De täpper till ”wikigap”

Aron Ambrosiani och Jannice Johansson Steijner skriver in arkitekten Emma Jonsteg i historien. Foto: Ylva Säfvelin/AiP

Wikimedia Sverige, Stockholms Kvinnohistoriska och ArkDes har inlett ett långsiktigt samarbete för att fler kvinnliga arkitekter ska få artiklar i Wikipedia.
– Det få personer skriver kan få ett väldigt stort genomslag, säger Aron Ambrosiani, intendent på ArkDes.

Trots flera års arbete kvarstår ett stort könsgap på Wikipedia, det fria uppslagsverket som skapas av volontärer. Färre kvinnor skriver texter och färre kvinnor än män är uppslagsord; på svenskspråkiga Wikipedia handlar i dag cirka 22 procent av biografierna om kvinnor.

– Som wikipedian säger jag att vi inte vet om det finns ett samband för det har vi ingen källa på, som tänkande med sunt förnuft tänker jag att det med största säkerhet påverkar, säger Axel Pettersson från den ideella föreningen Wikimedia Sverige.

För källor, det är grundläggande på Wikipedia. En artikel utan källor raderas. Det betyder också att könsgapet på Wikipedia är en spegling av hur det ser ut i böcker, tidningar och annat möjligt källmaterial.

Om den kvinnliga inredningsarkitekten aldrig nämndes i tidningsartikeln om den nyuppförda byggnaden på 1950-talet så finns hon inte heller med i senare handboksartiklar och hon skrivs aldrig in i Wikipedia, eftersom det inte finns någon källa att hänvisa till.

Lino Camuz Eriksson, Aron Ambrosiani och Axel Pettersson jobbar för att överbygga könsgapet på wikipedia. Foto: Ylva Säfvelin/AiP

Wikimedia Sverige har jobbat i 10–15 år med att minska gapet. De är bland annat med och arrangerar skrivstugor på museer och bibliotek och arrangerar folkhögskolekurser.

– Vi har en grupp i Göteborg som ordnar skrivstugor varje tisdag med temat kvinnliga huvudpersoner. De fortsatte att träffas online under pandemin, säger Axel Pettersson.

Ett samarbete mellan Wikimedia och utrikesdepartementet kring det så kallade Wikigap ingick i den förra S-regeringens feministiska utrikespolitik, initierat av Margot Wallström (S). Det handlade bland annat om skrivstugor som arrangerades av svenska ambassader. Den nya regeringen har dock övergett begreppet feministisk utrikespolitik.

– Vi vet inte om vi kan fortsätta samarbeta med UD. Många av våra systerorganisationer i andra länder driver Wikigap-kampanjer och väldigt många artiklar har skapats som en del av Wikigap på alla språkversioner, så vi tror att det kommer att fortsätta och vi hoppas att UD kan fortsätta att vara en partner i det arbetet, säger Axel Pettersson.

Själva skrivstugan pågår i forskarlokalerna längst in i museet. Deltagarna är en blandning av intresserad allmänhet och museets personal. Även om det handlar om relativt få deltagare jämfört med vad andra publika arrangemang på museet kan ha är det enligt Aron Ambrosiani värt besväret.

– Det är många som börjar på Wikipedia när de vill läsa någonting, så det som få personer skriver når väldigt många andra.

En av kvällens deltagare är Jannice Johansson Steijner. Hon har skapat konto och fått hjälp att välja ut en kvinnlig arkitekt som saknar artikel på Wikipedia.

– Emma Jonsteg. En nutida arkitekt som gick bort alltför ung och som förtjänar en plats i historieskrivningen, säger hon.

Om hon inte fått introduktionen om hur man jobbar, och haft någon att fråga under arbetets gång, tror Jannice Johansson Steijner att det ganska snabbt hade känts som ett väldigt högt trappsteg att ta sig över.

– Hur fungerar redigeringsprogrammet, hur gör man en referens, vad är en referens på Wikipedia, vad gäller för upphovsrätten. Det är ju lite speciella regler som man nästan skulle vilja förstå lite bättre, vad innebär det när man lämnar sin upphovsrätt. Men man får riskera lite, det kan inte hända så jättemycket, småskrattar hon.

Stockholms Kvinnohistoriska är ett museum utan egen museibyggnad som driver verksamhet i Stockholm. Förutom att de är med och arrangerar skrivarstugor för Wikipedia driver de projektet Arkivism med boken ”Arkivism – en handbok”.

– Det är för att uppmuntra kvinnor att arkivera sig själva och andra, säger Lino Camuz Eriksson.

Under 2022 sista kvartal arrangerades skrivstuga på ArkDes vid tre tillfällen och tre nya datum är inplanerade. Erfarenheten är att det är kontinuerlig verksamhet som ger bäst resultat.

– Det här är ett projekt som inte går att stressa fram, vi behöver så ett frö och det får långsamt och kontinuerligt växa och sprida sig, säger säger Lino Camuz Eriksson.

Och det kan nog tänkas att Jannice Johansson Steijner dyker upp igen.

– Jag har skrivit in nästa skrivstuga i februari i kalendern. Och jag har delat på Linkedin för att få fler besökare, att sprida aktiviteten och få med fler är en del i arbetet tycker jag.

Det här behöver du göra

  • Skapa konto på Wikipedia.
  • Se till att du har källor på allt du skriver och lägg till referenser.
  • Var medveten om att du godkänner att andra kan använda och bearbeta det du lägger upp. Publicera endast om det är du som har upphovsrätten eller om du vet att det råder fri licens.