft, vindkraft och kärnkraft. Det är bra att socialdemokratin nu har börjat inta en mer positiv grundsyn på kärnkraftens planerbara elproduktion. På sikt kan ny kärnkraftsteknologi kraftigt effektivisera fossilfri elproduktion – säkrare och mer miljövänligt.
Högerregeringens utredare föreslår nu att staten genom att låna upp gigantiska belopp ska garantera kärnkraftsbolagen att de får mycket betalt för elen oavsett om elpriset går upp eller ned. Staten ska också ta 75 procent av risken för det mycket dyra byggandet av nya reaktorer – utan att få rimligt betalt för det. Det innebär en mycket kraftig subventionering av kärnkraft. Det blir bra för kraftbolagens vinster – men dyrt för hushållen. Risken kollektiviseras och vinsten privatiseras.
1000 miljarder kronor för regeringens löfte om tio nya kärnkraftverk
Det är inga småpengar vi talar om: uppemot 1000 miljarder kronor för regeringens löfte om tio nya kärnkraftverk. Att låna upp sådana belopp skulle fördubbla statsskulden.
Risken att detta sprider sig är stor. Varför ska bara just kärnkraft subventioneras med prisgarantier och omfattande risktagande? Varför inte vind- och vattenkraft? Varför inte bostadsbyggande? Eller andra delar av näringslivet? Och om projekten blir dyrare än beräknat – vilket de nästan alltid blir – så behöver staten låna upp ännu mer. Sedan rullar det på. Vi får Lyxfällan Sverige istället för ordning och reda i ekonomin. Det ökar risken att vanliga löntagare och pensionärer drabbas i nästa kris.
det som verkligen skulle öka förutsättningarna för ny, billigare och mer konkurrenskraftig kärnkraft
Samtidigt motverkar regeringen aktivt det som verkligen skulle öka förutsättningarna för ny, billigare och mer konkurrenskraftig kärnkraft: en bred, blocköverskridande överenskommelse om en stabil och klimatsmart energipolitik. Och nordisk eller europeisk serietillverkning av nya kärnkraftsreaktorer – för att få ned både kostnad per enhet och risker vid produktion.
Men inte genom att börja förhandlingen med kraftbolagen genom att lägga upp plånboken på bordet och fråga hur mycket de vill ha. Och inte genom att lova kraftbolagen att de ska få så mycket betalt att de kan ta ut vinst oavsett om de arbetar kostnadseffektivt eller inte. En modern – reglerad – marknadsekonomi förutsätter sund konkurrens och att bolagen tar ut vinster för att de har tagit risker. Det nya förslaget drar i motsatt riktning.
Ny kärnkraft skulle ju innebära lägre elpriser och inte kosta skattebetalarna något. Det var beskeden från högerpartierna under valrörelsen. Veckans förslag från regeringskansliet skulle innebära motsatsen. Det väcker frågan om regeringen ens har mandat att gå vidare med dessa.
priset för arroganta utspel under valrörelsen och en dålig förhandlingsstrategi
Allt detta är priset för arroganta utspel under valrörelsen och en dålig förhandlingsstrategi. Som vanligt är det skattebetalarna och hushållen som får betala för högerns misslyckanden. Denna gång riskerar även företagen och klimatet att drabbas.
Daniel Färm är politisk redaktör