FN-möte enat om plan för att rädda den biologiska mångfalden
Världens länder, med undantag av USA, enades på måndagen om nya strategiska mål för att rädda den biologiska mångfalden. Fjällräven är en av de arter som är starkt hotade i Sverige.
Världens länder har enats om en plan för att rädda den biologiska mångfalden på toppmötet COP 15, som nyss avslutats i Montreal. Länderna förbinder sig att skydda 30 procent av planetens yta senast år 2030. När Sverige ska uppfylla de skärpta kraven ställs nya krav på statsbudgeten.
Efter en lång natts förhandlingar enades länderna om ett nytt ramavtal med 23 åtgärdsmål. Ett av de viktigaste är att skydda 30 procent av jordens yta till havs och land tillår 2030. I dag är det enligt FN cirka 17 procent av jordens landområden och drygt åtta procent av havsområdena som är skyddade.
Avtalet innehåller också en överenskommelse om att de rika länderna ska öka sitt bidrag till fattigare länder för att bevara den biologiska mångfalden, samt skarpa formuleringar om ursprungsbefolkningars rättigheter för att de ska kunna förvalta sina landområden. 30 procent av alla förstörda land- och havsekosystem ska också återställas till 2030 och matsvinnet ska halveras.
Den norske klimat- och miljöministern, Espen Barth Eide från Arbeiderpartiet, kallade avtalet för ”en fantastisk julklapp till planeten” och den svenska klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) säger i ett mejl till SVT att ”Det är ett viktigt startskott för alla världens länder att vända trenden och stoppa utrotningen av djur och växter i världen.”
Men det finns också de som säger att avtalet är otillräckligt för att skydda planeten från fortsatt förlust av biologisk mångfald och att man bland annat hade behövt ta upp problemet med hur den rika världens konsumtionsmönster påverkar naturen.
FN-konventionen om biologisk mångfald trädde i kraft 1993. Nu i december har konventionens 15:e partsmöte, COP15, hållits i Montreal. Länderna har förhandlat om nya strategiska mål för att uppnå FN-konventionens mål, att människan år 2050 ska leva i harmoni med naturen.
Alla länder som står bakom FN-konventionn om biologisk mångfald har deltagit i förhandlingarna, vilket är alla världens länder utom USA. USAs senat har vägrat att ratificera konventionen om biologisk mångfald men landet fanns ändå på plats för att vara med och påverka de nya rammålen.
Avtalet ska nu implementeras genom att länderna tar fram nationella strategier. Sverige har hittills inte fullt ut lyckats leva upp till de tidigare målen, enligt Naturskyddsföreningen, som framhåller att de nya skärpta målen ställer ännu större krav på regeringen.
– Våra politiker har nu en ny chans att vända den negativa utvecklingen. Men flera av de miljöpolitiska beslut som regeringen har fattat under hösten är direkt skadliga för den biologiska mångfalden. Till exempel ska miljöbudgeten mer än halveras under mandatperioden, regeringen vill pausa miljöanpassningar av vattenkraften och medlen för värdefull natur har redan minskat mycket kraftigt sedan valet. Nu måste regeringen ta ansvar för att genomföra det här nya avtalet, och då krävs också en mer ansvarsfull finansiering som gör att åtgärderna får bäring, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.
Läs mer
AiPs tidigare artiklar inför toppmötet:
