Flera förklaringar till S Nato-nej

Än så länge är Socialdemokraterna tydliga med att Sverige inte ska söka medlemskap i Nato.

– Vi har inte ändrat uppfattning, vi har inte fattat några nya beslut. I första hand är det regeringen som företräder den svenska säkerhetspolitiska linjen och den är inte ändrad, sa finansminister Mikael Damberg till DN igår kväll efter att Socialdemokraternas verkställande utskott träffats på Sveavägen 68 i Stockholm.

Inget är egentligen förändrat på grund av Rysslands krig i Ukraina. Ändå är allt förändrat. Plötsligt rapporterar media om att ett eventuellt Natomedlemskap splittrar det Socialdemokratiska partiet. Det sägs att tunga S-debattörer åtminstone delvis har vänt i frågan. Enligt SvD säger ”en tung S-källa” att ”det pågår en rörelse” i partiet.

Samtidigt är det klar övervikt för S-politiker som uttalar sig mot ett eventuellt Natomedlemskap nu. En av dem är Moa-Lisa Fransson, S i Västsverige, som på Rörelsen, plattform för socialdemokratisk idédebatt, skriver ”Jag läser att S-debattörer öppnar för att svänga om Nato. Då stannar jag till i mitt ständiga sökande efter mer information. Skojar ni, tänker jag. Nu under brinnande kris. Under inledningen till ett krig som vi inte vet vart det tar vägen. Det är ju nu vi prövas, nu vi ska se om de senaste tjugo årens anpassning av vår säkerhetspolitik ska ge frukt. Inte lägga om kursen. Låt Natofrågan vänta.”

I dag träffar Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin sin finska motsvarighet Antton Rönnholm för att diskutera Nato-frågan från finskt och svenskt håll. I helgen besökte Magdalena Andersson, S partiledare och statminister, Sanna Marin, finsk socialdemokratisk statsminister, i Helsingfors och diskuterade säkerhetsläget.

Klart är att en redan djup relation och säkerhetssamarbete mellan Finland och Sverige ytterligare fördjupats senaste tiden.

Under eftermiddagen i dag meddelade statsminister Magdalena Andersson på en pressträff att Sverige och Finland skrivit ett gemensamt brev till de andra medlemsländerna i EU där man påminner om den klausul som innebär att man som EU-nation är skyldig att hjälpa en annan medlemsstat som utsatts för väpnat angrepp på sitt territorium.

– Det handlar om att understryka och påminna klausulen, den är viktig för alla i EU, sa Magdalena Andersson.

Ulf Bjereld, statsvetare vid Göteborgs universitet och med bakgrund inom Socialdemokraterna, påpekar att Sverige och Finland alltid lutat sig mot varandra i frågan även om Finlands position är mycket mer utsatt genom sin långa landgräns mot Ryssland och genom sin historia.

– Jag har svårt att se en situation där Sverige skulle söka medlemskap i Nato samtidigt som Finland avstår. Däremot är Sveriges vägval inte lika bundet av vilken väg Finland väljer. Detta är en gissning, men jag tycker inte jag ser tecken på att Finland bestämt sig för att söka medlemskap i närtid.

Skälet till detta är dels att krisen pågår nu och dels att en ansökan om medlemskap är en lång process på kanske två års tid där varje parlament i ett Natoland måste godkänna ansökan.

– Då måste man ha någon form av säkerhetsgarantier från andra länder under den tiden som medlemsprocessen pågår.

Ulf Bjereld säger att frågan om Nato har varit och fortfarande är väldigt viktig ideologiskt för partiet.

– Många medlemmar förknippar frågan med Sveriges 200 år av fred och med den aktiva utrikespolitiken och Olof Palme och med ett väldigt starkt motstånd av kärnvapen, säger han.

Han menar att detta påverkar partiledningens handlingsutrymme.

– En partiledares viktigaste uppgift, brukar man säga, är att hålla samman sitt parti. Här har Magdalena Andersson förutsättningarna för valrörelsen. Om hon skulle välja att ändra den svenska säkerhetspolitiken i grunden kommer det att leda till motstånd internt. Vill hon ta den fajten i en valrörelse? Sannolikt inte.

Opinionsmätningar visar att den svenska opinionen svängt till fördel för ett Natomedlemskap, men Bjereld påpekar att just Natofrågan har länge varit en av de frågor som i opinionsmätningar haft störst andel ”vet ej” eller ”varken eller”. Det vill säga, människor har inte gått från nej till ja, utan de har gått från ”nej” till ”osäkra” och ”osäkra” har gått till ”ja”. Det är en väldigt rörlig opinion som det just nu är svårt att sia om exakt vilket håll den kommer att gå åt.

Detta är en typisk fråga där partiledningens agerande har väldigt stor betydelse för väljaropinionen.

– Detta är en typisk fråga där partiledningens agerande har väldigt stor betydelse för väljaropinionen. Skulle Magdalena Andersson och Peter Hultqvist nu börja darra på manschetten och säga att man allvarligt överväger Nato då kommer många av de osäkra väljarna att sluta upp bakom den linjen, säger Ulf Bjereld.

Även det omvända gäller, står man fast kommer många nu osäkra väljare att rulla tillbaka till sina tidigare positioner.

Ulf Bjereld säger att man aldrig ska göra säkerhetspolitiska lappkast mitt under politisk kris. Ska man ändra säkerhetspolitik ska det föregås av en noggrann process och analys.

– Den analysen kan inte ske innan vi vet hur det nya säkerhetspolitiska landskapet ser ut efter detta fruktansvärda krig som nu pågår i Ukraina. Det är kanske inte så att Sverige aldrig ska gå med i Nato, det vet vi inte. Vi kanske får en hotbild som öppnar för det. Men det sämsta man kan göra är att fatta den här typen av beslut under stress och utan tillräckligt underlag.

Ulf Bjereld har uppfattningen att regeringen delar den bedömningen och därför inte vill forcera något.

Han har också svårt att se hur en svensk Nato-ansökan i dag skulle kunna stärka Sveriges säkerhet.

– Den skulle snarare göra Sverige mer sårbart för ryska påtryckningar.