Det är bråttom att lösa skolfrågan

Dagens skolmarknad är en vinstmaskin för riskkapitalister, på bekostnad av elevernas utbildning. Vinstmarginaler skapas genom en skolpeng som är större än det ansvar man har, med möjlighet att bestämma hur många elever som får plats på skolan och ställa resten i kö, med lägre lärartäthet och lärarbehörighet. I stället för att lägga pengarna på verksamheten används de för att utöka marknadsandelar eller delas ut som vinst. Samtidigt urholkas resurserna för de kommunala skolorna. Allt detta sker utan möjlighet till den insyn som är rimlig i skattefinansierade verksamheter. Socio­ekonomiskt svaga elever i den kommunala skolan betalar det högsta priset för marknadsexperimentet, men i slutänden är alla förlorare. 

För varje dag experimentet tillåts fortsätta kommer det bli allt svårare att hejda utvecklingen.

För varje dag experimentet tillåts fortsätta kommer det bli allt svårare att hejda utvecklingen. I vår är det två år sedan Björn Åstrand presenterade den gedigna utredningen ”En mer likvärdig skola”. Dessa åtgärder ska inte hamna sist i kön nu när politiken ska utformas. Tvärtom bör dessa förslag omgående läggas på riksdagens bord och utgöra det första steget i avvecklingen av marknadsskolan.

Redan inför partikongressen aviserade dåvarande skolministern Anna Ekström att hennes intention var att gå fram med en proposition under våren 2022. I Aktuellt i Politiken 21 september 2021 lyfter hon tre förslag som hon avsåg att lägga fram för riksdagen att ta ställning till och som är utredda i statliga utredningar:

• Slopat kösystem och gemensam antagning.
• Differentierad skolpeng. 
• Offentlighetsprincip. 

Det är därmed sannolikt de två första punkterna från Åstrandsutredningen som kommer läggas fram av nuvarande skolministern Lina Axelsson Kihlbom som proposition till riksdagen. Detta är mycket positivt. 

”Exakt hur ska det gå till att förbjuda vinster” frågar sig många. I debatten framförs att avvecklingen av aktiebolag som driftsform är en nödvändig förutsättning för att få bort vinstuttag. Lärarnas riksförbund har tillsatt en utredning om hur aktiebolag kan fasas ut till förmån för andra driftsformer. Utgångspunkten för utredaren, tidigare moderata riksdagsledamoten och nationalekonomen Ann-Marie Pålsson, är att aktiebolag är en olämplig associationsform för att driva skola. Detta med hänvisning till AB-lagens krav på vinst och att skollagens målstyrning inte kan skapa restriktioner för att begränsa vinster. 

Kongressbeslutet om stopp för vinstutdelning och driftformsdebatten får inte innebära att redan färdigutredda förslag glöms bort. Om riksdagen beslutar om differentierad skolpeng, slopat kösystem och införandet av offentlighetsprincip, innebär det på kort sikt att likvärdigheten kan öka samtidigt som de kommersiella krafternas expansion i skolan bromsas. På längre sikt möjliggör detta ett successivt återtagande av den demokratiska kontrollen över skolan. 

Marknadsstyrningens negativa konsekvenser har blivit allt tydligare.  Borgerliga politiker, och opinionsbildare och ledarsidor i olika politiska läger, inser att marknadsskolan undergräver möjligheten för Sverige att vara en ledande kunskapsnation, undergräver rätten för varje individ att få en god utbildning och att den ökade segregationen är ett hot mot hela vår samhällsgemenskap.

Det brådskar att vidta konkreta åtgärder. När vi nu har färdigutredda förslag, uppenbarligen med stöd långt in i borgerligheten, finns ingen tid att förlora. Vi ser fram emot att se skolministerns proposition om likvärdig skola läggas på riksdagens bord i vår. 

Sofia Magnusson
Värmland
Lisa Tynnemark
Västernorrland
Fredrik Bruhn
Norrbotten
Felicia Lundmark
Västerbotten
Patrik Linde
Göteborgsområdet
Lisa Diaz
Stockholms stad
Matz Keijser
Uppsala län
Elsa Alm
Göteborg
Viktor Eriksson
Skåne
Åsa Karlsson
Skaraborg
Mikael Wahlberg
Örebro
Jessica Rodén
Sjuhärad
Daniel Olsson
Gävleborg