Daniel Andersson: Varför riktar Jonas Gardell sin kritik mot regeringen?
Jonas Gardell skrev i veckan en debattartikel där han frågade sig varför vi ska fortsätta behandla pandemin med restriktioner för medborgare när det är kapaciteten i sjukvården som behöver ökas. Han ställde frågan om sjukvårdens kapacitet till statsminister Andersson, fast den bättre ställts till Ebba Busch eller Ulf Kristersson.
20 av 21 regioner styrs nämligen av någon form av M eller KD-variant. En region styrs av Socialdemokraterna. I Sverige ansvarar regionerna, genom det kommunala självstyret, för sjukvården. Staten får inte bestämma vad regionen ska lägga sina av medborgarna inhämtade skattepengar till. Staten kan däremot ge mer pengar till regioner, och även plocka upp notan för vissa extraordinära kostnader.
Det gjorde Socialdemokraterna under pandemin. Ebba och Ulfs kompisar i till exempel Region Stockholm och Västra Götalandsregionen gick med miljardöverskott och bestämde att pengarna skulle sparas. Till senare. Inte att beta av vårdskulden eller öppna fler IVA-platser. Spara. Och höja lönen för redan välbetalda. Inte barnmorskor och sjuksköterskors löner.
Här krävs en folkbildningsinsats. Till såväl Gardell som till vårt parti.
Gardells återkommande kritik mot regeringens sätt att hantera pandemin i form av restriktioner är lätt att avfärda som något sagt i egen sak. Det var när nya restriktioner som omöjliggör för artister, bland annat Jonas Gardell, att göra sitt jobb offentliggjordes som kritiken kom. Hela Europa inför kraftiga restriktioner, vissa länder som Frankrike tvingar sin befolkning att vaccinera sig och andra, som Österrike, vill följa efter. Gardell får det att låta som att Sverige är ensamma med att försöka hejda smittan. Där har han fel.
Ebba och Ulfs kompisar i till exempel Region Stockholm och Västra Götalandsregionen gick med miljardöverskott och bestämde att pengarna skulle sparas.
Men varför ger sig hbtq+communityn sig på S gång på gång? Varför ser inte hbtq+communityn oss som sitt parti? Vi missar många röster på att inte vara det, enkla röster. Alla förstår rent intellektuellt att välfärd, mänskliga rättigheter på agendan och en effektiv offentlig förvaltning gör det tryggast och bäst för hbtq+personer. Men vi måste börja visa det.
Vi måste börja ta ansvar, kollektivt, sluta vara sist på bollen. Socialdemokrater som inte förstår det problematiska med att tillåta barn att hoppa över undervisning i form av teater med hbtq+tema. Företrädare som krokar arm med transfober.
Varför ser inte hbtq+communityn oss som sitt parti?
Vi som regeringsparti som inte levererar viktiga hbtq+reformer när det finns majoritet i riksdagen att genomföra sådana, och de går i linje med vår politik
Överallt i Sverige deltar sossar på Pride. Bär mångfaldsrosen och förklarar allas lika värde. Men att delta i Pride förpliktar. Det räcker inte att stå där, och sedan inte leverera politik som gör skillnad. Vi måste mobilisera, och folkbilda, våra förtroendevalda och våra medlemmar.
De frågor som vi HBT-Socialdemokrater försöker förklara är vägen till valvinst.
Så att Andersson och Baudin, som genuint är bärare av hbtq+frågor alla årets dagar, inte står ensamma när personer som Gardell ger sig på helt fel personer för att uttrycka sin frustration. Så att vi blir det helt naturliga partiet att förknippa med hbtq+frågor. De frågor som vi HBT-Socialdemokrater försöker förklara är vägen till valvinst.
Jonas Gardell är mycket mer än en hbtq+aktivist, och hans avhyvling i Expressen hade mer med hans jobb att göra än det faktum att han är gay som jag. Men om vi inte slutar tveka i hbtq+frågor kommer vi snart ha blivit omsprungna av precis alla.
Vi är Sveriges största parti, och vi kan inte lämna en så här stor del av befolkningen utanför vår politik. Vi behöver vässa oss för valvinst!
Daniel Andersson är förbundsordförande HBT-Socialdemokrater
