Erik Åsbrink: Avgörande att väljarna röstar i EU-valet
Der är val till EU-parlamentet den 9 juni. Cirka 350 miljoner medborgare i de 27 EU-länderna har rösträtt men kanske inte mer än hälften kommer att utnyttja rösträtten. Även i Sverige har valdeltagandet legat på cirka 50 procent – en på tok för låg andel.
Det är mindre än tre månader kvar till valet men många svenskar känner inte till att det är EU-val eller när det äger rum. Nu har valrörelsen börjat så smått och förhoppningsvis kommer kännedomen att öka successivt.
Det är ett viktigt val. Det utspelas i den allvarligaste säkerhetspolitiska situationen efter andra världskriget i och med Rysslands fullskaliga och barbariska invasion av Ukraina – ett europeiskt demokratiskt land som vill bevara sin självständighet men också bli medlem i EU. Vi står inför risken att Donald Trump på nytt kan bli president i USA om knappt ett år. Klimatkrisen och den omfattande migrationen till och inom Europa är andra viktiga frågor.
Det som föranleder stor oro är de högerextrema partiernas frammarsch i en rad europeiska länder.
Det som föranleder stor oro är de högerextrema partiernas frammarsch i en rad europeiska länder. I Sverige samlar Sverigedemokraterna drygt en femtedel av väljarna och är större än alla de partier som ingår i högerregeringen. I tongivande länder som Tyskland och Frankrike ser de högerextrema partierna ut att öka kraftigt. I Italien är de redan stora, även om de har visat en viss moderation i sin praktiska politik.
I Nederländerna blev ett högerextremt parti störst i det senaste valet, fast man ännu inte har lyckat bilda regering. I Portugals val nyligen ökade det högerextrema partiet kraftigt. Där har dock partiledaren för det största och mera sansade högerpartiet sagt att han inte tänker stödja sig på det högerextrema partiet. Men det sade Ulf Kristersson också för bara några år sedan. I Ungern och Slovakien regerar redan auktoritära partier.
Det finns ljusglimtar, även om de är få. I Polen tillträdde för några månader sedan en anständig höger-centerregering och efterträdde det auktoritära partiet Lag och Rättvisa.
Mycket talar för att de högerextrema partierna går framåt i EU-valet. Det i sin tur innebär att den konstellation inom EU-parlamentet som hittills kunna samarbeta – det moderata högerpartiet EPP, det socialdemokratiska partiet S&D, det liberala partiet Renew och det gröna G/EFA – kanske inte längre mäktar göra det. Kommer EPP att söka sig högerut? En liten ”tröst” är att de högerextrema partierna är sinsemellan splittrade. Att samarbeta på Europanivå är inte så lätt när man företräder supernationalistiska uppfattningar.
Socialdemokraterna har minskat i varje EU-val alltsedan Sverige blev medlem för knappt 30 år sedan och har bara fem av de 21 svenska EU-mandaten.
Socialdemokraterna har minskat i varje EU-val alltsedan Sverige blev medlem för knappt 30 år sedan och har bara fem av de 21 svenska EU-mandaten. En ambition bör självfallet vara att bryta denna utveckling och att denna gång gå framåt. Risken finns att Sverigedemokraterna ökar.
Moderaterna har för närvarande fler ledamöter än Sverigedemokraterna men det kan mycket väl ändras efter valet. Flera av de mindre partierna – Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna – ligger illa till och riskerar att åka ur EU-parlamentet. Vänsterpartiet och Miljöpartiet gynnas möjligen av att de som toppnamn har två kända politiker, Jonas Sjöstedt och Alice Bah Kunhke.
Jag tänker inte lägga fram något heltäckande förslag angående hur Socialdemokraterna ska lägga upp sin valrörelse. Men ändå några synpunkter. Vad jag har nämnt ovan understryker de faror som Sverige och hela Europa står inför.
Vi måste betona vikten av att vidmakthålla och fördjupa det europeiska samarbetet.
Vi måste slå vakt om demokratin, rättsstatens principer och mediernas frihet. Vi måste betona vikten av att vidmakthålla och fördjupa det europeiska samarbetet. Flera länder ska beviljas medlemskap i EU, fast detta inte kan ske omedelbart. Varför inte också Norge och Island? Även om detta självfallet är beslut som dessa länder själva ska besluta om. Men om Sverige kan gå med i NATO borde det inte vara svårare för dessa länder att gå med i EU. Även Storbritannien skulle välkomnas tillbaka in i EU efter det misslyckade Brexit, fast det lär dröja.
För socialdemokratin i Sverige och övriga EU-länder är det både nödvändigt och önskvärt att samarbeta med andra anständiga politiska grupperingar inom EU, även om det naturligtvis finns åsiktsskillnader.
Vi bör uppmana väljarna att gå och rösta! Låt oss framför allt idogt arbeta för en rejäl socialdemokratiska valframgång i det kommande EU-valet! Det skulle också öka tillförsikten inför de val som äger rum i Sverige i september 2026.
Erik Åsbrink är tidigare socialdemokratisk finansminister
