Erik Åsbrink: Energifrågan är för viktig för att underordnas partitaktik

Det kan bli allvarligt kommande vinter. Sverige är inte särskilt utsatt men andra länder, till exempel Tyskland, kan få stora problem. Det är viktigt att EU-länderna samarbetar för att minska gasberoendet och motverka Putins utpressning.

Även om Sverige inte är särskilt gasberoende, så står vi ändå inför stora utmaningar. Elproduktionen måste öka kraftigt de kommande åren, bland annat därför att vi kommer att bygga ut industrin, vilket i sig är positivt.

Moderater och liberaler säger i andra sammanhang att de är beredda att samtala med alla partier (underförstått även med Sverigedemokraterna). Men nu går det absolut inte att samtala med tre av riksdagens partier.

Mot den bakgrunden har regeringen bjudit in de övriga partierna till samtal om energin. Regeringen har också öppnat upp för att öka kärnkraften, vilket måste ses som ett tillmötesgående mot högerpartierna.

Det är då minst sagt märkligt att Moderaterna med stöd av bland annat Liberalerna vägrar att delta i sådana samtal. Motiveringen är att inbjudan även gäller Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. 

Ingen tvingar moderater och liberaler att sluta några avtal med dessa partier. Men att ens sitta vid samma bord som dessa är tydligen alltför vederstyggligt. Moderater och liberaler säger i andra sammanhang att de är beredda att samtala med alla partier (underförstått även med Sverigedemokraterna). Men nu går det absolut inte att samtala med tre av riksdagens partier.

Visst, det är valrörelse och alla partier har behov av att profilera sig inför valet. Men den här frågan är alltför viktig för att underordnas partitaktiska överväganden. Putins krig är ett hot inte bara mot Ukraina utan mot hela Europa. Det är starkt önskvärt att de europeiska länderna kan samarbeta. Och det borde även vara önskvärt att de svenska partierna kan samla sig och föra samtal med varandra om energipolitiken. 

Att hantera den på det sätt som Ulf Kristersson var beredd att göra är omdömeslöst och ansvarslöst.

För några månader sedan hände något snarlikt. Det var då frågan om en eventuell svensk Natoanslutning ännu inte var avgjord. Ulf Kristersson förklarade att han, efter den valseger han hoppades på, var beredd att genomdriva en ansökan genom ett riksdagsbeslut med stöd av Sverigedemokraterna och detta även om Socialdemokraterna skulle vara emot. Han tvingades dock backa, sedan Carl Bildt tillrättavisat honom.

Det finns få frågor i svensk politik som är lika viktiga som säkerhetspolitiken. Att hantera den på det sätt som Ulf Kristersson var beredd att göra är omdömeslöst och ansvarslöst.

Den som är statsminister ska kunna hantera säkerhetspolitiken. Hen ska även kunna föra blocköverskridande samtal i frågor som är av avgörande betydelse för vårt land och där ett europeiskt samarbete är nödvändigt. Ulf Kristersson är inte mogen att axla statsministerrollen.

Erik Åsbrink är tidigare finansminister och VU-ledamot