De liberala ministrarna genomför SD:s politik

Utbildningsminister Mats Persson (L) möter en våg av kritik mot nedskärningarna på upp till en halv miljard på studieförbundens verksamhet de kommande tre åren.

– Bildning är viktigt, men politik handlar om att välja, svarar Mats Persson (L) och hänvisar till att regeringen valt att prioritera yrkesutbildningen.

Perssons (L) val är att genomföra SD:s väl kända krav på nedskärning av folkbildningen, en miljard i SD-budgeten för 2022, öppet motiverad med att slå mot Socialdemokraterna.

– Det studieförbund som tar emot mest pengar är ABF, som har nära band till Socialdemokraterna, förklarar kulturutskottsledamoten Jonas Larsson (SD) i partiets tv-kanal Riks, där folkbildningsanslagen kallas ”miljardrullning till Socialdemokraterna och islamistiska föreningar”.

Före valet var budskapet det motsatta från Liberalerna. I en partimotion 2021, undertecknad av bland andra just Mats Persson (L), förklarade Liberalerna att folkbildningen, tvärtemot SD:s förslag, behövde stärkas:

”det är fel väg att gå att följa de förslag som på sina håll har lagts fram om att lägga ned Folkbildningsrådet, tillsätta ännu en extern granskning och kraftigt skära ned anslagen till studieförbunden”.

Så skrev alltså den nuvarande utbildningsministern då, nu skär han ned anslagen till studieförbunden dramatiskt.

Enligt Tidöavtalet ska den politiska styrningen öka genom att regeringen ser över om en myndighet ska ta över medelstilldelningen från det ideella Folkbildningsrådet.

I våras kom beskedet att regeringen på SD:s initiativ attackerar Socialdemokraternas partifinansiering genom ett förbud mot att partier driver folkrörelselotterier.

– Liberalerna blev aldrig en vakthund mot fascistiska förslag. I stället blev Liberalerna en dörrmatta som rättfärdigar varje steg mot ett mer auktoritärt samhälle med att just det här steget inte är så farligt, säger Åsa Westlund, S-gruppledare i utbildningsutskottet.

Nedskärningarna på studieförbunden är inte den enda fråga där liberala ministrar nu administrerar klassisk SD-politik de personligen tidigare varnat för.

Skolminister Lotta Edholm (L) fick i riksdagen frågan hur hon skulle leva upp till borgarrådet Lotta Edholms löfte om att inga skolbarn ska behöva vara rädda för att bli angivna till Migrationsverket.

”Inga barn ska tvingas stanna hemma vid skolstarten i höst av rädsla för att bli avvisade från Sverige”, skrev Edholm som skolborgarråd i Stockholm 2013.

Då hade en liberal utbildningsminister, Jan Björklund, infört rätten till skolgång för papperslösa. Nu hotas det av SD-förslaget om en lagstadgad anmälningsplikt, lanserat av järnrörsmannen Kenth Ekeroth (SD), under en liberal skolminister.

Edholm (L) kan inte lova att en anmälningsplikt inom skolan aldrig kommer att införas, utan hänvisade till att utredningen ska ta hänsyn till Barnkonventionen.

– Med de premisserna har jag väldigt svårt att se att inte undantag kommer att göras för till exempel vård och skola, svarar Edholm (L).

Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) hävdar att budgeten är bra för klimatet, trots att den av SD pådrivna bensinskattesänkningen innebär att Sverige inte når klimatmålen.

– Vi jobbar för att nå det långsiktiga målet, samtidigt som det blir svårare att nå det kortsiktiga målet, säger Pourmokhtari i SVT.

I nomvenber 2021 skrev hon på Twitter att: ”Eftersom bensin är dåligt ska det skattas så hårt att det kostar lika mycket som det förstör.”

Detta med anledning av att Liberalerna valde att inte stödja M-KD-SDs budgetreservation, just för att den innebar sänkt bensin- och dieselskatt.

– Vi tycker, med tanke på klimatkrisen, att det är fel väg i det här läget, sa Mats Persson (L) till SVT.

”Bra att Liberalerna inte bidrar till att sänka bensinskatten. Klimatarbetet behöver växlas upp, inte ner. Stolt över mitt parti idag!”, skrev Pourmokhtari (L).

En annan SD-hjärtefråga är att minska fackets inflytande. SD har återkommande stridit för att skyddsombuden inte ska ha någon facklig förankring utan vara statliga arbetsmiljöinspektörer.

Ett steg på vägen tas nu av jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg (L). I stället för att ge fackliga skyddsombud ökat tillträde till arbetsplatser som saknar fackmedlemmar ger Brandberg (L) nu Arbetsmiljöverket i uppdrag att föreslå åtgärder för fler ickefackliga skyddsombud.

Visserligen är även Liberalerna för fler ickefackliga skyddsombud, men LO varnar för ett sluttande plan i SDs riktning.

– Sverigedemokraterna har pratat länge om att de vill skilja skyddsombuden från facket. Så det här är en ren politisk beställning av SD som kommer att drabba de anställdas skydd, säger LOs avtalssekreterare Torbjörn Johansson till Arbetet.

Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) ställer sig nu bakom en politik i kontrast mot den tidigare liberala integrationsministern Erik Ullenhag. Enligt Ullenhags etableringsreform 2010 övertog Arbetsförmedlingen ansvaret för nyanländas etablering från kommunerna. Asylsökande skulle ut på arbetsmarknaden dag ett och inte passiviseras på flyktingboenden.

– En tydligare jobblinje och att vi skapar en mottagning där vi ser att människor som flyr eller invandrar till vårt land är olika och behöver olika stöd och hjälp, sa Ullenhag (FP).

Nu driver integrationsminister Johan Pehrson (L), enligt Tidöavtalet, att flyktingar ska bo på särskilda ”transitcenter”, under hela handläggningstiden, samtidigt som handläggningstiden väntas öka.

Det ska dessutom bli svårare för asylsökande att få undantag från kravet på arbetstillstånd.

Även om kravet på ett mer ordnat mottagande i dag har brett stöd, så finns en oro för effekterna på integrationen. SD har motiverat tvingande transitcenterboende med bättre förutsättningar för kontroll och utvisning snarare än för att få bättre integration.

”Möjligheten att hålla sig undan ett utvisningsbeslut, eller avvika i största allmänhet, skulle drastiskt minska”, enligt SD-motioner.

Mottagandet är migrationsminister Maria Malmer Stenegards (M) ansvar, men effekterna på integrationen är Johan Pehrsons (L).