Fyra veckor av brutna vallöften
Några vallöften och utspel från partierna bakom högerregeringen.
Ulf Kristerssons regering har suttit knappt en månad men det står redan klart att de fyra partier som ingår i regeringsunderlaget bryter en rad vallöften.
Det som före valet lät som att det var enkelt att genomföra är nu inte möjligt på grund av det ekonomiska läget eller kommer att ta många år att genomföra.
•Billigare bensin- och dieselpriser
Moderaterna lovade att dieseln skulle bli fem kronor billigare ”vid pump” och att även bensinen skulle bli billigare, genom sänkt energiskatt och sänkt reduktionsplikt (inblandning av biodrivmedel).
– Det här är ett långsiktigt förslag som vi kommer att genomföra om vi får bilda regering i höst. Vi vet att flera andra partier som också vill byta ut den här regeringen har liknande förslag så det finns stora möjligheter för Sveriges hushåll och företag att faktiskt få se att det här blir verklighet, sa nuvarande finansministern Elisabeth Svantesson (M) till Ekot i juni.
Kristdemokraterna utlovade nio kronor billigare diesel och fem kronor billigare bensin. Generösast med vallöften var Sverigedemokraterna. ”Med förslagen sänks dieselpriset med 10 kronor och bensinpriset med 6,50 kronor.” skrev partiledaren Jimmie Åkesson och ekonomiskpolitiske talespersonen Oscar Sjöstedt i en debattartikel i mars.
Resultat: 40 öre billigare diesel och 14 öre billigare bensin.
•Högkostnadsskydd för el 1 november
Ett högkostnadsskydd mot höga elpriser ska vara på plats senast 1 november, lovade Moderaterna inför valet och fick medhåll från SD, KD och L.
– Om vi vinner valet och Sverige får en ny regering, så kommer vi se till att högkostnadsskyddet för hushåll och företag mot de extrema elpriserna, finns på plats den 1 november. Hushållens ekonomi ska räddas i god tid före jul. Det är ett gemensamt vallöfte, sa Ulf Kristersson (M) i en skriftlig kommentar till TT i början av september.
Resultat: Inget högkostnadsskydd på plats 1 november. Det system som har föreslagits kommer bara betalas ut i södra Sverige.
•Elprisstöd till dem som har drabbats hårdast
– Utsatta barnfamiljer som är oroliga över om deras barn ska behöva somna med kurrande magar, sa näringsminister Ebba Busch (KD) om vilka som skulle få stödet när förslaget presenterades.
Resultat: Det system för elstöd som föreslås kommer att betalas ut även till dem som haft låga fasta elpriser. Modellen innebär att alla elkunder i södra Sverige (elprisområde 3 och 4) får ett engångsbelopp baserat på historisk förbrukning. Enligt SVT kommer storföretag som Cementa och SSAB få stöd på flera hundra miljoner, trots att de inte har drabbats av ökade elpriser.
•23 miljarder kronor till rättsväsendet
I Moderaternas budgetmotion september 2021 ville partiet satsa 23 miljarder kronor på att stärka rättsväsendet under tre år, pengar som bland annat skulle gå till fler poliser, åklagare och fängelseplatser. Sverigedemokraterna lovade ännu mer pengar och ställde i våras ultimatum om att rättsväsendet skulle få ett tillskott på 20 miljarder årligen.
– Det är något en regering vi ska stödja måste vara med på, sa partiledaren Jimmie Åkesson (SD) till Aftonbladet.
Resultat: Rättsväsendet får totalt fem miljarder i tillskott de kommande tre åren.
• Inga höjda skatter
Moderaterna lovade ”ett stopp för höjda skatter under nästa mandatperiod”.
– Inför nästa mandatperiod går vi till val på ett skattehöjarstopp, sa Kristersson i sitt tal i Almedalen i somras.
Resultat: Redan i första budgeten höjs momsen på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne från 6 procent till 12 procent.
• Inga SD-tjänstemän i regeringskansliet
Ulf Kristersson (M) förnekade före valet att SD skulle få tjänstemän i regeringskansliet.
– Jag ser inget behov av detta. Vi kommer att samarbeta bra i riksdagen. (TT 17/8)
– Den frågan är inte aktuell, sa Johan Pehrson (L).
Resultat: Tidöavtalet garanterar SD likvärdigt deltagande i regeringskansliets beredningsarbete via ett samordningskansli. Ett ”inre kabinett” skapas med partiledarna, inklusive Jimmie Åkesson (SD) för att lösa tvistefrågor.
• Budgeten förhandlas först i regeringen, sedan i riksdagen
Budgeten, förklarade Ulf Kristersson (M), skulle först förhandlas fram mellan regeringspartierna och därefter med SD i riksdagen.
– Sedan förhandlar vi separat med SD i budgetfrågor. (TT 17/8)
Resultat: Enligt Tidöavtalet ska budgeten tvärtom ”förhandlas mellan samarbetspartierna i regeringskansliet innan riksdagsbehandlingen påbörjas”.
• Medel till redan ansökta investeringsstöd
M, KD och SD stoppade i sin budgetreservation hösten 2021 S-regeringens investeringsstöd till byggandet av billiga hyresrätter. Men de ansökningar som inkom september till 31 december 2021 skulle godkännas.
Men de ansökningar som inte hinner beviljas i år blir utan pengar.
Ylva Säfvelin
Jan Söderström
