FN-möte i Stockholm för att snabba på omställningen

Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll och Kenyas minister för miljö och skogsvård, Keriako Tobiko, står värdar för Stockholm+50. Bilden är tagen under ett förberedande möte i FNs generalförsamling 28 mars i år. Foto: Loey Felipe/UN photo

– För Sverige som värd är det viktigt att Stockholm+50 leder till att vi ser möjligheterna i omställningen – att vi tar ett brett grepp om klimat och miljöfrågorna och att vi har ett mer inkluderande globalt samarbete där unga också kommer till tals, säger klimat- och miljöminister Annika Strandhäll.

I början av juni står Stockholm åter värd för ett FN-möte i miljöfrågan, 50 år efter det allra första mötet hölls i centrala Stockholm, därav namnet Stockholm+50. Nästa veckas möte blir också det största FN-mötet som hålls i Sverige sedan den första miljökonferensen 1972, då Olof Palme inledningstalade.

– Då, för 50 år sedan, var det svenska socialdemokrater som drev på för ett internationellt samarbete i miljöfrågorna, nu ska Sverige axla det internationella klimat- och miljöledarskapet och vara en stark röst för att snabba på omställningen, säger Annika Strandhäll.

I år är det Sverige och Kenya som står som värdar – Kenya på grund av att FNs miljöprogram (United Nations Environment Programme, UNEP) har sitt säte i landets huvudstad Nairobi. Annika Strandhäll leder mötet tillsammans med Kenyas miljöminister Keriako Tobiko. 

– Stockholm+50 ska mynna ut i rekommendationer för ett bättre och snabbare genomförande av befintliga löften och åtaganden, på kort och lång sikt.

För Annika Strandhälls del har förberedelserna inför FN-mötet bland annat handlat om ett förberedande FN-möte i New York i mars och samtal och möten med en mängd aktörer, inte minst miljö- och klimatministrar från andra länder.

Själva högnivåmötet hålls i Älvsjömässan men Stockholm lovar att vara fullt av aktiviteter.

– Det kommer ske manifestationer, konserter, seminarier och flera andra klimat- och miljömöten på hög nivå, om bland annat klimatförändringar, plast och industrins omställning. Det blir en internationell klimat- och miljövecka då världen kommer hit för att kraftsamla. 

Miljödemonstranter under FN-konferensen i Stockholm 1972. Foto: Yutaka Nagata/UN photo

Stockholm+50 är ett annat slags möte än till exempel det klimattoppmöte som hölls i Glasgow i november, COP 26 som står för den 26:e konferensen med länder som anslutit sig till FNs konvention om klimatförändring (United Nations Framework Convention on Climate Change, UNFCC) från 1992. 

Där förhandlar man fram till sista kommatecknet; Stockholm+50 kommer i stället att resultera i centrala budskap och rekommendationer, enligt Annika Strandhäll.  

– På så sätt får vi också möjlighet att lyfta och diskutera frågorna på ett annat sätt än när det är en förhandlat resultat. Dialogen inför och under mötet är central men också hur vi tar frågorna vidare efter Stockholm + 50.

Vad är din främsta förhoppning på Stockholm+50? 

– Att vi ska ta betydelsefulla steg för att öka takten så att världen bättre kan möta klimat- och miljöhoten. Och att Sverige ska kunna visa världen att det går att stärka samhället och skapa nya bra jobb med hjälp av höga miljö- och klimatambitioner.

Fakta: Stockholm+50

Vad

Stockholm +50 är ett FN-möte, där Sverige och Kenya är värdländer. Rubriken för mötet är  ”a healthy planet for the prosperity of all – our responisibility, our opportunity”.

Förutom att högtidlighålla att det var 50 år sedan FNs första miljökonferens är ambitionen att bidra till att öka takten i omställningen mot hållbara och gröna samhällen, fler jobb och en miljö i balans för alla, där ingen lämnas utanför. 

Högnivåmötet är avslutningen på en process där det har skett många möten och diskussioner med representanter för olika delar av samhället. Bland annat har så kallade informella arbetsgrupper förberett de tre ledarskapsdialogerna och 28 mars hölls ett förberedande möte i FN-högkvarteret. 

När

Högnivåmötet pågår 2–3 juni.

Vem

Målet är att Stockholm50+ ska samla högnivådeltagare från ett stort antal länder, men även representanter för civilsamhället, näringslivet och forskarsamhället samt ungdomsrepresentanter. 

Bland deltagarna väntas FNs generalsekreterare António Guterres, USAs klimatsändebud John Kerry och klimat- och miljöministrar från flera länder. 

Var

Älvsjömässan i Stockholm. Vid sidan av toppmötet kommer det även pågå sidomöten och andra arrangemang, även många som är helt digitala. 

Programmet för de olika arrangemangen finns på www.stockholm50.global/events

Världsmiljödagen

Ett av resultaten av Stockholmskonferensen 1972 var inrättandet av Världsmiljödagen 5 juni. I år står Sverige värd för dagen, som har temat Only One Earth, tillsammans med FNs miljöprogram Unep. 

Naturvårdsverket samordnar aktiviteter under Världsmiljödagen. Läs mer på www.varldsmiljodagen2022.se.

Resultat

På toppmötet kommer det bland annat hållas en debatt, ledarskapsdialoger och fastställande av en rapport från mötet. 

Ledarskapsdialogerna har syftet att  landa i konkreta rekommendationer och tydliga budskap inom tre områden: 

1 Reflektera över behovet av konkreta åtgärder för planetens hälsa och välstånd för alla

2 Nå en hållbar och inkluderande återhämtning från Covid19-pandemin

3 Öka takten i genomförandet av miljödimensionen i hållbar utveckling inom ramen för FNs “Decade of Action”.

Folkets forum

Ett nätverk av folkrörelser arrangerar Folkets forum 31 maj–1 juni, inför den stora konferensen. Bland annat hålls en rad aktiviteter i ABF-huset i Stockholm, öppet för alla. 1 juni är också global aktionsdag och det blir en stor manifestation i Stockholm.

Mer information och program finns på www.stockholmplus50.se

Läget

Inför mötet publicerades nyligen rapporten ”Stockholm+50: Unlocking a better future” av Stockholm Environment Institute (SEI) och Council on Energy, Environment and Water (CEWW).

Enligt den kommer det att bli svårt att nå målet att begränsa jordens uppvärmning till under 1,5 grader – det skulle krävas omedelbara och storskaliga åtgärder för att nå dit, eftersom det ändå tar flera år innan åtgärder ger effekt.

Vad som krävs är konkreta åtgärder för att uppnå de mål och löften som har ställts upp. Det finns över tusen internationella miljöavtal men det brister i implementering, till exempel vad gäller finansiering och tekniköverföring till de fattigare länderna på södra halvklotet. Bara en tiondel av alla miljömål som har satts upp sedan 1972 har uppnåtts. 

Samtidigt finns i stor utsträckning redan kunskap om vad som krävs och hur det kan göras. 

Rapporten går att läsa på www.stockholm50.report

Miljöpolitikens historia

Läs om miljöpolitikens historia i en AiP-artikel från 2018 här