Eliten drar ifrån – klyftorna fortsätter öka
De rikaste drar ifrån ekonomiskt. Det finns flera anledningar till den ökade inkomstspridningen men den kanske viktigaste är att de rikaste tjänar tjänar pengar på sitt kapital, inte sitt arbete.
I en internationell jämförelse har Sverige fortfarande en relativt jämn inkomstfördelning. Men medan de allra flesta har fått det ekonomiskt bättre sedan mitten av 1990-talet drar de allra rikaste ifrån rejält.
Det beror till stor del på att kapitalinkomster under de senaste decennierna har ökat i storlek och blivit mer koncentrerade till höginkomsttagare. Det handlar om räntor, utdelningar och vinster från försäljning av exempelvis fastigheter och aktier.
Dessutom har beskattningen av förmögenheter och vissa kapitalinkomster, som till exempel fastighetsskatten, sänkts eller slopats.
Jobbskatteavdrag samt rut- och rotavdrag har också gjort det möjligt för dem med inkomster, framför allt högre sådana, att sänka sin egen skatt och därmed få mer pengar kvar på banken.
Samtidigt har andelen som har låg ekonomisk standard, jämfört med medianinkomsten, ökat mellan 1995 och 2018. Den utvecklingen startade med finanskrisen i början av 1990-talet och skattesänkningar och har spätts på av nedskärningar i trygghetssystemen – det vill säga ersättning till sjuka och arbetslösa.
Ökningstakten har avtagit det senaste decenniet och gruppen med låg ekonomisk standard har stabiliserats på runt 14–15 procent av befolkningen.
För ungefär hälften av dem är den dåliga ekonomin långvarig medan andra har låga inkomster under kortare perioder på grund av till exempel sjukdom eller arbetslöshet.
För att samhället ska kunna omfördela med transfereringar krävs förstås pengar i statskassan. Skattekvoten, mätt i procent av BNP, har minskat från 49,8 procent 1990 till 42,8 procent 2019.
Bland de reformer på senare år som beräknas ha haft störst utjämnande effekt finns det stärkta grundskyddet för pensionärer, pensionstillägget, förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen, höjt underhållsstöd och skattereduktion i vissa glest befolkade områden.
Enligt långtidsutredningen från 2019 är risken stor att klyftorna kommer att fortsätta att öka – men den ekonomiska politiken kan förstås påverka utvecklingen.
Politiska beslut om att öka transfereringar eller att beskatta kapitalinkomster på ett annat sätt skulle till exempel göra skillnad.
AiP frågade finansminister Magdalena Andersson (S) om vad som skulle vara den viktigaste åtgärden för att minska klyftorna:
– Välfärden är en av de mest omfördelande krafterna vi har i samhället. Svensk sjukvård, skola och äldreomsorg ger trygghet åt alla oavsett storlek på plånboken, men vi måste stärka välfärden med mer resurser. Det vill vi göra genom att få fler i arbete och se till så att de allra rikaste kan bidra lite mer via skatten. Att fler jobbar och har en egen inkomst att leva på ökar också jämlikheten, säger Magdalena Andersson.
3 rapporter om ojämlikhet
Förslag till statens budget för 2021. Bilaga 3, Fördelningspolitisk redogörelse
”De totala förmögenheterna som ägs av de svenska miljardärfamiljerna (boende i landet och utanför) är nästan lika stora som statens hela nettoförmögenhet plus värdet av den samlade socialförsäkringssektorn (det statliga pensionssystemet).”
ur ”Håller utvecklingen i Sveriges regioner?
Vd:ar på svenska storföretag hade 2019 en inkomst som motsvarade 60,2 industriarbetare. Det visar LOs undersökning ”Makteliten – håller ställningarna” från 2021.
Undersökningen har gjorts sedan 1950. Då var motsvarande siffra 26,1 industriarbetarlöner. Inkomstskillnaden var som minst 1980, då vd:arnas inkomst motsvarade 9,1 industriarbetarlöner.
